{"id":11986,"date":"2014-02-11T14:30:44","date_gmt":"2014-02-11T13:30:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=11986"},"modified":"2014-02-13T17:14:25","modified_gmt":"2014-02-13T16:14:25","slug":"feministisk-hjartesymbolfraga","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2014\/02\/feministisk-hjartesymbolfraga\/","title":{"rendered":"Feministisk hj\u00e4rtesymbolfr\u00e5ga"},"content":{"rendered":"

\"spendrup_1131430c\"<\/a>\u00a0Jens Spendrup. Foto: Lars Pehrson<\/em><\/p>\n

S\u00e5 var det dags igen f\u00f6r en av feminismens absolut mest omhuldade symbolfr\u00e5gor: kvinnlig representation i bolagsstyrelser. Fr\u00e5n feministiskt h\u00e5ll framh\u00e5lls ibland att feminism handlar om att b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n ska ha lika m\u00f6jligheter att utforma sina liv. Samtidigt h\u00e4vdar man att definitionen p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r att k\u00f6nen f\u00f6rdelar sig lika i alla delar av samh\u00e4llet, 50\/50 kvinnor och m\u00e4n i b\u00f6rsbolagens styrelser, i de politiska f\u00f6rsamlingarna, i uttaget av f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring etc etc (framf\u00f6r allt \u00e4r feminismen inriktad p\u00e5 de omr\u00e5den som f\u00f6rknippas med maktut\u00f6vande av olika slag). F\u00f6r att dessa tv\u00e5 premisser ska sammanfalla m\u00e5ste man vara en anh\u00e4ngare av sk social konstruktivism, dvs att k\u00f6net i f\u00f6rsta hand \u00e4r en social konstruktion och utmejslas f\u00f6retr\u00e4desvis genom de f\u00f6rv\u00e4ntningar och normer som r\u00e5der i individens omgivning. Preferenser g\u00e5r allts\u00e5 att h\u00e4rleda till det socialt konstruerade k\u00f6net och har ingenting med individens biologi att skaffa. I exemplet bolagsstyrelser \u00e4r tanken att bara kvinnor omgivs av r\u00e4tt slags normer och f\u00f6rv\u00e4ntningar s\u00e5 kommer lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n att vilja bli styrelsemedlemmar i b\u00f6rsbolag.<\/p>\n

Jens Spendrup har i dagarna orsakat h\u00f6gr\u00f6d feministisk ilska bland annat genom att svara jakande p\u00e5 f\u00f6ljande fr\u00e5ga (enligt artikeln av Johan Hellekant i SvD) i Ekots l\u00f6rdagsintervju<\/a>\u00a0(ca 17 min):<\/p>\n

”Beror bristen p\u00e5<\/strong>\u00a0kvinnor i f\u00f6retagens styrelser p\u00e5 att det inte finns kompetenta kvinnor?”<\/p><\/blockquote>\n

Fr\u00e5gan som st\u00e4lldes l\u00f6d faktiskt s\u00e5 h\u00e4r (SvD sjunker med andra ord ner p\u00e5 kv\u00e4llstidningsniv\u00e5):<\/p>\n

\n

”S\u00e5 anledningen till att det ser ut som det g\u00f6r idag \u00e4r att det inte finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga kompetenta kvinnor?”<\/p>\n<\/blockquote>\n

Lite skillnad, eller hur?<\/p>\n

Spendrup s\u00e4ger ocks\u00e5 att det \u00e4r bra med fler kvinnor i styrelser, men att det \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga kvinnor med en s\u00e5dan bredd, kompetens och erfarenhet som kr\u00e4vs f\u00f6r styrelsearbete i de stora b\u00f6rsbolagen. Han tar ocks\u00e5 i flera omg\u00e5ngar upp fr\u00e5gan om de sk v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagen, vilkas verksamhet man nu vill begr\u00e4nsa, n\u00e5got som drabbar m\u00e5nga kvinnliga f\u00f6retagare. En nyansering och allm\u00e4n hederlighet gentemot den intervjuade ger dock inga rubriker, b\u00e4ttre d\u00e5 att snedvrida det hela ytterligare:<\/p>\n

”Sedan Jens Spendrup har besvarat fr\u00e5gan med \u201dja\u201d, i Ekots l\u00f6rdagsintervju, och samtidigt pekat ut v\u00e5rd- och omsorg som en l\u00e4mplig arena f\u00f6r kvinnor att visa framf\u00f6tterna i, stormar det mot Svenskt N\u00e4ringslivs styrelseordf\u00f6rande.”<\/p><\/blockquote>\n

