{"id":10313,"date":"2013-07-20T01:20:08","date_gmt":"2013-07-19T23:20:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=10313"},"modified":"2013-07-20T01:27:42","modified_gmt":"2013-07-19T23:27:42","slug":"fler-reflektioner-kring-emma-ahmans-uppsats","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/07\/fler-reflektioner-kring-emma-ahmans-uppsats\/","title":{"rendered":"Fler reflektioner kring Emma \u00c5hmans uppsats"},"content":{"rendered":"

\"professor-kalkyl-fc3b6r-rationell-fc3b6r-kreationister-tintin\"<\/a><\/p>\n

Jag l\u00e4ser vidare i Emma \u00c5hmans c-uppsats (s.29):<\/p>\n

”Evolutionspsykologin ses allts\u00e5 som en b\u00e4ttre f\u00f6rklaring till k\u00f6nsskillnader \u00e4n feminismens socialkonstruktionistiska fokus. \u00c4ven om evolutionspsykologin som teori \u00e4r ifr\u00e5gasatt (se t. ex. Dussauge 2010), har detta syns\u00e4tt uppenbarligen haft en stor framg\u00e5ng inom den j\u00e4mst\u00e4lldistiska r\u00f6relsen. Under 1990-talet skedde samma sak i den amerikanska debatten, d\u00e5 de genetiska och evolutionspsykologiska f\u00f6rklaringarna vann mark som allm\u00e4nt accepterade orsaker till skillnader m\u00e4nniskor emellan. Dessa id\u00e9er uppkommer typiskt n\u00e4r konservativa vindar i \u00f6vrigt bl\u00e5ser i samh\u00e4llet, n\u00e5got som dock inte var fallet under 1990-talet som snarare pr\u00e4glades av snabb f\u00f6r\u00e4ndring av genusrelationerna och \u00f6kande tolerans f\u00f6r olika sexualiteter (Lancaster 2006:111).”<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r som att l\u00e4sa en rapport skriven av en kreationist. Evolutionspsykologin som teori \u00e4r ifr\u00e5gasatt…ja, av vem?<\/p>\n

”Evolutionspsykologin \u00e4r kontroversiell inom delar av traditionell samh\u00e4llsvetenskap\u00a0och humaniora.\u00a0Framf\u00f6r allt hos f\u00f6respr\u00e5kare av socialkonstruktivistiska, \u00a0 postmodernistiska\u00a0eller poststrukturalistiska\u00a0perspektiv. Genusvetenkap\u00a0\u00e4r ett f\u00e4lt vars f\u00f6rklaringar ofta avvisas av evolutionspsykologer.”<\/p>\n

Wikipedia 130719<\/p><\/blockquote>\n

I genusvetenskapens\/feminismens v\u00e4rld \u00e4r sanningen n\u00e5got som tycks fram. Allt h\u00e4nger p\u00e5 vilka av de konkurrerande (inb\u00f6rdes j\u00e4mb\u00f6rdiga?) teorierna som f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r popul\u00e4ra. Jag uppfattar det som att de flesta inom j\u00e4mst\u00e4lldismen anser att det sociala k\u00f6net och hur det tar sig i uttryck \u00e4r en blandning av arv och milj\u00f6, en blandning av gener och socialisering. Den tongivande feminismen verkar dock anse att biologins del i sammanhanget \u00e4r f\u00f6rsumbar eller icke-existerande.<\/p>\n

”Tanken \u00e4r allts\u00e5 att vi genom att strunta i k\u00f6n ska kunna se till individen och dennes specifika situation och f\u00f6ruts\u00e4ttningar.”<\/p><\/blockquote>\n

Emma \u00c5hman f\u00f6rundras \u00f6ver den j\u00e4mst\u00e4lldistiska ansatsen. Men var det inte s\u00e5 feminismen startade, att kvinnor skulle ses som individer, j\u00e4mb\u00f6rdiga med m\u00e4nnen, ist\u00e4llet f\u00f6r i f\u00f6rsta hand medlemmar av kollektivet kvinnor?<\/p>\n

