{"id":10044,"date":"2013-06-12T00:49:56","date_gmt":"2013-06-11T22:49:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=10044"},"modified":"2013-06-12T00:49:56","modified_gmt":"2013-06-11T22:49:56","slug":"notering-i-kanten-ovanlig-genusforskning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/06\/notering-i-kanten-ovanlig-genusforskning\/","title":{"rendered":"Notering i kanten: ovanlig genusforskning"},"content":{"rendered":"

\"Little<\/a>\u00a0Bild fr\u00e5n Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforskning<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r h\u00f6gst s\u00e4llsynt, men nu tycks det ha publicerats genusforskning<\/a>\u00a0som faktiskt verkar behandla pojkar och flickor p\u00e5 lika villkor. Uppsatsen handlar om elever som varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r s\u00e4rskilda insatser i skolan:<\/p>\n

”I de skriftliga \u00e5tg\u00e4rdsprogram Ingela Andreasson studerade kunde hon se att pojkars skolproblem beskrivs som mer komplexa och blir mer utf\u00f6rligt definierade \u00e4n flickors. Det skrivs dubbelt s\u00e5 mycket om pojkar med inl\u00e4rningssv\u00e5righeter som om flickor med samma problem och har pojkarna dessutom beteendeproblem f\u00f6rdubblas textm\u00e4ngden en g\u00e5ng till. Det medf\u00f6r att pojkar blir v\u00e4ldigt starkt f\u00f6rknippade med sina problem, som koncentrationssv\u00e5righeter, aggressivitet och bristande social kompetens.<\/p>\n

Inl\u00e4rningssv\u00e5righeterna riskerar att komma i skymundan f\u00f6r de sociala problemen. Samtidigt konstaterar Ingela Andreasson att det finns en risk att de problem flickor upplever i skolan osynligg\u00f6rs.<\/p>\n

– De beskrivs ofta i positiva ordalag, som sn\u00e4lla, ambiti\u00f6sa och trevliga och som att de kan om de bara vill. Det finns en risk att vi inte ser deras problem ordentligt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Dokumenten kan inledas med n\u00e5gon rad om elevernas styrkor och sedan f\u00f6ljer ibland en lista i punktform, med elevernas problem och sv\u00e5righeter. Ingela Andreasson kunde se att flickor och pojkar med samma typer av problem bed\u00f6ms utifr\u00e5n olika normsystem. Pojkar beskrivs utifr\u00e5n sina (bristande) f\u00f6rm\u00e5gor och flickor utifr\u00e5n sina personliga egenskaper.”<\/p><\/blockquote>\n

Forskarna Ingela Andreasson och Yvonne Karlsson tycks allts\u00e5 ha lyckats se p\u00e5 barnens situation ur en neutral position. Sj\u00e4lvfallet ordinerar man dock mera genuspedagogik och f\u00f6rb\u00e4ttringar av pedagogernas kompetens i genusfr\u00e5gor, n\u00e5got som jag sj\u00e4lv inte reservationsl\u00f6st h\u00e5ller med om. St\u00f6rre delen av genusforskningen ser n\u00e4mligen inte lika neutral och saklig ut.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Bild fr\u00e5n Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforskning Det \u00e4r h\u00f6gst s\u00e4llsynt, men nu tycks det ha publicerats genusforskning\u00a0som faktiskt verkar behandla pojkar och flickor p\u00e5 lika villkor. Uppsatsen handlar om elever som varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r s\u00e4rskilda insatser i skolan: ”I de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,259,1321,1,590,403],"tags":[4900,4899,815,4903,3138,2361,2782,2783,4923,3139],"class_list":["post-10044","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-feminism","tag-genus","tag-genusforskning","tag-genusvetenskap","tag-ingela-andreasson","tag-nationella-sekretariatet-for-genusforskning","tag-pedagogik","tag-skola","tag-skolan","tag-yvonne-karlsson"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10044","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10044"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10044\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10047,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10044\/revisions\/10047"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10044"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10044"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10044"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}