Nej, Spendrup har inte ”pekat ut” n\u00e5gonting som ”en l\u00e4mplig arena”. Han har pekat p\u00e5 att man fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll vill sn\u00f6pa sektorer d\u00e4r m\u00e5nga kvinnor \u00e4r verksamma och d\u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag drivna av kvinnor skulle kunna verka. Det \u00e4r knappast Jens Spendrups fel eller f\u00f6rtj\u00e4nst att kvinnor v\u00e4ljer att i h\u00f6g utstr\u00e4ckning arbeta inom den sk offentliga sektorn. Och vad \u00e4r f\u00f6rresten fel med det? \u00c4r det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt fel eller fult att arbeta inom de h\u00e4r sektorerna? (Jag b\u00f6rjar \u00e4rligt talat undra varf\u00f6r jag \u00f6verhuvudtaget l\u00e4ser n\u00e5gra tidningar. Jag \u00e4r inte intresserad av att i syfte att politiskt och moraliskt ”uppfostra” mig f\u00e5 vinklade och f\u00f6rvanskade halvsanningar nedtryckta i strupen.)<\/p>\n

\u00a0”Han forts\u00e4tter bland annat med att f\u00f6rklara kvinnor historiskt inte har varit f\u00f6retagare, n\u00e5got som f\u00e5r till exempel feministen Marcus Stenberg att avf\u00e4rda Spendrup som \u201ddumhuvud\u201d eftersom det fanns lagliga hinder f\u00f6r kvinnlig f\u00f6retagsamhet.”<\/p><\/blockquote>\n

Hinder som…vinstf\u00f6rbud? Eller?<\/p>\n

Spendrup vill inte kalla sig f\u00f6r feminist och f\u00e5r f\u00f6ljdaktligen l\u00f6pa gatlopp hos bl a Camilla Wagner (engagerad i j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor och Veckans Aff\u00e4rer):<\/p>\n

”\u201dHan vet inte vad feminism \u00e4r, men vet best\u00e4mt att han inte \u00e4r det med den enkla f\u00f6rklaringen att han inte gillar ord som slutar p\u00e5 ism\u2026 Feminism \u00e4r enligt SAOL: R\u00f6relse f\u00f6r kvinnors j\u00e4mst\u00e4lldhet med m\u00e4n\u201d, skriver Camilla Wagner i sin blogg.<\/p>\n

Hon forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u201dOm Jens Spendrup \u00e4r emot kvinnors j\u00e4mst\u00e4lldhet med m\u00e4n s\u00e5 ska han f\u00f6rst\u00e5s inte kalla sig f\u00f6r feminist. Men d\u00e5 f\u00e5r han f\u00f6rklara sig\u201d.”<\/p><\/blockquote>\n

Med samma hederliga debatteknik kan alla som inte vill kalla sig liberaler<\/a>\u00a0p\u00e5st\u00e5s vara mot frihet fr\u00e5n tv\u00e5ng och mot valfrihet. Vill Wagner f\u00f6rklara varf\u00f6r hon \u00e4r mot dessa saker? (Till\u00e4gg: Wagner kan ocks\u00e5 f\u00f6rklara varf\u00f6r hon inte vill att all utsugning av m\u00e4nniskor ska upph\u00f6ra;\u00a0Nationalencyclopedin\/kommunism<\/a>.)<\/p>\n

Emmylou Tuvhag hoppar ocks\u00e5 p\u00e5 drevt\u00e5get i SvD<\/a>\u00a0(\u00e4rligt talat hade jag st\u00f6rre f\u00f6rhoppningar om n\u00e4mnda tidning):<\/p>\n

”Bristande kompetens bland kvinnor \u00e4r en myt som m\u00e5nga trodde var begraven, om inte annat s\u00e5 under rapporterna om skillnaden mellan m\u00e4n och kvinnors studieprestationer.”<\/p><\/blockquote>\n

Nu \u00e4r det ju inte enbart studieprestationer som ligger till grund f\u00f6r att bli invald i en styrelse. Kvinnor \u00e4r i majoritet p\u00e5 h\u00f6gskolorna och bland dem som tar ut examen. Men p\u00e5 t ex de tekniska utbildningarna, traditionell rekryteringsbas f\u00f6r chefer i det svenska n\u00e4ringslivet (som till stor del just varit industri- och teknikbaserat), \u00e4r kvinnor fortfarande en\u00a0minoritet<\/a>, ca 23 % av de studerande. Man kliver heller inte in p\u00e5 en styrelseposition direkt fr\u00e5n h\u00f6gskolan, det kr\u00e4vs l\u00e4ngre och bredare erfarenhet \u00e4n s\u00e5, fr\u00e5n t ex olika chefs- eller vd-positioner. (Statistik:\u00a016 av 231 vd:ar \u00e4r kvinnor<\/a>,\u00a037 % av alla chefer \u00e4r kvinnor<\/a>\u00a0samt andra fakta om chefsskap fr\u00e5n Ledarna,\u00a0H\u00e4r<\/a>\u00a0hos ekonomifakta kan man enkelt f\u00e5 fram statistik om andel kvinnliga chefer branschvis.) Tuvhag forts\u00e4tter med att beskriva en paneldebatt, Battle of the Numbers:<\/p>\n

