{"id":10320,"date":"2013-07-20T14:31:38","date_gmt":"2013-07-20T12:31:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=10320"},"modified":"2013-07-20T15:09:53","modified_gmt":"2013-07-20T13:09:53","slug":"diskriminering-medelst-skattepengar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/07\/diskriminering-medelst-skattepengar\/","title":{"rendered":"Diskriminering medelst skattepengar"},"content":{"rendered":"

\"DSC_0220-50\"<\/a>\u00a0 Gr\u00e4ddfiler och r\u00e4kmackor var det ja…DN 130719<\/em><\/p>\n

H\u00e4r<\/a>\u00a0har Tillv\u00e4xtverket utrett resursf\u00f6rdelningen ur ett genusperspektiv och d\u00e4r kan man t ex l\u00e4sa:<\/p>\n

”Regeringens m\u00e5l med en j\u00e4mst\u00e4lld regional tillv\u00e4xt \u00e4r att kvinnor och m\u00e4n ska ha likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar att n\u00e5 inflytande i det regionala tillv\u00e4xtarbetet och f\u00e5 tillg\u00e5ng till statliga tillv\u00e4xtresurser. En j\u00e4mn f\u00f6rdelning av makt och resurser \u00e4r en av f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en h\u00e5llbar tillv\u00e4xt i hela landet. Detta m\u00e5l ing\u00e5r i j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitikens delm\u00e5l om en j\u00e4mn f\u00f6rdelning av makt och inflytande samt m\u00e5let om ekonomisk j\u00e4mst\u00e4lldhet.”<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 viktigare att Anna med st\u00e4df\u00f6retaget f\u00e5r lika mycket pengar som Martin som utvecklar nya br\u00e4nslen. F\u00f6r att spetsa till det hela, men tyv\u00e4rr \u00e4r inte tillspetsningen s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n verkligheten; kvinnligt f\u00f6retagande hittas till stor del inom hush\u00e5llsn\u00e4ra tj\u00e4nster. Inget fel i det, men ska verkligen k\u00f6n och personers likv\u00e4rdiga m\u00f6jligheter att driva f\u00f6retag vara ett \u00f6verordnat m\u00e5l?<\/p>\n

”Tillv\u00e4xtverket fastst\u00e4ller i rapporten Att v\u00e4lja j\u00e4mst\u00e4lldhet (2011) att j\u00e4mst\u00e4lldhet inte bara \u00e4r ett m\u00e5l i sig sj\u00e4lv utan \u00e4ven ett medel f\u00f6r att uppn\u00e5 h\u00e5llbar tillv\u00e4xt. Att fr\u00e4mja kvinnors f\u00f6retagande \u00e4r en n\u00e4ringspolitisk insats, d\u00e4r utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att kvinnors f\u00f6retagande \u00e4r en viktig del i det regionala tillv\u00e4xtarbetet och en strategisk tillv\u00e4xtfr\u00e5ga.”<\/p><\/blockquote>\n

Ja, s\u00e5 kanske det \u00e4r. F\u00f6retagande ska uppmuntras och st\u00f6djas, men fixeringen kring k\u00f6n \u00e4r inte sund.<\/p>\n

”J\u00e4mst\u00e4lldhet anses bidra till tillv\u00e4xt genom en \u00f6kning av det sociala\u2013 och humankapitalet, st\u00e4rkt regional attraktivitet och f\u00f6rb\u00e4ttrad innovationsf\u00f6rm\u00e5ga.”<\/p><\/blockquote>\n

det kan h\u00e4nda att det h\u00e4r st\u00e4mmer, men hur har man kommit fram till det?<\/p>\n

Tillv\u00e4xtverket har av regeringen tilldelats ett flertal uppdrag med h\u00e4nsyn till j\u00e4mst\u00e4lldhet; till exempel programmen Resurscentra f\u00f6r kvinnor<\/em> och Fr\u00e4mja kvinnors f\u00f6retagande<\/em>, samt\u00a0en nationell handlingsplan f\u00f6r\u00a0<\/em>j\u00e4mst\u00e4lld regional tillv\u00e4xt 2012-2014.\u00a0<\/em><\/p>\n