”Med en s\u00e5dan syn blir det inte s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 kritiken mot feminismen. Feminismens syn p\u00e5 kvinnor och m\u00e4n som tv\u00e5 socialt konstruerade kategorier, d\u00e4r olika v\u00e4rden och f\u00f6rv\u00e4ntningar knyts till respektive genus inom ett hierarkiskt ordnat genussystem, ses inte som f\u00f6renlig med en individbaserad samh\u00e4llsanalys d\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldismen menar att alla ska ses som individer snarare \u00e4n m\u00e4n och kvinnor.”<\/p><\/blockquote>\n

Arten m\u00e4nniska best\u00e5r av populationer. Populationerna best\u00e5r av individer. Detta \u00e4r en kategorisering inom biologin och som allts\u00e5 omfattar arten som den vidaste uppdelningen, populationen som en mera avgr\u00e4nsad grupp inom arten och en individ som den minsta delbara enheten. Dessa individer kan ha ett k\u00f6n; manligt, kvinnligt eller vad du vill. Men individ och dess k\u00f6n \u00e4r inte j\u00e4mf\u00f6rbara begrepp. \u00a0Du kan inte j\u00e4mf\u00f6ra \u00e4pplen och gr\u00f6na \u00e4pplen. Du kan inte j\u00e4mf\u00f6ra en kl\u00e4nning med en bl\u00e5 kl\u00e4nning. J\u00e4mst\u00e4lldister vill utg\u00e5 fr\u00e5n kategorin individ (som f.\u00f6. alla fri- och r\u00e4ttigheterna, samt skyldigheterna \u00e4r och ska vara knutna till), ist\u00e4llet f\u00f6r individens k\u00f6n, som feministerna (som ju i konsekvensens namn inte \u00e4r intresserade av k\u00f6nsneutral lagstiftning till exempel).<\/p>\n

”Ur ett feministiskt perspektiv inneb\u00e4r detta s\u00e4tt att se till individen en otillr\u00e4cklig samh\u00e4llsanalys. Samh\u00e4llet genomsyras av ett genussystem, d\u00e4r kvinnor och det som definieras som kvinnligt generellt v\u00e4rderas l\u00e4gre \u00e4n m\u00e4n och det som ses som manliga v\u00e4rden.”<\/p><\/blockquote>\n

Vem v\u00e4rderar det kvinnliga l\u00e4gre \u00e4n det manliga, f\u00f6rutom alla de h\u00e4r o\u00e4ndliga, feministiska och genusvetenskapliga skrifterna? Vad finns det f\u00f6r bel\u00e4gg f\u00f6r att det skulle vara p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet? Feminismens problem \u00e4r att hela dess axiombygge vilar p\u00e5 dessa definitioner om kvinnlig underordning. Om detta skulle vara sant, skulle feminismens axiombygge beh\u00f6va raseras f\u00f6r att ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle skulle kunna finnas. Feminismens axiom m\u00e5ste bli ogiltiga f\u00f6r att det den s\u00e4ger sig arbeta f\u00f6r ska kunna vara f\u00f6rverkligat. Enligt min mening \u00e4r axiomen i h\u00f6g grad diskutabla, men f\u00f6r att feministen sj\u00e4lv ska kunna se ett samh\u00e4lle som j\u00e4mst\u00e4llt m\u00e5ste den f\u00f6rst f\u00f6rklara sina axiomer ogiltiga. Det kan vara ett dilemma f\u00f6r feministen.<\/p>\n

”Att i ett s\u00e5dant samh\u00e4lle s\u00e4ga att man bara vill se till individen inneb\u00e4r att man ignorerar dessa maktf\u00f6rh\u00e5llanden, och den k\u00f6nsneutrala lagstiftning som efterfr\u00e5gas mot denna bakgrund f\u00e5r f\u00f6ljden att oj\u00e4mst\u00e4lldheten reproduceras. I den j\u00e4mst\u00e4lldistiska ideologin finns sj\u00e4lvklart ingen uttrycklig str\u00e4van efter att behandla m\u00e4nniskor olika, eller att kvinnor ska v\u00e4rderas l\u00e4gre \u00e4n m\u00e4n.”<\/p><\/blockquote>\n