”Var det d\u00e5<\/strong>\u00a0n\u00e5gon av dem som sade att kvinnor beh\u00f6ver mer utbildning f\u00f6r att st\u00e4rka sin kompetens? Nej. Om n\u00e5got, kanske mer sj\u00e4lvf\u00f6rtroende. Bristen p\u00e5 kvinnliga f\u00f6rebilder, och en jantelag som kan ha slagit h\u00e5rdare mot kvinnor \u00e4n m\u00e4n, g\u00f6r att f\u00f6retagen lyfter fram mentorer som ett s\u00e4tt att ge kvinnor den push som k\u00f6nsstrukturer tidigare f\u00f6rv\u00e4grat dem.<\/p>\n

Andra parametrar som kan bidra till att kvinnor filtreras bort p\u00e5 v\u00e4gen till toppen \u00e4r, enligt deltagarna i projektet, exempelvis sv\u00e5righeterna att kombinera barn med chefskap, rekryteringsannonsernas utformning och n\u00e4tverkens betydelse.”<\/p><\/blockquote>\n

Utbildning har avhandlats ovan. Sj\u00e4lvf\u00f6rtroende kan kanske vara en delf\u00f6rklaring, men st\u00e4lldes ens fr\u00e5gan om vilja? Kvinnliga f\u00f6rebilder finns det en hel del nuf\u00f6rtiden. Sl\u00e5r jantelagen verkligen h\u00e5rdare mot kvinnor? Mentorer ska allts\u00e5 motverka n\u00e5got som ”k\u00f6nsstrukturer f\u00f6rv\u00e4grat kvinnor”. Om en kvinna utbildar sig p\u00e5 universitetet, f\u00e5r jobb, blir chef, skaffar familj och d\u00e4rp\u00e5 v\u00e4ljer att kombinera chefsjobbet p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5 med ett n\u00e5gorlunda fungerande familjeliv framf\u00f6r att helhj\u00e4rtat satsa p\u00e5 karri\u00e4ren, vad \u00e4r det f\u00f6r struktur d\u00e5? Att en ”struktur” skulle ”f\u00f6rv\u00e4gra” kvinnan n\u00e5got implicerar att hon \u00e4r tvingad att prioritera p\u00e5 ovan beskrivna s\u00e4tt, inte att hon skulle ha valt det sj\u00e4lv. Varf\u00f6r \u00e4r det en om\u00f6jlig tanke att hon skulle ha valt p\u00e5 det beskrivna s\u00e4ttet av fri vilja? Oavsett, handlar den feministiska agendan enbart om att utfallet i styrelserna ska vara lika. Hur kvinnor prioriterar \u00e4r inte lika intressant, eller \u00e4r det enbart i meningen att de prioriteringarna m\u00e5ste vara ”fel” och att detta \u00e4r orsakat av ”strukturer”.<\/p>\n

”EU-parlamentet vill\u00a0<\/strong>kvotera in kvinnor i privata bolagsstyrelser. Sveriges f\u00f6retagsledare protesterar, liksom EU-kommission\u00e4ren Cecilia Malmstr\u00f6m. Ericssons Hans Vestberg, Sandviks Olof Faxander, Ikeas Peter Agnefj\u00e4ll och de andra f\u00f6retagsledarna i Battle of the numbers s\u00e4ger visserligen ocks\u00e5 nej till kvotering, men de s\u00e4ger ocks\u00e5 ja till att p\u00e5b\u00f6rja den f\u00f6rnyelse som kr\u00e4vs f\u00f6r att komma runt strukturer och normer som hindrar kvinnor att n\u00e5 toppen.”<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r enkelt att alltid h\u00e4nvisa till strukturer och normer och aldrig n\u00e5gonsin beh\u00f6va f\u00f6rklara vad dessa skulle vara f\u00f6r n\u00e5got, vad de skulle best\u00e5 av. Skulle exempelvis”…p\u00e5b\u00f6rja den f\u00f6rnyelse som kr\u00e4vs f\u00f6r att komma runt de felaktiga prioriteringar som hindrar kvinnor att n\u00e5 toppen”<\/em> falla p\u00e5 l\u00e4ppen? N\u00e5got s\u00e4ger mig att det inte g\u00f6r det. Lite intressant \u00e4r hur man har t\u00e4nkt sig att bek\u00e4mpa de h\u00e4r strukturerna och normerna som man inte ens \u00e4r villig att n\u00e4rmare beskriva. Genom \u00e4nnu fler artiklar om strukturer och normer?<\/p>\n