Kvinnor anses till exempel beh\u00f6va alla dessa \u00e5tg\u00e4rder:<\/p>\n

Programmet Resurscentra f\u00f6r kvinnor har en inriktning vad g\u00e4ller arbete p\u00e5 strukturell niv\u00e5. Under \u00e5ren 2010-2012 var syftet att bidra till j\u00e4mst\u00e4lldhet i det regionala tillv\u00e4xtarbetet genom att synligg\u00f6ra kvinnors villkor och \u00f6ka kvinnors
\ninflytande inom ett eller flera insatsomr\u00e5den. Det nya programmet f\u00f6r \u00e5ren 2013-2015 ska vara kunskapsdrivet och strategiskt inriktat och \u00e4ven fram\u00f6ver bidra till att synligg\u00f6ra kvinnors villkor och \u00f6ka kvinnors inflytande i det regionala
\ntillv\u00e4xtarbetet.
\nProgrammet Fr\u00e4mja kvinnors f\u00f6retagande syftar till att skapa tillv\u00e4xt och f\u00f6rnyelse i svenskt n\u00e4ringsliv genom att fler f\u00f6retag drivs och utvecklas av kvinnor. Programmet best\u00e5r bland annat av aff\u00e4rs- och innovationsutvecklingsinsatser f\u00f6r kvinnor som vill utveckla, starta f\u00f6retag eller utveckla innovativa id\u00e9er,
\nambassad\u00f6rer f\u00f6r kvinnors f\u00f6retagande, entrepren\u00f6rskap vid universitet och h\u00f6gskola samt en s\u00e4rskild satsning p\u00e5 aff\u00e4rsutveckling inom gr\u00f6na n\u00e4ringar.”<\/p><\/blockquote>\n

Beroende p\u00e5 k\u00e4lla och definition har man konstaterat en andel av 16 – 25 % kvinnliga f\u00f6retagare (vd i f\u00f6retaget \u00e4r kvinna). S\u00e5 h\u00e4r ser f\u00f6retagandet ut:<\/p>\n

\"kvinnaftg\"<\/a>\u00a0Och aprop\u00e5 debatten om vinster i v\u00e4lf\u00e4rden:<\/p>\n

”Andra branscher som uppvisar en relativt h\u00f6g andel f\u00f6retag som drivs av kvinnor \u00e4r branscherna V\u00e5rd och omsorg; sociala tj\u00e4nster (38 procent), Utbildning (37 procent) […]”<\/p><\/blockquote>\n

Ska vi i ena \u00e4ndan trycka in bidrag till dessa ”riskkapitalbolag som dr\u00e4nerar skattebetalarna p\u00e5 pengar i sin jakt p\u00e5 vinster” (som det brukar heta i debatten), f\u00f6r att i andra \u00e4ndan begr\u00e4nsa deras vinster (hur st\u00e4ller sig t ex socialdemokraterna till det h\u00e4r?)?<\/p>\n

\"kvinnaftg2\"<\/a><\/p>\n

Varf\u00f6r inte bara till\u00e5ta vinster inom sektorer d\u00e4r kvinnor \u00e4r verksamma? Jag vet att regeringen inte har talat om n\u00e5gra vinstbegr\u00e4nsningar, men jag gissar att vid en r\u00f6dgr\u00f6n seger i n\u00e4sta val vill man g\u00e4rna beh\u00e5lla den h\u00e4r slags st\u00f6dprogram och samtidigt begr\u00e4nsa vinsterna i en eller annan form. Politiker inom v, mp och socialdemokraterna \u00e4r v\u00e4lkomna att kommentera i denna fr\u00e5ga.<\/p>\n