What? \u00c4r det den specifikt kvinnliga idealen om subjektivitet och partiskhet som spelar in h\u00e4r, eller f\u00f6rst\u00e5r \u00c5hman sj\u00e4lv vad hon skriver? Hur blir \u00f6nskem\u00e5l om k\u00f6nsneutral lagstiftning en vilja att behandla m\u00e4nniskor olika? Det \u00e4r ju feminister som vill behandla m\u00e4nniskor olika i och med att man vill ha k\u00f6nsspecifik lagstiftning! Lite l\u00e4ngre ner:<\/p>\n

”Men \u00e4ven om det i citatet och i intervjuerna tydligt framg\u00e5r att detta inte \u00e4r avsikten med den j\u00e4mst\u00e4lldistiska ideologin [att kvinnor och m\u00e4n ska v\u00e4rderas olika, min anm.], blir effekten av denna retorik ur ett feministiskt perspektiv en annan just eftersom att vi lever i ett samh\u00e4lle pr\u00e4glat av ett genussystem d\u00e4r kvinnor och m\u00e4n de facto behandlas och v\u00e4rderas olika.”<\/p><\/blockquote>\n

Ja, men det \u00e4r ju feminismen som vill behandla och v\u00e4rdera kvinnor och m\u00e4n olika! Den j\u00e4mst\u00e4lldistiska retoriken kan leda till att kvinnor och m\u00e4n behandlas och v\u00e4rderas olika eftersom vi har ett genussystem och just d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi behandla kvinnor och m\u00e4n olika. Klart som korvspad i ett genusuniversum.<\/p>\n

”Resultat blir att just den underv\u00e4rdering av det kvinnliga som Anton beskriver, eftersom genusordningen \u00f6ver huvud taget inte problematiseras, kan uppr\u00e4tth\u00e5llas och fortg\u00e5.”<\/p><\/blockquote>\n

En av feminister p\u00e5st\u00e5dd underv\u00e4rdering av kvinnor m\u00e5ste allts\u00e5 leda till att kvinnor ska favoriseras genom lagstiftning. Det har ytterligare en skrift i biblioteken med feministisk forskning visat.<\/p>\n

I slutsatserna (s.34):<\/p>\n

”Att som feminismen peka ut k\u00f6nen som grupper med olika makt i samh\u00e4llet s\u00e4tter fokus p\u00e5 att kvinnor \u00e4r i behov av vissa \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att uppv\u00e4ga detta och belyser \u00e4ven m\u00e4ns del i och ansvar f\u00f6r r\u00e5dande genussystem. Det g\u00f6r att feminismen kan upplevas som provocerande, och j\u00e4mst\u00e4lldismen har ist\u00e4llet ett syns\u00e4tt d\u00e4r kvinnor och m\u00e4n ses som enskilda individer som g\u00f6r olika val, vilket bidrar till ett m\u00f6jligt bevarande av status quo i samh\u00e4llet.”<\/p><\/blockquote>\n

Kvinnor \u00e4r i behov av \u00e5tg\u00e4rder som ger dem mer makt och m\u00e4nnen har del och ansvar i r\u00e5dande genussystem. N\u00e4r problematiserade feminister kvinnors del och ansvar i r\u00e5dande genussystem senast? J\u00e4mst\u00e4lldismen str\u00e4var inte alls efter att beh\u00e5lla status quo, se de andra blogginl\u00e4ggen i mitt f\u00f6reg\u00e5ende inl\u00e4gg h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

”I tidigare forskning om mans- och pappar\u00e4ttsr\u00f6relser framkommer bilden av att man anv\u00e4nder sig av en diskurs om \u201dr\u00e4ttigheter\u201d och \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet\u201d eftersom detta \u00e4r v\u00e4rden som i den liberala demokratiska ordningen n\u00e4rmast \u00e4r om\u00f6jliga att ifr\u00e5gas\u00e4tta.”<\/p><\/blockquote>\n

Jag k\u00e4nner till en annan r\u00f6relse som brukar anv\u00e4nda sig av en diskurs om ”r\u00e4ttigheter” och ”j\u00e4mst\u00e4lldhet”. Den heter feminism.<\/p>\n

