{"id":12069,"date":"2014-02-15T21:38:59","date_gmt":"2014-02-15T20:38:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=12069"},"modified":"2014-02-17T20:44:12","modified_gmt":"2014-02-17T19:44:12","slug":"man-och-jamstalldhet-inledning-del-2","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2014\/02\/man-och-jamstalldhet-inledning-del-2\/","title":{"rendered":"M\u00e4n och j\u00e4mst\u00e4lldhet – inledning del 2"},"content":{"rendered":"

…forts\u00e4ttning fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende inl\u00e4gg<\/a>\u00a0<\/em><\/p>\n

Jag forts\u00e4tter fr\u00e5n s.25; ”M\u00e4ns h\u00e4lsa, oh\u00e4lsa och social utsatthet”<\/strong>.<\/p>\n

”Men\u00a0normer om manlighet inverkar i on\u00f6dan p\u00e5 m\u00e4ns relation till\u00a0v\u00e5rden. Normer som bygger p\u00e5 att m\u00e4n ska vara tuffa, os\u00e5rbara,\u00a0robusta och inte visa svaghet har konsekvenser f\u00f6r m\u00e4ns h\u00e4lsa.
\nM\u00e5nga m\u00e4n tenderar att inte s\u00f6ka v\u00e5rd i tid och i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning\u00a0\u00e4gna sig \u00e5t oh\u00e4lsosamma och riskfyllda vanor och aktiviteter.”<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6rklaringsmodellen \u00e4r den sedvanliga: normer. Att ha en norm som f\u00f6rklaring blir dock l\u00e4tt vilseledande. De normer vi har har inte uppst\u00e5tt i ett vakuum. Det sitter heller inte en kommit\u00e9 p\u00e5 Patriarkatet och skissar upp normer som sedan f\u00f6rmedlas till oss andra genom p\u00e5bud. Normerna uppst\u00e5r n\u00e4r majoriteten g\u00f6r n\u00e5got eller \u00e4r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Man p\u00e5st\u00e5r att m\u00e4ns l\u00e4gre ben\u00e4genhet att s\u00f6ka v\u00e5rd beror p\u00e5 dessa normer. Egentligen borde man kanske fr\u00e5ga sig om inte m\u00e4ns l\u00e4gre ben\u00e4genhet att s\u00f6ka v\u00e5rd har skapat just en s\u00e5dan norm. H\u00f6nan och \u00e4gget-situation med andra ord. Man uppm\u00e4rksammar \u00e4nd\u00e5 en brist:<\/p>\n

”Som exempel har det\u00a0visat sig att unga killar med depression har f\u00e4rre relationer och\u00a0milj\u00f6er d\u00e4r man kan prata om sin situation.”<\/p><\/blockquote>\n

Och vidare:<\/p>\n

”Ett annat omr\u00e5de \u00e4r h\u00e4lsofr\u00e5gor knutna till arbetet. D\u00e4r pekar vi\u00a0bl.a. p\u00e5 att m\u00e4n \u00e4r sjukskrivna i mindre grad \u00e4n kvinnor. Vi pekar\u00a0ocks\u00e5 p\u00e5 att m\u00e4n r\u00e5kar ut f\u00f6r en st\u00f6rre andel arbetsolyckor \u00e4n\u00a0kvinnor och en betydligt st\u00f6rre andel d\u00f6dsfall i arbetet \u00e4n kvinnor.
\nVi lyfter dessutom fram fr\u00e5gor om m\u00e4ns sj\u00e4lvmord \u2013 som utg\u00f6r
\n70 procent av totala antalet sj\u00e4lvmord samt fr\u00e5gor om social
\nutsatthet exempelvis heml\u00f6shet, kriminalitet och missbruk \u2013 d\u00e4r
\nm\u00e4n \u00e4r \u00f6verrepresenterade, och hur detta kan relateras till fr\u00e5gor\u00a0om maskulinitet. Avslutningsvis pekar vi p\u00e5 att j\u00e4mst\u00e4lldhet tycks\u00a0inneb\u00e4ra f\u00f6rdelar f\u00f6r m\u00e4n i form av b\u00e4ttre h\u00e4lsa och minskade\u00a0riskbeteenden.”<\/p><\/blockquote>\n

Ja, slutsatsen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s given. Jag antar att man i utredningar om kvinnors sjukskrivningar p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt relaterar dessa till fr\u00e5gor om femininitet och femininitetsnormer? Men f\u00f6r att s\u00e4ga n\u00e5got gott har man \u00e5tminstone uppm\u00e4rksammat en hel del k\u00f6nsspecifik problematik f\u00f6r m\u00e4n h\u00e4r.<\/p>\n