Dessutom f\u00f6rst\u00e5r jag inte vad kreti och pleti har med privata f\u00f6retags styrelsesammans\u00e4ttning att g\u00f6ra. F\u00f6retagen \u00e4r ryggraden i samh\u00e4llet och grovt draget genereras allas v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd ur de v\u00e4rden dessa skapar. Konkurrensutsatta f\u00f6retag har dessutom inte r\u00e5d att sl\u00f6sa med talanger, vilket \u00e4r bra grund f\u00f6r att se till s\u00e5 att all den kompetens som finns kommer till anv\u00e4ndning. De som skapar f\u00f6retag, produkter, arbete och v\u00e4lf\u00e4rd \u00e5t oss alla ska sj\u00e4lvklart ha all frihet att utforma sina verksamheter som de anser vara mest gynnsamt. De f\u00f6retag som fortfarande finns inom landets gr\u00e4nser \u00e4r f\u00f6r viktiga f\u00f6r att agera lekstuga \u00e5t allehanda ideologer och feministiska f\u00f6rst\u00e5sigp\u00e5are.<\/p>\n

H\u00e4r<\/a>\u00a0kan du l\u00e4sa om ”r\u00e4ttvisan” som uppst\u00e5r n\u00e4r Sweco kvoterar in 50 % kvinnor fr\u00e5n ett underlag d\u00e4r kvinnor \u00e4r 20 %.<\/p>\n

Fler artiklar (och mera drev):<\/p>\n

Aftonbladet<\/a><\/p>\n

Aftonbladet 2<\/a><\/p>\n

DN<\/a><\/p>\n

Till\u00e4gg: kvoteringsf\u00f6respr\u00e5karna v\u00e4drar morgonluft. Camilla Wagner i DN-artikeln ovan:<\/p>\n

”Camilla Wagner ser \u00e5 sin sida<\/strong>\u00a0politiska \u00f6ppningar efter Spendrups uttalande. Hon konstaterar att han i sina svar sl\u00e5r fast Svenskt n\u00e4ringslivs officiella h\u00e5llning i fr\u00e5gan, vilket borde \u00f6ppna f\u00f6r att regeringen tar krafttag.<\/p>\n

\u201dF\u00f6r oss som \u00e4r b\u00e5de feminister och kvoteringsf\u00f6respr\u00e5kare \u00e4r Jens Spendrup en gudag\u00e5va. Ingen i regeringen kommer att kunna l\u00e5ta bli att lagstifta n\u00e4r n\u00e4ringslivets makthavare s\u00e5 h\u00e4r flagrant avsl\u00f6jar varf\u00f6r det inte h\u00e4nder n\u00e5got\u201d, skriver Camilla Wagner.”<\/p><\/blockquote>\n

R Dinamarca m fl i SvD<\/a><\/p>\n

Resum\u00e9<\/a><\/p>\n

Resum\u00e9 – Spendrup svarar<\/a><\/p>\n

Veckans Aff\u00e4rer<\/a><\/p>\n

Sydsvenskan<\/a><\/p>\n

Sanna Rayman i en mycket bra text<\/a>\u00a0om den problematiska syndabocken Spendrup och annat om kvinnliga\/manliga chefer.<\/p>\n

Dagens Industri<\/a>\u00a0om tveksamheten i att Spendrup sitter kvar (det har mao sp\u00e5rat ur fullst\u00e4ndigt nu.)\u00a0SvD om samma sak<\/a>.<\/p>\n

– : – : – : –<\/p>\n

Ulf T om Spendrup och kvotering p\u00e5\u00a0Genusdebatten<\/a>.<\/p>\n

Erik<\/a>\u00a0p\u00e5 Genusdebatten.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Jens Spendrup. Foto: Lars Pehrson S\u00e5 var det dags igen f\u00f6r en av feminismens absolut mest omhuldade symbolfr\u00e5gor: kvinnlig representation i bolagsstyrelser. Fr\u00e5n feministiskt h\u00e5ll framh\u00e5lls ibland att feminism handlar om att b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n ska ha lika m\u00f6jligheter … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,154,259,1321,1928,589,1,590],"tags":[2460,3418,3859,1048,3856,4900,4899,4918,3855,3858,3651,3857,2857,504,1204],"class_list":["post-11986","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","tag-2460","tag-borsbolag","tag-camilla-wagner","tag-ekot","tag-emmylou-tuvhag","tag-feminism","tag-genus","tag-jamstalldhet","tag-jens-spendrup","tag-lordagsintervju","tag-public-service","tag-social-konstruktivism","tag-styrelse","tag-svd","tag-svenskt-naringsliv"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11986","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11986"}],"version-history":[{"count":24,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11986\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12035,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11986\/revisions\/12035"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11986"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11986"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}