\u00d6ver till beviljandegraden:<\/p>\n

\"kvinnaftg3\"<\/a>\u00a0Och som man konstaterar i rapporten:<\/p>\n

”Utifr\u00e5n de f\u00f6retag som studeras i data och f\u00f6r vilka k\u00f6n p\u00e5 f\u00f6retagets vd finns \u00a0framg\u00e5r att 714 f\u00f6retag som drivs av kvinnor ans\u00f6kt om f\u00f6retagsst\u00f6d, varav 619 av \u00a0dessa beviljades st\u00f6d (se tabell 1). I antal ger detta en ”beviljandegrad\u201d p\u00e5 cirka 87 procent, vilket betyder att n\u00e4stan nio av tio ans\u00f6kningar beviljas st\u00f6d. D\u00e5 det g\u00e4ller f\u00f6retag som drivs av m\u00e4n finns i data 4 244 ans\u00f6kningar, varav 3 743 beviljades st\u00f6d. Detta ger en beviljandegrad p\u00e5 88 procent.<\/p>\n

Studeras ist\u00e4llet de belopp som f\u00f6retagen ans\u00f6kt om och beviljats ans\u00f6kte kvinnor \u00a0om 155 miljoner kronor i f\u00f6retagsst\u00f6d \u00e5r 2009-2011, medan f\u00f6retag som drivs av m\u00e4n ans\u00f6kte om drygt 2 169 miljoner kronor. I absoluta tal beviljades m\u00e4n ocks\u00e5
\nmer f\u00f6retagsst\u00f6d \u00e4n kvinnor; drygt 1 431 miljoner kronor mot cirka 116 miljoner kronor. Men, den s\u00e5 kallade ”beviljandegraden\u201d \u00e4r nu h\u00f6gre f\u00f6r kvinnor \u00e4n f\u00f6r m\u00e4n; 75 mot 66 procent. Detta betyder allts\u00e5 att f\u00f6retag som drivs av kvinnor erh\u00e5ller mer st\u00f6d i relation till vad de ans\u00f6kt om. Vidare \u00e4r det genomsnittliga ans\u00f6kta och beviljade beloppet betydligt l\u00e4gre bland f\u00f6retag som drivs av kvinnor:
\n217 000 kronor (ans\u00f6kt) och 187 000 kronor (beviljat), mot 511 000 kronor (ans\u00f6kt) och 382 000 kronor (beviljat) bland m\u00e4n.”<\/p><\/blockquote>\n

Beviljadegraden \u00e4r allts\u00e5 h\u00f6gre<\/em> f\u00f6r kvinnliga f\u00f6retagare, men manliga f\u00f6retagare f\u00e5r h\u00f6gre belopp (kan detta m\u00f6jligen ha n\u00e5got med branschtillh\u00f6righet att g\u00f6ra?).<\/p>\n

Vidare, n\u00e4r det g\u00e4ller beviljande av Regionalt bidrag till f\u00f6retagsutveckling<\/em>:<\/p>\n

”N\u00e4r det g\u00e4ller Regionalt bidrag till f\u00f6retagsutveckling kommer de flesta ans\u00f6kningarna (1301 stycken) fr\u00e5n branschen Tillverkning, men bara 100 av dessa ans\u00f6kningar kom fr\u00e5n f\u00f6retag som drivs av kvinnor (se tabell 4). Beviljandegraden
\nmellan k\u00f6nen \u00e4r \u00e4nd\u00e5 j\u00e4mnt med 91 procent kvinnor, och 93 procent m\u00e4n.
\nV\u00e5rd och omsorg \u00e4r den bransch d\u00e4r h\u00f6gst andel av antalet beviljade st\u00f6d g\u00e5r till f\u00f6retag som drivs av kvinnor (67 procent), och d\u00e4r ser vi att \u00e4ven beviljandegraden \u00e4r h\u00f6gre f\u00f6r f\u00f6retag som drivs av kvinnor, 83 procent, mot m\u00e4n, 67 procent. Med
\nbeviljandegrad avses andelen av de totala ans\u00f6kningarna som beviljas (bifalls).\u00a0Totalt sett ligger andelen av det totala antalet beviljade st\u00f6d f\u00f6r regionalt bidrag till f\u00f6retagsutveckling som g\u00e5r till f\u00f6retag som drivs av kvinnor p\u00e5 14 procent, medan
\nbeviljandegraden ligger n\u00e5got l\u00e4gre f\u00f6r f\u00f6retag som drivs av kvinnor (88 procent), j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6retag som drivs av m\u00e4n (90 procent).<\/p><\/blockquote>\n