”M\u00e4n och v\u00e5ld”, s. 26<\/strong>:<\/p>\n

”I kapitlet diskuterar vi m\u00e4ns v\u00e5ld mot\u00a0kvinnor men \u00e4ven m\u00e4ns v\u00e5ld mot andra m\u00e4n och m\u00e4ns utsatthet f\u00f6r\u00a0v\u00e5ld. De flesta m\u00e4n ut\u00f6var inte v\u00e5ld, n\u00e5got som \u00e4r viktigt att framh\u00e5lla.
\nEn liten grupp m\u00e4n st\u00e5r f\u00f6r en stor del av det grova v\u00e5ldet i samh\u00e4llet.
\nMen m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor och mot andra m\u00e4n \u00e4r utbrett och
\nkampen mot v\u00e5ld borde engagera alla m\u00e4n.”<\/p><\/blockquote>\n

Kvinnor som ut\u00f6vare lyser, som sig b\u00f6r i en feministisk utredning, med sin fr\u00e5nvaro. Har utredarna funderat p\u00e5 hur m\u00e5nga unkna normer man p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet reproducerar? Ska inte s\u00e5dant vara deras expertomr\u00e5de?<\/p>\n

”Ur j\u00e4mst\u00e4lldhetssynpunkt \u00e4r det av flera anledningar viktigt att\u00a0ifr\u00e5gas\u00e4tta former av \u201daccepterat\u201d v\u00e5ld mellan m\u00e4n. Dels \u00e4r det\u00a0rimligt att anta att v\u00e5ld mot kvinnor riskerar att \u00f6ka i sammanhang\u00a0d\u00e4r v\u00e5ld mellan m\u00e4n normaliseras. Dels borde inte v\u00e5ld mellan m\u00e4n\u00a0vara n\u00e5got som accepteras, lika litet som v\u00e5ld mot kvinnor. Att v\u00e5ld\u00a0mellan m\u00e4n i vissa sammanhang kan ses som normala inslag i unga\u00a0m\u00e4ns vardag sker p\u00e5 bekostnad av att omsorg och j\u00e4mst\u00e4lldhet\u00a0minskar i status; n\u00e5got som kan p\u00e5verka unga m\u00e4ns m\u00f6jligheter att\u00a0identifiera sig med j\u00e4mst\u00e4llda livsm\u00f6nster.”<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6r j\u00e4mst\u00e4llda livsm\u00f6nster ska allts\u00e5 enbart kvinnors ut\u00f6vande av v\u00e5ld accepteras, eller…? Hur menar man? Kvinnliga ut\u00f6vare forts\u00e4tter att lysa med sin fr\u00e5nvaro. Om det \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r accepterat s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4l n\u00e4r kvinnor t ex \u00f6rfilar m\u00e4n. S\u00e5dant brukar bara hejas p\u00e5 och betraktas som empowerment och f\u00f6rklaras med att karln i fr\u00e5ga \u00e4nd\u00e5 s\u00e4kert hade f\u00f6rtj\u00e4nat det hela. Men det \u00e4r som det burkar, lite skit ska en karl t\u00e5la, eller hur utredarna? Vad i hela v\u00e4rlden menar man med att n\u00e5gon slags accepterat v\u00e5ld skulle betyda att omsorg och j\u00e4mst\u00e4lldhet minskar i status? Efter tv\u00e5 stycken om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor kommer s\u00e5 detta:<\/p>\n

”Att uppm\u00e4rksamma m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor mots\u00e4ger inte att m\u00e4n\u00a0som utsatts f\u00f6r relationsbaserat v\u00e5ld uppm\u00e4rksammas, n\u00e5got som\u00a0skett p\u00e5 senare tid. Men fenomenen ser olika ut och kan inte likst\u00e4llas.\u00a0V\u00e5ldet mot kvinnor i n\u00e4ra relationer \u00e4r allvarligare, gr\u00f6vre och\u00a0betydligt farligare. Arbetet mot v\u00e5ld inkluderar fr\u00e5gor om sexuellt v\u00e5ld\u00a0och trakasserier samt hatbrott och hedersv\u00e5ld. N\u00e4r det g\u00e4ller\u00a0hedersrelaterat v\u00e5ld och f\u00f6rtryck, samt sexuellt v\u00e5ld, lyfter vi fram att\u00a0detta \u00e4ven drabbar m\u00e4n, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller hbtq-m\u00e4n.”<\/p><\/blockquote>\n

K\u00f6net p\u00e5 ut\u00f6varen definierar allts\u00e5 hur allvarligt man ska se p\u00e5 relationsv\u00e5ld. Det f\u00f6rekommer att kvinnor sl\u00e5r ihj\u00e4l sina m\u00e4n i relationer, men enkom f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor ska allts\u00e5 deras v\u00e5ld bed\u00f6mas som mindre allvarligt, inte lika grovt och mindre farligt.<\/p>\n

