{"id":11871,"date":"2014-01-08T21:55:33","date_gmt":"2014-01-08T20:55:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=11871"},"modified":"2014-01-08T21:55:33","modified_gmt":"2014-01-08T20:55:33","slug":"mera-genuspedagogik-i-svd","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2014\/01\/mera-genuspedagogik-i-svd\/","title":{"rendered":"Mera genuspedagogik i SvD"},"content":{"rendered":"

Idag fanns ytterligare en artikel<\/a>\u00a0om genuspedagogik i SvD. I artikeln kan man l\u00e4sa att det faktiskt existerar sj\u00e4lvkritik inom disciplinen. Klara Dolk, lektor vid Stockholms universitet och som skrivit boken \u201dB\u00e5ngstyriga barn \u2013 Makt, normer och delaktighet i f\u00f6rskolan\u201d\u00a0om genuspedagogik, har f\u00f6rekommit tidigare<\/a>\u00a0p\u00e5 Crowbar. Dolk har bland annat b\u00f6rjat ifr\u00e5gas\u00e4tta metoder hon tidigare rekommenderat och man skulle ju kunna tro att en gnutta sunt f\u00f6rnuft tr\u00e4ngt in i det ideologiserade fostrandet, men icke:<\/p>\n

Nu skulle man\u00a0<\/strong>kunna tro att Klara Dolk f\u00f6rlorat tron p\u00e5 genuspedagogiken efter alla dessa nedsl\u00e5ende iakttagelser, men s\u00e5 \u00e4r det inte.<\/p>\n

\u2013 Jag tycker att genuspedagogik \u00e4r viktig f\u00f6r att den kan skapa m\u00f6jligheter f\u00f6r barn att f\u00e5 vara p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, oavsett k\u00f6n. Det delar jag nog med alla som vill jobba genuspedagogik. Fr\u00e5gan \u00e4r hur man realiserar det i praktiken.<\/p>\n

Hon tycker att genuspedagogiken beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras och f\u00e5 en mer utforskande ing\u00e5ng till vad barn g\u00f6r i sina lekar, men ocks\u00e5 hur de reagerar p\u00e5 vuxnas pedagogiska metoder. Barnens motst\u00e5nd beh\u00f6ver inte tolkas som att de protesterar mot j\u00e4mst\u00e4lldhetsstr\u00e4vanden, men kanske som att de g\u00f6r motst\u00e5nd mot vuxnas tillr\u00e4ttal\u00e4ggande av livet. Barn vet att Nalle \u00e4r en han och att n\u00e4stan inga kvinnor \u00e4r brandm\u00e4n.<\/p>\n

\u2013 Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r mig \u00e4r att barn inte bara upprepar stereotypa k\u00f6nsroller utan \u00e4r med och utmanar dem precis som vuxna. Barn \u00f6verskrider kanske k\u00f6nsroller mer \u00e4n vad vuxna g\u00f6r. Det \u00e4r viktigt att ta det p\u00e5 lite st\u00f6rre allvar. Att f\u00f6rs\u00f6ka bem\u00f6ta barnen d\u00e4r de befinner sig, s\u00e4ger Klara Dolk.<\/p><\/blockquote>\n

Jag anser inte att just genuspedagogik skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r barn att vara p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Barn imiterar det som de vuxna g\u00f6r och det de ser omkring sig i lekarna. M\u00e4nniskor \u00e4r produkter av b\u00e5de arv och milj\u00f6, olika preferenser existerar p\u00e5 gruppniv\u00e5. Tyv\u00e4rr st\u00e5r det dock i verksamhetsplanen f\u00f6r f\u00f6rskolan att den ska motverka traditionella k\u00f6nsm\u00f6nster och k\u00f6nsroller. Vad \u00e4r detta om inte att p\u00e5f\u00f6ra en rakt motsatt norm som den man inte tycker om? Varf\u00f6r ska inte de barn som trivs i de traditionella rollerna och vill uttrycka sig p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5 g\u00f6ra det? Var inte meningen att alla skulle f\u00e5 uttrycka sig s\u00e5 som de verkligen ville, utan en h\u00e4mmande omgivning? Tack vare landets genusinstitutioner, vilka i h\u00f6g grad p\u00e5verkar den f\u00f6rda j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiken, \u00e4r allts\u00e5 det traditionella l\u00e4ngre inte acceptabelt. Vari ligger friheten i det?<\/p>\n