Vad var problemet egentligen? Att vi inte pumpar in tillr\u00e4ckligt stora summor skattepengar i f\u00f6retag med kvinnlig vd?<\/p>\n

\"kvinnaftg4\"<\/a>Ja, s\u00e5 var det visst:<\/p>\n

”Sammanfattningsvis \u00e4r f\u00f6retag som drivs av kvinnor n\u00e5got underrepresenterade som st\u00f6dmottagare av Regionalt bidrag f\u00f6r f\u00f6retagsutveckling (FUB) totalt sett, d\u00e5 andelen st\u00f6d som g\u00e5tt till dessa f\u00f6retag \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n andelen f\u00f6retag i det totala
\nf\u00f6retagsbest\u00e5ndet som drivs av kvinnor.”<\/p><\/blockquote>\n

Men beviljandegraden \u00e4r n\u00e4stan genomg\u00e5ende h\u00f6gre \u00a0f\u00f6r de kvinnliga f\u00f6retagarna. problemet m\u00e5ste allts\u00e5 vara att kvinnliga f\u00f6retagare inte s\u00f6ker st\u00f6d i tillr\u00e4cklig omfattning, eller?<\/p>\n

Beviljandegraden \u00e4r ocks\u00e5 helt j\u00e4mn n\u00e4r det g\u00e4ller St\u00f6d till kommersiell utveckling i glesbygd:<\/em><\/p>\n

”Generellt sett n\u00e5r st\u00f6det f\u00f6retag drivna av kvinnor i v\u00e4sentligt h\u00f6gre grad \u00e4n i det totala f\u00f6retagsbest\u00e5ndet. I enskilda regioner, t.ex. i \u00d6rebro och J\u00f6nk\u00f6ping \u00e4r f\u00f6rdelningen dock p\u00e5tagligt ogynnsam. Detta kan dock delvis f\u00f6rklaras av
\nbortfallen av ekonomiska f\u00f6reningar som inte kommer med i urvalet p.g.a. odefinierad f\u00f6retagsledare.”<\/p><\/blockquote>\n

Ja, alla vi vet ju att j\u00e4mst\u00e4lldhet handlar om det som gynnar kvinnor och inget annat.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller st\u00f6det inom ramen f\u00f6r Produktutveckling i sm\u00e5 f\u00f6retag<\/em>:<\/p>\n

”Totalt sett ligger beviljandegraden f\u00f6r f\u00f6retag som drivs av kvinnor p\u00e5 71 procent\u00a0och j\u00e4mf\u00f6rt 77 procent f\u00f6r de f\u00f6retag som drivs av m\u00e4n.”<\/p><\/blockquote>\n

J\u00e4mf\u00f6relser torde dock l\u00e4tt bli missvisande, eftersom k\u00f6nsf\u00f6rdelningen inom vissa kategorier \u00e4r mycket skev:<\/p>\n

\"kvinnaftg5\"<\/a>\u00a0 Med kommentaren:<\/p>\n

”Programmet (PU) syftar till utveckling av s\u00e5v\u00e4l varor som tj\u00e4nster. Programmet st\u00e4ller krav p\u00e5 antal anst\u00e4llda och oms\u00e4ttningsstorlek. Detta i kombination med att
\ntillverkningsindustrin dominerar bland mottagarna inneb\u00e4r att st\u00f6det n\u00e5r f\u00f6retagspopulationer d\u00e4r f\u00f6retag drivna av kvinnor \u00e4r underrepresenterade.”<\/p><\/blockquote>\n

Det representeras ocks\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som redan \u00e4r implementerade f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 snedf\u00f6rdelningen.<\/p>\n

Jag ska inte tr\u00e5ka ut er med detaljer ur resten av tabelldelen i rapporten, den kan ni sj\u00e4lva ta del av om ni \u00e4r intresserade. Jag kan inte vid en snabb genoml\u00e4sning hitta n\u00e5gra m\u00e4rkv\u00e4rdigheter i materialet g\u00e4llande k\u00f6nsor\u00e4ttvisor.<\/p>\n