”Dessutom presenteras olika\u00a0preventiva insatser f\u00f6r att minska m\u00e4ns v\u00e5ld och hur j\u00e4mst\u00e4lldhet\u00a0p\u00e5verkar m\u00e4ns v\u00e5ldsut\u00f6vande d\u00e4r mycket tyder p\u00e5 att st\u00e4rkt\u00a0j\u00e4mst\u00e4lldhet i samh\u00e4llet minskar m\u00e4ns v\u00e5ld.”<\/p><\/blockquote>\n

En man som \u00e4r misshandlad i sin relation har i dagsl\u00e4get mycket f\u00e5 st\u00e4llen att v\u00e4nda sig till (det finns mig veterligen tv\u00e5 mansjourer som har n\u00e5gon form av verksamhet f\u00f6r m\u00e4n som offer i hela landet). Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket mera stigmatiserat att vara ett manligt offer f\u00f6r relationsv\u00e5ld \u00e4n det \u00e4r att vara ett kvinnligt. Utredningen anser sig allts\u00e5 inte beh\u00f6va adressera detta p\u00e5 n\u00e5got vis, snarare bidrar man till att bagatellisera problematiken.<\/p>\n

\"funny-pictures-cat-cares-about-prob\"<\/a>\u00a0Utredarkatten bryr sig.<\/em><\/p>\n

”M\u00e4n och sexualitet”<\/strong>, s.27:<\/p>\n

”I kapitlet diskuterar vi \u00e4ven heteronormer och hbtq-fr\u00e5gor,
\nd\u00e4ribland fr\u00e5gor om hiv. Vi diskuterar ocks\u00e5 fr\u00e5gor om pornografi\u00a0och internet och hur sexuella kr\u00e4nkningar av kvinnor p\u00e5 internet\u00a0framst\u00e5r som ett v\u00e4xande samh\u00e4llsproblem. F\u00f6r att inkludera killar\u00a0i sexualundervisning och f\u00f6r att problematisera normer och\u00a0oj\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte enbart pekar ut problem utan\u00a0som ocks\u00e5 visar p\u00e5 positiva f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt redog\u00f6r vi f\u00f6r respekttekniker\u00a0som g\u00e5r att anv\u00e4nda i sexualundervisning.”<\/p><\/blockquote>\n

Utredningen verkar p\u00e5 det hela taget ha vinklingen: hur f\u00f6r\u00e4ndra mannen f\u00f6r att kvinnan ska f\u00e5 det b\u00e4ttre? \u00c5terigen ses mannen som ut\u00f6vare och kvinnan som offer.<\/p>\n

\"Kvinner-og-likestilling_col-lg-4\"<\/a>\u00a0Hur kan v\u00e4rlden bli b\u00e4ttre f\u00f6r kvinnor?<\/em><\/p>\n

”D\u00e4rtill diskuterar vi m\u00e4ns roll i prostitution och sexk\u00f6p. Vi lyfter\u00a0fram betydelsen av den svenska sexk\u00f6pslagstiftningen. Vi uppm\u00e4rksammar\u00a0\u00e4ven mottagningar som arbetar med sexk\u00f6pande m\u00e4n och att\u00a0det \u00e4r viktigt att uppm\u00e4rksamma situationen f\u00f6r unga m\u00e4n som s\u00e4ljer\u00a0sex.”<\/p><\/blockquote>\n

H\u00e4r uppm\u00e4rksammas \u00e5tminstone m\u00e4n som s\u00e4ljer sex och som tydligen \u00e4r en majoritet av alla unga som g\u00f6r detta.<\/p>\n

”I debatten har det pekats p\u00e5 att det i h\u00f6g utstr\u00e4ckning saknas
\ntillr\u00e4ckligt med kunskaper om andrologi b\u00e5de inom l\u00e4karutbildningen\u00a0och inom h\u00e4lsov\u00e5rden i Sverige. Det har anf\u00f6rts att detta\u00a0bidrar till att m\u00e4ns sexuella oh\u00e4lsa riskerar att f\u00f6rsummas liksom\u00a0att goda behandlingsm\u00f6jligheter inte tillvaratas f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra\u00a0m\u00e4ns livskvalitet. Detta bekr\u00e4ftas i v\u00e5r utredning d\u00e4r vi diskuterar\u00a0behoven av mottagningar f\u00f6r m\u00e4n och b\u00e4ttre andrologisk kunskap\u00a0inom v\u00e5rden.”<\/p><\/blockquote>\n

