{"id":11867,"date":"2014-01-07T15:32:06","date_gmt":"2014-01-07T14:32:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=11867"},"modified":"2014-01-10T15:26:53","modified_gmt":"2014-01-10T14:26:53","slug":"normkritiken-den-nya-normen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2014\/01\/normkritiken-den-nya-normen\/","title":{"rendered":"Normkritiken – den nya normen"},"content":{"rendered":"

\"Coco\"<\/a>\u00a0Coco Chanel, cool eller fin?<\/em><\/p>\n

I dagens SvD beskrivs<\/a>\u00a0det normkritiska och genuspedagogiska arbetet p\u00e5 f\u00f6rskolan Paviljongen. Det ber\u00e4ttas till exempel om att man inte har inf\u00f6rskaffat nya eller sl\u00e4ngt bort gamla n\u00e4r det g\u00e4ller leksaker, man har m\u00f6blerat om och p\u00e5 s\u00e5 vis \u00e5stadkommit ett annat inneh\u00e5ll i lekarna. Inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt eller s\u00e4rskilt uppr\u00f6rande, men n\u00e4r det g\u00e4ller beskrivningen av det som uppn\u00e5tts och de exempel som lyfts fram, framtr\u00e4der en ny norm; de som agerar i enlighet med det motsatta k\u00f6nets traditionella roll betraktas positivt:<\/p>\n

”N\u00e4r vi kommer till f\u00f6rskolan Paviljongen som arbetar med normkritisk pedagogik k\u00e4nns det n\u00e4stan riggat. Kamil sitter p\u00e5 golvet och kl\u00e4r omsorgsfullt p\u00e5 en m\u00f6rkhyad docka. Astrid kutar runt i poliskl\u00e4der och jagar Sara som \u00e4r tjuv. I bokl\u00e5dan ligger \u201dVarf\u00f6r gr\u00e5ter pappan?\u201d.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Sara, Astrid och Erik har hunnit kl\u00e4 ut sig till bland annat katt, polis, \u00e4lva och lejon och byggt med klossar medan vi suttit och pratat.<\/p>\n

P\u00e5 fr\u00e5gan vad de vill bli n\u00e4r de blir stora svarar Sara doktor, Astrid doktor eller skoll\u00e4rare och Erik polis. Men de tar spontant en runda till och d\u00e5 har Sara och Astrid lagt till att de \u00e4ven kan t\u00e4nka sig att bli poliser.<\/p>\n

Men mest intersektionellt norm\u00f6verskridande \u00e4r \u00e4nd\u00e5 Astrid.<\/p>\n

\u2013 Kan man bli tjuv? fr\u00e5gar hon.”<\/p><\/blockquote>\n

Efter en andra runda har allts\u00e5 Sara och Astrid svarat tillfredsst\u00e4llande p\u00e5 fr\u00e5gan om framtida dr\u00f6myrke. Astrid har dessutom uppm\u00e4rksammat den svaga l\u00e4nken i resonemanget att normkritik per definition \u00e4r av godo.<\/p>\n

”Tidigare handlade genuspedagogik ganska mycket om att s\u00e4rskilja pojkar och flickor och tr\u00e4na dem p\u00e5 s\u00e5dant som man ans\u00e5g att de inte var s\u00e5 bra p\u00e5. Flickor kunde till exempel f\u00e5 \u00f6va p\u00e5 att vara modiga och hoppa fr\u00e5n stenar och pojkar p\u00e5 att vara omh\u00e4ndertagande och ge fotmassage.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 har man osynliggjort alla barnen i gruppen. Det d\u00e4r har vi g\u00e5tt ifr\u00e5n nu. Om man f\u00f6ljer ett barn en hel dag kan jag garantera att det h\u00e4r barnet kommer att g\u00f6ra b\u00e5de \u201dpojksaker\u201d och \u201dflicksaker\u201d, s\u00e4ger Aisha Lundgren.”<\/p><\/blockquote>\n

Blandning i all \u00e4ra, men vad h\u00e4nder med de barn som helst vill leka p\u00e5 f\u00f6r sitt k\u00f6n traditionellt vis? \u00c4r man uppm\u00e4rksam p\u00e5 att k\u00f6net som f\u00f6retr\u00e4desvis social konstruktion \u00e4r huvudsakligen en obelagd tes inom genusvetenskapen? Det \u00e4r inte bara fullt m\u00f6jligt, utan h\u00f6gst troligt, att det existerar skillnader i preferenser p\u00e5 gruppniv\u00e5 mellan flickor och pojkar.<\/p>\n