Meningen \u00e4r inte att det ska ligga n\u00e5gon frihet.<\/p>\n

”Barnens motst\u00e5nd beh\u00f6ver inte tolkas som att de protesterar mot j\u00e4mst\u00e4lldhetsstr\u00e4vanden<\/strong>, men kanske som att de g\u00f6r motst\u00e5nd mot vuxnas tillr\u00e4ttal\u00e4ggande av livet.” (Min emfas)<\/p><\/blockquote>\n

Sug p\u00e5 den meningen. Barnen och deras lek \u00e4r allts\u00e5 en bricka i genuspedagogers j\u00e4mst\u00e4lldhetsstr\u00e4vanden. Som vi k\u00e4nner till \u00e4r den genusvetenskapliga definitionen av j\u00e4mst\u00e4lldhet att det finns 50 % kvinnor och 50 % m\u00e4n (Obs! Det biologiska k\u00f6net) inom alla (prestigefyllda eller maktinnehavande) sektorer i samh\u00e4llet. Inte att alla i s\u00e5 h\u00f6g grad som m\u00f6jligt ska f\u00e5 forma sina liv som de vill. Inom genusvetenskapen ser man dessa tv\u00e5 definitioner som samma sak, eftersom man d\u00e4r anser att alla m\u00e4nniskor f\u00f6ds som tomma blad, varp\u00e5 de genom en socialiseringsprocess formas till kvinnor och m\u00e4n (socialkonstruktivism). F\u00f6r att de h\u00e4r teserna (framf\u00f6rda av bl a Judith Butler) ska uppfyllas, m\u00e5ste allts\u00e5 barn l\u00e4ra sig att leka med alla slags leksaker, ”g\u00f6ra k\u00f6n” p\u00e5 korrekt s\u00e4tt (helst det motsatta \u00e4n barnets biologiska) och dr\u00f6mma om att bli n\u00e5gonting som traditionellt har f\u00f6rknippats med det motsatta k\u00f6net. Om ni tycker att jag m\u00e5lar upp en karikatyr s\u00e5 kan ni alltid fundera p\u00e5 varf\u00f6r formuleringen i f\u00f6rskolans verksamhetsplan ser ut som den g\u00f6r. Att motverka traditionella k\u00f6nsm\u00f6nster och k\u00f6nsroller \u00e4r ett ganska omfattande mandat. Ska pojkar f\u00f6rbjudas att b\u00e4ra svart och bl\u00e5tt och flickor rosa? Ska flickors lek med dockor och pojkars med bilar motverkas? Ska flickor f\u00e5 ha l\u00e5ngt h\u00e5r? Varf\u00f6r har det inte r\u00e4ckt med att formulera uppdraget som; f\u00f6rskolan ska uppmuntra icketraditionella k\u00f6nsm\u00f6nster och k\u00f6nsroller?<\/p>\n

Forts\u00e4ttning l\u00e4r f\u00f6lja.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Idag fanns ytterligare en artikel\u00a0om genuspedagogik i SvD. I artikeln kan man l\u00e4sa att det faktiskt existerar sj\u00e4lvkritik inom disciplinen. Klara Dolk, lektor vid Stockholms universitet och som skrivit boken \u201dB\u00e5ngstyriga barn \u2013 Makt, normer och delaktighet i f\u00f6rskolan\u201d\u00a0om genuspedagogik, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,154,259,1321,1928,589,1,590,403,303],"tags":[2377,4899,1477,3604,3799,1334],"class_list":["post-11871","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","tag-forskola","tag-genus","tag-genuspedagogik","tag-klara-dolk","tag-konsnorm","tag-konsroll"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11871","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11871"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11871\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11872,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11871\/revisions\/11872"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11871"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11871"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11871"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}