{"id":10547,"date":"2013-08-12T13:14:11","date_gmt":"2013-08-12T11:14:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=10547"},"modified":"2013-08-12T13:27:55","modified_gmt":"2013-08-12T11:27:55","slug":"birgitta-wistrand-i-svd","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/08\/birgitta-wistrand-i-svd\/","title":{"rendered":"Birgitta Wistrand i SvD"},"content":{"rendered":"

\"wistrand497_1065200c\"<\/a>\u00a0Birgitta Wistrand. Bild fr\u00e5n SvD<\/em><\/p>\n

Birgitta Wistrand, filosofie doktor i feministisk litteraturvetenskap och tidigare ordf\u00f6rande i Fredrika Bremerf\u00f6rbundet beklagar sig \u00f6ver…tja pojkar, m\u00e4n och manlighet i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet i g\u00e5rdagens SvD<\/a>. Saken g\u00e4ller skolan och arbetslivet och Wistrand menar att m\u00e4n f\u00e5r de b\u00e4ttre jobben trots att de bara glider igenom skolan g\u00f6dandes sin atipluggkultur. Hela artikeln andas misandri.<\/p>\n

”Vad inneb\u00e4r egentligen\u00a0<\/strong>uttrycket \u201dpojkar \u00e4r pojkar\u201d? Betyder det att pojkar \u00e4r annorlunda \u00e4n flickor och att s\u00e4rskilda normer och regler g\u00e4ller f\u00f6r dem, det vills s\u00e4ga att de kan s\u00e4tta sig \u00f6ver regler och skapa egna? Och att dessa handlar om att inte g\u00f6ra som flickor? Att g\u00f6ra s\u00e5dana p\u00e5st\u00e5enden \u00e4r att nedv\u00e4rdera pojkarna och att dra alla \u00f6ver en kam. Vi vet ju att det \u00e4r st\u00f6rre skillnader inom gruppen pojkar \u00e4n mellan flickor och pojkar. Trots detta visar verkligheten att Sverige f\u00e5tt en pojk- och flickskola med tydligt uppdelade kulturer. Av sjutton gymnasieprogram har exempelvis bara tre en n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning.”<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6rst nedv\u00e4rderar Wistrand pojkarna genom att uttrycka ett antal f\u00f6rdomar, f\u00f6r att sedan konstatera att det hon gjort vore just att nedv\u00e4rdera och dra alla \u00f6ver en kam. Sedan drar hon fram den gamla j\u00e4mf\u00f6relsen mellan skillnader inom en grupp och mellan tv\u00e5 grupper, en j\u00e4mf\u00f6relse som inte s\u00e4ger n\u00e5got om n\u00e5got. Att variationerna inom en grupp (ex vis pojkarna) \u00e4r ”st\u00f6rre” \u00e4n de genomsnittliga skillnaderna mellan denne grupp och en annan (ex vis flickorna) betyder bara detta, inget mer. Det finns \u00e4nd\u00e5 genomsnittliga skillnader (t ex g\u00e4llande preferenser som yrkesval) mellan de tv\u00e5 grupperna pojkar och flickor.<\/p>\n

”Flickor har l\u00e4nge haft cirka 10 procent b\u00e4ttre betyg \u00e4n pojkarna i alla \u00e4mnen utom idrott, vilket f\u00f6rst uppm\u00e4rksammats under de senaste \u00e5ren. D\u00e4rf\u00f6r har pojkar kunnat glida genom skolan och ofta setts som beg\u00e5vade tack vare sitt starka sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.”<\/p><\/blockquote>\n

Sj\u00e4lvklart ser Wistrand inte pojkars l\u00e4gre betyg som ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem och n\u00e5got som skulle kunna f\u00f6ranleda \u00e5tg\u00e4rder i stil med de hj\u00e4lpinsatser som riktas mot flickor och kvinnor vid motsvarande j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblematik. Problemet tycks f\u00f6r Wistrand vara att n\u00e5gon ens ser pojkar som beg\u00e5vade.<\/p>\n