\u00c4ven \u00e5lder har nu blandats in som en faktor i intersektionaliteten, men inte p\u00e5 det s\u00e4ttet som jag som lekman instinktivt skulle tolka begreppet; att man i de olika diskrimineringsgrunderna t\u00e4nker sig att diskriminering p\u00e5 grundval av \u00e5lder ska st\u00e4vjas. Nej, i den nya genuspedagogiken ser man en problematik i att h\u00f6gre \u00e5lder f\u00f6rknippas med mer kompetens. Till den milda grad att man faktiskt f\u00f6rbjudit f\u00f6delsedagsfirande p\u00e5 sina h\u00e5ll i f\u00f6rskolorna:<\/p>\n

”\u00c5lder \u00e4r en diskrimineringsgrund som f\u00f6ranlett livliga diskussioner i personalgruppen.<\/p>\n

\u2013 Vi har diskuterat om det \u00e4r bra att fira f\u00f6delsedagar, n\u00e4r vi samtidigt jobbar s\u00e5 h\u00e5rt med att utmana \u00e5ldersmaktsordningen. Vi vill inte att man ska koppla inkompetens till att vara liten och mycket makt och kompetens till att vara stor. Men samtidigt hyllar vi detta att n\u00e5gon blivit ett \u00e5r \u00e4ldre som n\u00e5got fantastiskt.<\/p>\n

P\u00e5 en sm\u00e5barnsavdelning har man slutat att fira f\u00f6delsedagar. P\u00e5 Paviljongen, d\u00e4r barnen \u00e4r i \u00e5ldern 3-5 \u00e5r firas barnen p\u00e5 f\u00f6delsedagen med fruktsallad, men medaljerna har dragits in. Till barnens f\u00f6rtret, visar det sig.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rut fick vi medaljer med s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r som vi fyllde, fast nu f\u00e5r vi inte det. Det var roligt n\u00e4r man fick medalj f\u00f6r man fick ta den med sig hem, ber\u00e4ttar Astrid som \u00e4r noga med att ber\u00e4tta att hon \u00e4r 4,5 \u00e5r och inte bara 4.”<\/p><\/blockquote>\n

Nej, hur skulle det se ut om barnen fick f\u00f6r sig att \u00f6kad \u00e5lder innebar mer erfarenhet och troligen mer kunskap? H\u00e4r n\u00e5gonstans har det hela \u00e5ter sp\u00e5rat ur fullst\u00e4ndigt. I sin iver att utpl\u00e5na alla andra normer och hierarkier \u00e4n sina egna \u00e4r man beredd att kasta det mesta g\u00e4llande traditioner och riter p\u00e5 soph\u00f6gen. Som liten \u00e4r f\u00f6delsedagen en stor sak f\u00f6r de flesta; man blir ett \u00e5r \u00e4ldre och l\u00e4r sig att relatera sin tid p\u00e5 jorden till ett vidare begrepp om tiden, man blir (f\u00f6rhoppningsvis) firad eftersom det stora h\u00e4nt att man kommit till v\u00e4rlden. Jag skulle tro att det \u00e4r f\u00e5 utanf\u00f6r genusvetarnas skara som ser f\u00f6delsedagen som en rit kopplad till maktstrukturer.<\/p>\n

”\u00c4r det inte att g\u00e5 f\u00f6r l\u00e5ngt att ta bort f\u00f6delsedagsfirande?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got vi f\u00e5r diskutera mer och man g\u00f6r v\u00e4ldigt olika p\u00e5 v\u00e5ra f\u00f6rskolor. Just f\u00f6r att \u00e5lder \u00e4r en s\u00e5 stark norm beh\u00f6ver vi inte vara r\u00e4dda f\u00f6r att ta i. M\u00e4nniskor i \u00e5ldern 30-50 \u00e5r har mest talan i samh\u00e4llet. Den normen tror jag \u00e4r sv\u00e5r att rubba, men d\u00e4remot \u00e4r det vettigt att luckra upp den p\u00e5 olika s\u00e4tt och visa att man kan ha olika kompetenser oavsett \u00e5lder, s\u00e4ger Aisha Lundgren.”<\/p><\/blockquote>\n

(Att m\u00e4nniskor i \u00e5ldern 30-50 \u00e5r har mest talan i samh\u00e4llet (om det nu \u00e4r s\u00e5, det skulle vara intressant hur man kommit fram till detta) st\u00e5r inte i n\u00e5got motsatsf\u00f6rh\u00e5llande till att man kan ha olika kompetenser oavsett \u00e5lder.)<\/p>\n

Slutligen \u00e4r det n\u00e5got som skaver i f\u00f6ljande:<\/p>\n

”Det handlar ocks\u00e5 om hur man bem\u00f6ter barnen. N\u00e4r en fyra\u00e5rig pojke, som \u00e4r stolt \u00f6ver sin nya svarta cykelhj\u00e4lm, s\u00e4ger \u201dOm du ska k\u00f6pa en hj\u00e4lm till din flicka m\u00e5ste den vara rosa eller r\u00f6d\u201d \u00e4r det l\u00e4tt att den j\u00e4mst\u00e4lldhetstr\u00e4nade pedagogens reptilhj\u00e4rna svarar \u201dAlla barn kan ha alla f\u00e4rger\u201d.<\/p>\n