I slutsatserna konstateras att det inte finns n\u00e5gon generell skillnad i beviljandegrad, men att de kvinnliga f\u00f6retagarna s\u00f6ker och beviljas l\u00e4gre belopp. Man kopplar ihop detta med st\u00f6dens utformning, som h\u00e4nger ihop med branschtillh\u00f6righet och f\u00f6retagets storlek. (Kvinnor verkar i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning inom tj\u00e4nstesektorn, m\u00e4nnen inom tillverkning och investeringarna i f\u00f6rteg inom tj\u00e4nstesektorn \u00e4r generellt mycket l\u00e4gre \u00e4n inom tillverkningsindustrin.) Det finns t ex villkor som s\u00e4ger att f\u00f6retagen m\u00e5ste verka p\u00e5 en marknad som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n den lokala eller den regionala:<\/p>\n

”I linje med Tillv\u00e4xtanalys slutsatser lyfts betydelsen av f\u00f6retagsst\u00f6dens f\u00f6rordningar genomg\u00e5ende fram av de intervjuade som en viktig faktor vad g\u00e4ller kvinnors m\u00f6jligheter och f\u00f6ruts\u00e4ttningar att ta del av f\u00f6retagsst\u00f6den. Bland annat
\nhar man pekat p\u00e5 att f\u00f6rordningarna tenderar att styra vilka branscher som ber\u00e4ttigas st\u00f6d och att det oftast premierar branscher d\u00e4r kvinnor verkar i mindre utstr\u00e4ckning.”<\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4ngre ner i slutsatserna:<\/p>\n

”Nya branscher utmanar d\u00e4rmed synen p\u00e5 och f\u00f6rst\u00e5elsen av vad tillv\u00e4xt \u00e4r och hur tillv\u00e4xt skapas. Medan en handl\u00e4ggare pekar p\u00e5 att ans\u00f6kningar fr\u00e5n \u201dnya\u201d branscher saknar \u201dtydlig tillv\u00e4xtkraft i betydelsen \u00f6kad oms\u00e4ttning och jobbskapande\u201d, menar en annan att \u201dman m\u00e5ste skilja mellan tillv\u00e4xtbranscher och syssels\u00e4ttningsbranscher\u201d. I m\u00e5nga nya branscher leder inte investeringar alltid till just nya jobb inom ramen f\u00f6r det enskilda projektet men kan ist\u00e4llet tillf\u00f6ra andra v\u00e4rden som kan hj\u00e4lpa och st\u00e4rka en regions varum\u00e4rke och spridning.”<\/p><\/blockquote>\n

Bidrag till f\u00f6retagande ska allts\u00e5 kunna motiveras med att det hj\u00e4lper till att marknadsf\u00f6ra kommunen eller regionen?<\/p>\n

”Den centrala fr\u00e5gan utifr\u00e5n dessa tv\u00e5 syns\u00e4tt blir d\u00e5 om det \u00e4r kvinnor som inte verkar i de branscher d\u00e4r st\u00f6den finns, eller om det \u00e4r st\u00f6den som inte riktar sig till branscher d\u00e4r kvinnor verkar? \u00c4r det kvinnor som ska ta sig in mansdominerade
\nbranscher, eller utformningen och appliceringen av st\u00f6den som beh\u00f6ver utvecklas?
\nDet ena utesluter inte det andra. F\u00f6r samtidigt som insatser genomf\u00f6rs f\u00f6r att \u00f6ka antalet kvinnor som driver f\u00f6retag i mansdominerade branscher, exempelvis genom att utnyttja \u00e4garskiften och vika medel till f\u00f6retag som drivs av kvinnor, g\u00e5r
\ndet att jobba med appliceringen av st\u00f6den. Utveckling av handl\u00e4ggares branschkunskap och f\u00f6rm\u00e5ga att bed\u00f6ma projekt inom mindre traditionella tillv\u00e4xtbranscher skulle d\u00e5 vara en viktig \u00e5tg\u00e4rd n\u00e5got som lyfts fram i s\u00e5v\u00e4l de regionala f\u00f6rstudierna som i Ramb\u00f6lls analys.”<\/p><\/blockquote>\n