”Forskningen visar dock att pojkarna ofta \u00f6verskattar sin f\u00f6rm\u00e5ga vilket f\u00e5r dem att tro att det \u00e4r on\u00f6digt att anstr\u00e4nga sig. Pojkarna drivs visserligen av prestationsmotiv, vilket kan bli komplicerat eftersom risken f\u00f6r att misslyckas ocks\u00e5 f\u00f6ljer med att satsa. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r pojkar ofta tystl\u00e5tna om sina insatser \u2013 det \u00e4r n\u00e4mligen inte coolt att plugga i pojkkulturen. Viktigare f\u00f6r pojkidentiteten \u00e4r att vinna segrar utanf\u00f6r klassrummet. Kamraterna l\u00e4r dig k\u00f6nsbeteendet.”<\/p><\/blockquote>\n

Wistrand p\u00e5st\u00e5r en hel del saker, men hur vet hon att det skulle ligga till p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet? Forskning visar ocks\u00e5 tydligt att flickor ges \u00f6verbetyg i relation till sina insatser. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4gnar sig Wistrand igen enbart \u00e5t skuldbel\u00e4ggande ist\u00e4llet f\u00f6r att se pojkars s\u00e4mre betyg som ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem. (I hennes kreativa, feministiska tolkning blir den f\u00f6rst\u00e5s en j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5ga, men som sig b\u00f6r inom feminismen, n\u00e5got som \u00e4r en nackdel f\u00f6r flickorna…)<\/p>\n

”D\u00e4rf\u00f6r finns det\u00a0<\/strong>fog f\u00f6r att oroa sig f\u00f6r pojkarna och deras antipluggkultur. Pojkar fullf\u00f6ljer n\u00e4mligen inte sina utbildningar och presterar s\u00e4mre \u00e4n flickorna p\u00e5 alla niv\u00e5er. OECD:s siffror visar hur pojkar l\u00e4mnar grundutbildningen utan godk\u00e4nda betyg och l\u00e4skunskaper, i vissa l\u00e4nder \u00e4r det upp till 30 procent. M\u00e5nga m\u00e4n avslutar inte heller sina h\u00f6gskolestudier, vilket resulterat i att kvinnorna st\u00e5r f\u00f6r 65-70 procent av alla akademiska examina. Trenden \u00e4r inte ny och densamma inom hela OECD-sf\u00e4ren.”<\/p><\/blockquote>\n

H\u00e4r verkar det \u00e4nd\u00e5 som Wistrand uttrycker att hon ser saken som ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem som \u00e4r en nackdel f\u00f6r pojkarna, men:<\/p>\n

”Vad m\u00e5nga inte k\u00e4nner till \u00e4r att pojkar kvoterats in till utbildningar sedan folkkolan inf\u00f6rdes \u00e5r 1842. Eftersom staten best\u00e4mt att lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n skulle tas in, ratades kvinnor med h\u00f6gre kompetens. Liknande kvotering av m\u00e4n till h\u00f6gstatusutbildningar skedde \u00e4nda fram till 2010 d\u00e5 det \u00e4ntligen togs bort till l\u00e4karutbildningen. Intressant nog har m\u00e4n aldrig sett inkvoteringen som en nedv\u00e4rdering av k\u00f6net, ett argument som kvinnor ofta anv\u00e4nder n\u00e4r diskussion om kvotering av dem aktualiseras.”<\/p><\/blockquote>\n

Hur har den kvoteringen till ”h\u00f6gstatusutbildning” sett ut, menar Wistrand? menar hon att under folkskolans dagar r\u00e5dde det ett kvinno\u00f6verskott p\u00e5 n\u00e4mnda skolor och att s\u00e4mre meriterade m\u00e4n kvoterades in? Intressant. Hur har den moderna kvoteringen sett ut, menar Wistrand? Kvinnor har varit i majoritet p\u00e5 h\u00f6gskolorna under ungef\u00e4r en tio\u00e5rsperiod nu. F\u00f6rdelningen varierar mellan utbildningarna, eftersom m\u00e4nniskor v\u00e4ljer efter sina preferenser, men totalt sett dominerar kvinnorna.<\/p>\n