”I likhet med tidigare mans- och\u00a0pappar\u00e4ttsr\u00f6relser saknas inom j\u00e4mst\u00e4lldismen en problematisering av vilka f\u00f6rdelar m\u00e4n har i ett patriarkalt samh\u00e4lle, vilket allts\u00e5 m\u00f6jligg\u00f6rs av den individualistiska och liberala diskurs som anv\u00e4nds inom r\u00f6relsen.”<\/p><\/blockquote>\n

Och feminismen kryllar av problematiseringar kring vilka f\u00f6rdelar kvinnor har i samh\u00e4llet? J\u00e4mst\u00e4lldismen vill lyfta fram den gl\u00f6mda delen av j\u00e4mst\u00e4lldheten, den som handlar om m\u00e4n. Feminismen har lyft och forts\u00e4tter att s\u00e5 gott som ensidigt lyfta fram kvinnofr\u00e5gor. Till skillnad mot feminismen vill j\u00e4mst\u00e4lldismen m\u00e5na om allas r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

”Sammantaget har uppsatsen visat att j\u00e4mst\u00e4lldismen kan placeras i en nyliberal kontext, d\u00e4r individens r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter st\u00e5r i centrum.”<\/p><\/blockquote>\n

Att vilja utg\u00e5 fr\u00e5n individen som den entitet till vilken m\u00e4nskliga fri- och r\u00e4ttigheter samt skyldigheter ska vara knutna \u00e4r inte nyliberalism. J\u00e4mst\u00e4lldismen kan m\u00f6jligen anses som mera liberal \u00e4n socialistisk eftersom man utg\u00e5r fr\u00e5n individen och inte kollektivet i sin samh\u00e4llsanalys, men nyliberal…? Nej.<\/p>\n

”I denna nyliberala diskurs blir det som har visats i uppsatsen m\u00f6jligt att h\u00e4vda att inga statliga \u00e5tg\u00e4rder i form av exempelvis kvotering beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00e5stadkomma j\u00e4mst\u00e4lldhet, d\u00e5 detta snarare skulle vara ett ingrepp i individens frihet.”<\/p><\/blockquote>\n

Kvotering \u00e4r inte enligt min mening f\u00f6rkastligt f\u00f6r att det \u00e4r ett ingrepp i individens frihet, utan f\u00f6r att man s\u00e4tter grupptillh\u00f6righet framf\u00f6r individ. Du favoriseras\/diskrimineras p\u00e5 grundval av din grupptillh\u00f6righet (i detta fall k\u00f6nstillh\u00f6righet).<\/p>\n

I \u00f6vrigt uppskattar jag f\u00f6rfattarens \u00f6ppenhet och f\u00f6rs\u00f6k till att h\u00e5lla ett \u00f6ppet sinne gentemot j\u00e4mst\u00e4lldismen. Uppsatsskrivandet verkar ocks\u00e5 ha g\u00e5tt till p\u00e5 ett \u00e4rligt och r\u00e4ttvist s\u00e4tt och hon har anstr\u00e4ngt sig f\u00f6r att beskriva j\u00e4mst\u00e4lldismen korrekt (och lyckats med detta p\u00e5 det stora hela).<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag l\u00e4ser vidare i Emma \u00c5hmans c-uppsats (s.29): ”Evolutionspsykologin ses allts\u00e5 som en b\u00e4ttre f\u00f6rklaring till k\u00f6nsskillnader \u00e4n feminismens socialkonstruktionistiska fokus. \u00c4ven om evolutionspsykologin som teori \u00e4r ifr\u00e5gasatt (se t. ex. Dussauge 2010), har detta syns\u00e4tt uppenbarligen haft en stor … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,3067,259,1321,1,590,403,303],"tags":[3256,4900,4899,4903,1622,2938,2406,435],"class_list":["post-10313","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-feminism-referensinlagg","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","tag-emma-ahman","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-jamstalldism","tag-malin-holm","tag-statsvetenskap","tag-uppsala-universitet"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10313","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10313"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10313\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10316,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10313\/revisions\/10316"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10313"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10313"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10313"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}