Utnyttja \u00e4garskiften? Vad betyder det i praktiken? Att man tills\u00e4tter en kvinnlig vd (enligt definitionen av kvinnlig f\u00f6retagare i denna studie)? Att man konfiskerar m\u00e4ns f\u00f6retag och ger dem till kvinnor…? Nej, s\u00e5 illa \u00e4r det s\u00e4kert inte, men hur ska det ske i praktiken? I vanlig ordning \u00e4r inte heller tillv\u00e4xt, jobbskapande eller vad vi i Sverige ska syssla med n\u00e4r omv\u00e4rlden k\u00f6r om oss viktig, det viktiga \u00e4r att kvinnor f\u00e5r ta del av exakt lika mycket pengar i form av st\u00f6d till f\u00f6retagsamhet som m\u00e4n.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart vill man ocks\u00e5 fr\u00e5n genusvetarh\u00e5llet skapa nya arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r sina kollegor:<\/p>\n

”Kompetensh\u00f6jande insatser beh\u00f6vs i syfte att h\u00f6ja
\nhandl\u00e4ggares genus- och branschkompetens med fokus p\u00e5 kvinnors f\u00f6retagande kopplat till regional tillv\u00e4xt. Information beh\u00f6ver d\u00e4rtill utformas och spridas, till exempel genom riktad marknadsf\u00f6ring, p\u00e5 ett s\u00e4tt som medvetet tar in aspekter
\nkopplade till bransch och k\u00f6n.”<\/p><\/blockquote>\n

Vidare i slutsatserna:<\/p>\n

Det faktum att kvinnor inte skulle missgynnas i sitt s\u00f6kande styrks \u00e4ven av de slutsatser som framf\u00f6rs i rapporten \u201dLika r\u00e4tt och lika m\u00f6jligheter till f\u00f6retagsst\u00f6d\u201d (2010) som Tillv\u00e4xtanalys har tagit fram. Enligt slutsatserna i denna studie beror de st\u00f6rsta skillnaderna i st\u00f6dutnyttjandet mellan kvinnor och m\u00e4n p\u00e5 branschtillh\u00f6righet och f\u00f6retagsstorlek. Rapporten avf\u00e4rdar p\u00e5st\u00e5enden om att regelverken skulle missgynna f\u00f6retag som drivs av kvinnor och framh\u00e5ller att det \u00e4r konkurrensvillkoren, i statsst\u00f6dsreglerna, som spelar in d\u00e5 kvinnor i h\u00f6gre grad
\nverkar p\u00e5 lokala marknader.<\/p>\n

Dessa slutsatser delas av konsultf\u00f6retaget Ramb\u00f6ll som bygger sin analys p\u00e5 resultat som framkommit vid 30 intervjuer. Ramb\u00f6ll konstaterar att s\u00e5v\u00e4l den kvantitativa som den kvalitativa analysen visar att det finns regionala skillnader \u00f6verlag, men att det finns skillnader mellan olika st\u00f6dformer vad g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhet i resursf\u00f6rdelningen.
\nDe b\u00e5da forskarna Jeaneth Johansson och Malin Malmstr\u00f6m, verksamma vid Lule\u00e5 Tekniska Universitet har dock i sin forskning kunnat visa p\u00e5 att det finns risker kopplade till genus som faktor vid f\u00f6rdelning av offentlig finansiering. De beskriver i sin studie (F\u00f6retagande i Norrbotten & tillg\u00e5ng till offentlig finansiering fr\u00e5n 2012) att kvinnor upplever kontakten med finansi\u00e4rer som \u201dgrabbarnas v\u00e4rld\u201d och d\u00e4rmed har det uppst\u00e5tt problem med att f\u00f6ra diskussioner om finansiering.
\nF\u00f6rfattarna h\u00e4nvisar \u00e4ven till tidigare forskning som visar p\u00e5 att kvinnor inte k\u00e4nt sig tagna p\u00e5 allvar av de finansiella institutionerna. S\u00e5dana strukturer kan medf\u00f6ra att f\u00f6retaget avst\u00e5r att formulera en ans\u00f6kan om finansiering och utg\u00f6r d\u00e4rmed ett hinder f\u00f6r kvinnors tillg\u00e5ng till finansiering enligt rapporten.”<\/p><\/blockquote>\n