Men d\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att tappa auktoritet f\u00f6r barnen vet mycket v\u00e4l att de flesta pojkar inte har rosa hj\u00e4lm.<\/p>\n

Aisha, som fick just den fr\u00e5gan, hejdade sig lite och sa \u201dMen min dotter gillar svart\u201d. \u201dJa, coola tjejer kan ha svart\u201d, svarade pojken.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 blir man lite frustrerad igen, men jag sa att \u201djag har en kl\u00e4nning hemma som \u00e4r svart och den \u00e4r ganska fin\u201d.<\/p>\n

\u201dJa, svart kan vara fint ocks\u00e5, jag tycker att du ska k\u00f6pa en svart hj\u00e4lm till henne\u201d, svarade pojken.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ett ganska bra exempel att str\u00e4va efter att undvika att korrigera, men att utmana gr\u00e4nserna.”<\/p><\/blockquote>\n

Pojken i fr\u00e5ga har gjort iakttagelsen att fler flickor har rosa eller r\u00f6d hj\u00e4lm. Kanske har han sett hj\u00e4lmarna uppdelade p\u00e5 flick- och pojkavdelningar p\u00e5 n\u00e5gon aff\u00e4r. Han konstaterar detta, varp\u00e5 genuspedagogen blir frustrerad. Pedagogen ber\u00e4ttar d\u00e5 om sin dotter som gillar svart och pojken replikerar med att coola tjejer kan ha svart (antagligen f\u00f6r att svart \u00e4r en f\u00e4rg som signalerar bland annat coolt. Till skillnad mot genuspedagogen tolkar jag inte pojkens svar som att bara vissa, coola tjejer f\u00e5r ha svart, utan att har du svart s\u00e5 \u00e4r du cool). \u00c4ven detta svar \u00e4r otillfredsst\u00e4llande f\u00f6r genuspedagogen och hon s\u00e4ger att hon tycker att hennes svarta kl\u00e4nning \u00e4r fin (varf\u00f6r kopplingen svart – coolt skulle vara s\u00e4mre \u00e4n svart – fint, framg\u00e5r inte. \u00c4r det inte snarare unket av pedagogen att envisas med att svart tillsammans med flicka m\u00e5ste vara fint ist\u00e4llet f\u00f6r coolt?). Ja, svart kan vara fint ocks\u00e5, tycker pojken. Genuspedagogen n\u00f6jd.<\/p>\n

Jag har sagt det tidigare, men \u00e5terigen: jag \u00e4r ingen vurmare av tr\u00e5nga k\u00f6nsroller och sj\u00e4lvklart ska alla uppmuntras att f\u00f6rverkliga sig som de \u00f6nskar (s\u00e5 l\u00e4nge de inte skadar sig sj\u00e4lva eller andra), men bortsett fr\u00e5n genusvetenskapens bristf\u00e4lliga vetenskaplighet verkar genuspedagogiken oftast handla om att p\u00e5f\u00f6ra en ny norm ist\u00e4llet f\u00f6r de man kritiserar.<\/p>\n

Till\u00e4gg:<\/strong><\/p>\n

Mera fr\u00e5n Aisha Susanne Lundgren\u00a0h\u00e4r<\/a>. (P\u00e5 SVT Debatt om normkritik).<\/p>\n

\u00c4nnu mera Lundgren, den h\u00e4r g\u00e5ngen om rasism p\u00e5\u00a0Feministiskt Perspektiv<\/a>:<\/p>\n

”Nu \u00e4r det 2013 och vi har haft v\u00e4lkammade kostymkl\u00e4dda rasister\/fascister i Sveriges riksdag i snart en mandatperiod. Fascister kan debattera i tv p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4ndningstid. Ledande nyhetsmedier publicerar fascistpropaganda och anv\u00e4nder yttrandefriheten som argument f\u00f6r sin publicering. Polisen till\u00e5ts kl\u00e4 ut sig f\u00f6r att jaga pappersl\u00f6sa flyktingar i tunnelbanan och sl\u00e5 anti-fascistiska demonstranter medan nazister skriker heil Hitler? Statligt \u00e4gd radio censurerar anti-fascistisk musik.<\/p>\n

Vi \u00e4r redan l\u00e5ngt \u00f6ver gr\u00e4nsen f\u00f6r vad det demokratiska samh\u00e4llet t\u00e5l. De n\u00e5got yrvakna antirasistiska demonstrationerna kan knappast hindra den diskurs som redan etablerats p\u00e5 maktens arenor. Hatideologiernas strategiska grundretorik \u00e4r redan bef\u00e4st i riksdag, nyhetsmedia, debatt och offentliga samtal: det handlar om en argumentation f\u00f6r exkludering, hierarkisering, rasism och diskriminering i demokratins namn.”<\/p>\n