”Trots de s\u00e4mre\u00a0<\/strong>resultaten rapporterar OECD att m\u00e4n ligger h\u00f6gre inkomstm\u00e4ssigt. Dessutom sitter det m\u00e4n i princip p\u00e5 de flesta maktpositioner inom stat och f\u00f6retagande. Vad h\u00e4nder n\u00e4r kvinnorna stormar fram inom alla omr\u00e5den? Ett dystert scenario skulle kunna vara att utbildning nedgraderas och att andra kompetenser ist\u00e4llet lyfts fram. Vad f\u00f6r slags samh\u00e4lle blir det?”<\/p><\/blockquote>\n

Det r\u00e5der inte direkt kausalitet mellan h\u00f6ga skolresultat och framg\u00e5ngar i livet, andra faktorer p\u00e5verkar. En ben\u00e4genhet att ta h\u00f6ga risker ger ofta ocks\u00e5 god utdelning, men kan samtidigt leda till utslagning. N\u00e5got som tydligt illustreras inom den manliga populationen, man befinner sig b\u00e5de p\u00e5 topp och p\u00e5 botten. Kvinnors genomsnittliga l\u00e4gre risktagande och andra prioriteringar (l\u00e4s: familj och h\u00e4lsa) ger en annan slags f\u00f6rdelning som speglar st\u00f6rre m\u00e5tt av trygghet men l\u00e4gre inkomst. Wistrand spekulerar kring vad som kan h\u00e4nda n\u00e4r kvinnor dominerar p\u00e5 de h\u00f6gre utbildningarna. Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att de h\u00f6gre utbildningarna redan har devalverats till f\u00f6ljd av l\u00e4gre st\u00e4llda krav kopplade till ers\u00e4ttningssystemen f\u00f6r h\u00f6gskolorna och universiteten och att man anv\u00e4nt utbildningarna som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. Ett m\u00e5l om att varannan medborgare ska ha en akademisk examen devalverar deras v\u00e4rde per definition. Andra kompetenser kan vara nog s\u00e5 v\u00e4rdefulla \u00e4n akademiska studier, varf\u00f6r skulle de inte kunna vara det, menar Wistrand? Hela Wistrands resonemang utg\u00e5r fr\u00e5n ett sn\u00e4vt, kvinnoistiskt perspektiv d\u00e4r inga andra grunder f\u00f6r analysen f\u00e5r plats \u00e4n den om hur kvinnor ska finnas p\u00e5 de h\u00f6gre positionerna i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Det vore intressant att h\u00f6ra vilka Wistrands f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder mot de h\u00e4r inbillade farorna skulle vara?<\/p>\n

Ninni p\u00e5 Genusdebatten skriver om den forskning som kanske ligger till grund f\u00f6r Wistrands teser\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Aktivarum skriver om hur flickor f\u00e5r h\u00f6gre betyg \u00e4n de f\u00f6rtj\u00e4nar\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Anders p\u00e5 Genusdebatten skriver mycket bra om samma artikel\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Birgitta Wistrand. Bild fr\u00e5n SvD Birgitta Wistrand, filosofie doktor i feministisk litteraturvetenskap och tidigare ordf\u00f6rande i Fredrika Bremerf\u00f6rbundet beklagar sig \u00f6ver…tja pojkar, m\u00e4n och manlighet i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet i g\u00e5rdagens SvD. Saken g\u00e4ller skolan och arbetslivet och Wistrand menar att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,259,1321,1928,589,1,590,403,303],"tags":[3315,3314,3313,4900,4899,2462,2123,4923,504,3316,2464],"class_list":["post-10547","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","tag-anti-pojkkultur","tag-antipluggkultur","tag-birgitta-wistrand","tag-feminism","tag-genus","tag-hogskolan","tag-kvotering","tag-skolan","tag-svd","tag-universitet","tag-utbildning"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10547","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10547"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10547\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10553,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10547\/revisions\/10553"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10547"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10547"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10547"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}