Och f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 dessa missf\u00f6rh\u00e5llanden menar man att:<\/p>\n

”Men det handlar \u00e4ven i h\u00f6g grad om attityder, arbetss\u00e4tt, informationsspridning m.m. F\u00f6rb\u00e4ttrad information, riktade insatser, \u00f6kad genuskompetens och f\u00f6r\u00e4ndrade attityder \u00e4r bara n\u00e5gra s\u00e4tt att \u00f6ka intresset och s\u00e4nka tr\u00f6sklarna.<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”I rapporten \u201dAtt v\u00e4lja j\u00e4mst\u00e4lldhet\u201d sl\u00e5r Tillv\u00e4xtverket fast att j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektivet \u00e4nnu inte \u00e4r implementerat i det regionala tillv\u00e4xtarbetet. Analyserna och arbetet tenderar att vara kvantitativt inriktade snarare \u00e4n kvalitativt d\u00e4r det
\nl\u00e5ngsiktiga m\u00e5let \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndra normer och strukturer. F\u00f6r att kunna f\u00f6r\u00e4ndra normer och strukturer \u00e4r det viktigt \u00e4r att ha k\u00f6nsuppdelad statistik och k\u00f6nsuppdelade budgetar.”<\/p>\n

Rapporten behandlar vidare j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering som ska betraktas som verksamhetsf\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r att f\u00e5 ett h\u00e5llbart resultat som medarbetare \u00e4r intresserade och engagerade i. Det m\u00f6ter ocks\u00e5 mindre motst\u00e5nd. Detta syns\u00e4tt b\u00f6r \u00e4ven pr\u00e4gla f\u00f6rdelningen av f\u00f6retagsst\u00f6d \u00e4ven om j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering f\u00f6rst och fr\u00e4mst anv\u00e4nds i interna processer.”<\/p><\/blockquote>\n

K\u00f6nsuppdelade budgetar? Vad menas med det? Ska lika mycket pengar delas ut till kvinnliga f\u00f6retagare som till manliga, oavsett hur f\u00f6retagandet ser ut? J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering som tydligen m\u00f6ter motst\u00e5nd ska f\u00e5s att upplevas som en verksamhetsf\u00f6rb\u00e4ttring. Mera arbetstillf\u00e4llen till genusvetare.<\/p>\n

\"kvinnaftgfrisor4\"<\/a>\u00a0Problem att hon s\u00f6ker mindre bidrag…<\/em><\/p>\n

\"kvinnaftgElement6_3\"<\/a>\u00a0…\u00e4n de? (Bild fr\u00e5n Robertsfors.se)<\/em><\/p>\n

De\u00a0F\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder<\/em>\u00a0som finns \u00e4r:<\/p>\n

”\uf0b7 Se \u00f6ver vilka branscher d\u00e4r f\u00f6retagen kan f\u00e5 f\u00f6retagst\u00f6d
\n\uf0b7 Inf\u00f6r delm\u00e5l
\n\uf0b7 Arbeta med normer
\n\uf0b7 Riktade informationssatsningar
\n\uf0b7 K\u00f6nsuppdelad statistik ”<\/p><\/blockquote>\n

Under rubriken arbeta med normer:<\/p>\n

”Arbeta med normer
\nB\u00e5de f\u00f6retags- och st\u00f6dstrukturer skiljer sig i stor utst\u00e4ckning \u00e5t i landet och s\u00e5 \u00e4ven vilka normer som r\u00e5der. F\u00f6r att kunna utforma insatser som \u00e4r anpassade till de f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5der i regionen\/l\u00e4net s\u00e5 \u00e4r det av stor vikt att dessa normer
\noch strukturer kartl\u00e4ggs. Kartl\u00e4ggningen b\u00f6r g\u00f6ras b\u00e5de ur ett bransch- och genusperspektiv. Man skulle \u00e4ven kunna genomf\u00f6ra seminarier med handl\u00e4ggare fr\u00e5n samtliga l\u00e4n f\u00f6r att gemensamt utarbeta en samsyn vad g\u00e4ller tolkning och
\ntill\u00e4mpning av regelverken ur ett genusperspektiv f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att f\u00f6retag som drivs av kvinnor respektive m\u00e4n ges en likartad bed\u00f6mning oavsett var de befinner sig i landet.”<\/p><\/blockquote>\n