[..]<\/p>\n

”Alla journalister som inte \u00e4r korrupta m\u00e5ste konsekvent v\u00e4gra humanisera fascismen, v\u00e4gra ge SD offerkofta och ist\u00e4llet granska, kritisera och synligg\u00f6ra SD-politikens icke demokratiska element. (Vi tackar Researchgruppen f\u00f6r en god start.) Vi medborgare m\u00e5ste v\u00e4gra godta varje vinklad nyhetss\u00e4ndning, varje f\u00f6rmildrat och justerat inl\u00e4gg d\u00e4r SD och andra rasister\/fascister framst\u00e4lls som legitima debatt\u00f6rer.<\/p>\n

Om det finns n\u00e5gra icke korrupta tv-nyhetsredaktioner m\u00e5ste de v\u00e4gra ge SD, rasister och fascister utrymme att propagera och argumentera f\u00f6r sitt hat. Och vi medborgare m\u00e5ste kr\u00e4va att de g\u00f6r det! De som formulerar de offentliga debatterna m\u00e5ste v\u00e4gra st\u00e4lla upp p\u00e5 fascisternas problemformuleringar. Om de inte g\u00f6r det m\u00e5ste vi medborgare st\u00e4lla dem till svars f\u00f6r deras reproduktion och legitimering av fascismen! Och statligt \u00e4gd media\u2026 tillh\u00f6r oss svenska folket och vi b\u00f6r kr\u00e4va att v\u00e5r media f\u00f6ljer Sveriges demokratiska v\u00e4rderingar!”<\/p><\/blockquote>\n

T\u00e4nk s\u00e5 olika man kan uppfatta verkligheten.<\/p>\n

Ytterligare mera Lundgren p\u00e5\u00a0Feministiskt perspektiv<\/a>. All normkritik var visst inte s\u00e5 bra. Om Femens aktion i mosk\u00e9n p\u00e5 S\u00f6dermalm.<\/p>\n

”Att g\u00f6ra den sexuella kvinnliga kroppen till den enda m\u00f6jliga offentliga kvinnokroppen, \u00e4r ett genialt maktdrag. Denna logik inneb\u00e4r: var ett sexuellt feminint objekt \u2013 eller var osynlig. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan den patriarkala, kapitalistiska, sexistiska, manligt styrda v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturen alltid vinna, alltid \u00e5terskapa kvinnors underordning.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Jag springer inte runt i butikerna d\u00e4r ni k\u00f6per era sexiga kl\u00e4der och h\u00e5nar era kl\u00e4dval eller f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 er att kl\u00e4 er som mig. Jag f\u00f6ljer er inte in till era \u201dst\u00e4llen\u201d d\u00e4r ni v\u00e4ljer att exponera era kroppar och er sexighet\/\u00e5tr\u00e5barhet och skriker att jag ska befria er fr\u00e5n slaveriet under det patriarkala, sexistiska, kapitalistiska f\u00f6rtrycket. Jag kommer inte springande och hojtar att jag representerar er eftersom att ni \u00e4r alltf\u00f6r svaga, hj\u00e4rntv\u00e4ttade, obildade eller helt enkelt korkade f\u00f6r att representera er sj\u00e4lva.”\u00a0<\/strong><\/p><\/blockquote>\n

En till artikel (som faktiskt inneh\u00e5ller en och annan bra synpunkt), denna g\u00e5ngen i\u00a0L\u00e4rarnas nyheter<\/a>. Om m\u00e4n i f\u00f6rskolan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Coco Chanel, cool eller fin? I dagens SvD beskrivs\u00a0det normkritiska och genuspedagogiska arbetet p\u00e5 f\u00f6rskolan Paviljongen. Det ber\u00e4ttas till exempel om att man inte har inf\u00f6rskaffat nya eller sl\u00e4ngt bort gamla n\u00e4r det g\u00e4ller leksaker, man har m\u00f6blerat om och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,154,259,674,1321,1928,1162,589,14,1,590,403,303],"tags":[3793,3796,3797,3798,2377,4899,1477,3795,3794],"class_list":["post-11867","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-historia","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-kultur","category-medier","category-mode","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","tag-aisha-lundgren","tag-alder","tag-aldersdiskriminering","tag-diskrimineringsgrunderna","tag-forskola","tag-genus","tag-genuspedagogik","tag-intersektionalitet","tag-paviljongen"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11867","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11867"}],"version-history":[{"count":10,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11867\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11880,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11867\/revisions\/11880"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11867"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11867"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11867"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}