\u00c5terigen: ett antal arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r genusexperter och genuscoacher. Kanske kan dessa genusexperter tillskansa sig f\u00f6retagsst\u00f6d i alla de olika formerna som nu erbjuds f\u00f6r s\u00e4rskilt kvinnliga f\u00f6retagare? S\u00e5 f\u00e5r vi upp statistiken och s\u00e5 att det blir j\u00e4mst\u00e4llt, som J\u00e4mst\u00e4lldhetsfeministern skulle s\u00e4ga?<\/p>\n

Det kommer mera:<\/p>\n

”Exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 regional niv\u00e5
\n\uf0b7 I beslutsgrupper kan organisationer som arbetar direkt med till exempel kvinnors f\u00f6retagande bjudas in.
\n\uf0b7 En strukturerad och genomt\u00e4nkt plan f\u00f6r informationsspridning som n\u00e5r alla grupper av f\u00f6retag i regionen som kan s\u00f6ka st\u00f6den b\u00f6r tas fram.
\n\uf0b7 Ett uppf\u00f6ljningssystem med s\u00e5v\u00e4l kvantitativa som kvalitativa uppf\u00f6ljningar av hur f\u00f6rdelningen av f\u00f6retagsst\u00f6d till f\u00f6retag som drivs av kvinnor och m\u00e4n ser ut b\u00f6r anv\u00e4ndas. Ett s\u00e4rskilt fokus b\u00f6r l\u00e4ggas p\u00e5 den senare delen s\u00e5 att det
\noms\u00e4tts till ett internt l\u00e4rande inom organisationen.
\n\uf0b7 Kunskapsunderlag och kompetensh\u00f6jningar b\u00f6r erbjudas akt\u00f6rer i det f\u00f6retagsfr\u00e4mjande systemet t.ex. utbildning om branscher d\u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag drivs av kvinnor. Det \u00e4r viktigt att kunskap om \u201dnya branscher\u201d tidigt erbjuds till de f\u00f6retagsfr\u00e4mjande akt\u00f6rerna.”<\/p><\/blockquote>\n

Allt detta f\u00f6r att kvinnor inte s\u00f6ker exakt lika ofta och om lika stora belopp som m\u00e4n i fr\u00e5ga om f\u00f6retagsst\u00f6d. Om inte annat s\u00e5 h\u00e5ller genusvetarbranschen sig sj\u00e4lv sysselsatt.<\/p>\n

Urs\u00e4kta bautainl\u00e4gg.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0 Gr\u00e4ddfiler och r\u00e4kmackor var det ja…DN 130719 H\u00e4r\u00a0har Tillv\u00e4xtverket utrett resursf\u00f6rdelningen ur ett genusperspektiv och d\u00e4r kan man t ex l\u00e4sa: ”Regeringens m\u00e5l med en j\u00e4mst\u00e4lld regional tillv\u00e4xt \u00e4r att kvinnor och m\u00e4n ska ha likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar att n\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,3067,259,1321,1,590,1060],"tags":[3271,1441,4900,2892,3268,3266,4899,4903,4918,3269,3272,1714,3267,3270],"class_list":["post-10320","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-feminism-referensinlagg","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","category-samhallsplanering","tag-almi","tag-bidrag","tag-feminism","tag-foretag","tag-foretagande","tag-foretagsstod","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-jamstalldhet","tag-kvinnligt-foretagande","tag-lansstyrelsen","tag-regeringen","tag-stod","tag-tillvaxtverket"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10320","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10320"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10320\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10331,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10320\/revisions\/10331"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}