I debatten tycker jag nog att det j\u00e4mt och st\u00e4ndigt p\u00e5pekas fr\u00e5n feministiskt h\u00e5ll hur hela sjukv\u00e5rden \u00e4r anpassad efter m\u00e4n, s\u00e5 detta \u00e4r n\u00e5got av nyheter f\u00f6r mig. Det jag tidigare reagerat p\u00e5 \u00e4r hur ”samh\u00e4llet” behandlar de tv\u00e5 sjukdomarna br\u00f6stcancer och prostatacancer. Det f\u00f6rstn\u00e4mnda har en egen rosa m\u00e5nad, men galor och jippon snart sagt \u00f6verallt, det andra \u00e4r f\u00f6rpassat till n\u00e4stan total medieskugga, trots att det sk\u00f6rdar fler offer \u00e4n det f\u00f6rstn\u00e4mnda.<\/p>\n

”M\u00e4ns attityder och uppfattningar om j\u00e4mst\u00e4lldhet”<\/strong>, s.28:<\/p>\n

”Vi lyfter fram att m\u00e4n r\u00f6star mer borgerligt \u00e4n kvinnor. M\u00e4n \u00e4r\u00a0ocks\u00e5 mindre intresserade av \u201dmjuka\u201d fr\u00e5gor.”<\/p><\/blockquote>\n

Jaha…va? Vad har att r\u00f6sta borgerligt med j\u00e4mst\u00e4lldhet att g\u00f6ra? F\u00f6ruts\u00e4tter j\u00e4mst\u00e4lldhet ett manligt intresse f\u00f6r ”mjuka fr\u00e5gor”?<\/p>\n

”Inst\u00e4llningen till j\u00e4mst\u00e4lldhet tycks bli alltmer positiv hos flertalet\u00a0m\u00e4n och det finns en positiv koppling mellan m\u00e4ns attityder kring\u00a0j\u00e4mst\u00e4lldhet och j\u00e4mst\u00e4llt handlande. Samtidigt g\u00e4ller fortfarande n\u00e4r\u00a0man diskuterar konkreta j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiska \u00e5tg\u00e4rder att m\u00e5nga\u00a0m\u00e4n, och \u00e4ven i viss m\u00e5n kvinnor, har en \u201di-princip\u201d-inst\u00e4llning till\u00a0j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n

Det finns d\u00e4rf\u00f6r anledning fr\u00e5ga sig om j\u00e4mst\u00e4lldhetseffekterna
\nav attitydp\u00e5verkande insatser, i syfte att bryta normer och
\nstrukturer, \u00e4r begr\u00e4nsade i j\u00e4mf\u00f6relse med konkreta \u00e5tg\u00e4rder som t.ex.\u00a0en reformerad f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring.”<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6rst\u00e5r inte befolkningen sitt egna j\u00e4mst\u00e4lldhetsb\u00e4sta s\u00e5 kanske det inte r\u00e4cker med propaganda, man m\u00e5ste tillgripa lagstiftning, med andra ord.<\/p>\n

”Det finns m\u00e4n som engagerar sig aktivt i j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor och\u00a0feminism. Det finns ocks\u00e5 ett synligare, men inte sj\u00e4lvklart st\u00f6rre,\u00a0motst\u00e5nd, inte minst i digitala media, mot j\u00e4mst\u00e4lldhetsutvecklingen\u00a0och i synnerhet mot feminism. Motst\u00e5ndet kan grunda sig i\u00a0principiella st\u00e4llningstaganden men ocks\u00e5 i bristande kunskap eller\u00a0ovilja att beh\u00f6va problematisera oj\u00e4mst\u00e4llda strukturer i samh\u00e4llet och\u00a0m\u00e4ns traditionella positioner.”<\/p><\/blockquote>\n

Feminism \u00e4r inte lika med j\u00e4mst\u00e4lldhetsutveckling. Principiella st\u00e4llningstaganden finns dock med och det \u00e4r v\u00e4l vad t ex j\u00e4mst\u00e4lldismen kan s\u00e4gas st\u00e5 f\u00f6r. Av en h\u00e4ndelse som ser ut som en tanke f\u00f6ljer ett avsnitt om hur fler kvinnor \u00e4n m\u00e4n uttrycker fr\u00e4mlingsfientliga \u00e5sikter och hur dessa ofta \u00e4r sammankopplade med motst\u00e5nd mot j\u00e4mst\u00e4lldhet:<\/p>\n

”M\u00e4n \u00e4r \u00f6verrepresenterade bland de som har fr\u00e4mlingsfientliga\u00a0\u00e5sikter. Fr\u00e5gor om fr\u00e4mlingsfientlighet och invandringsmotst\u00e5nd\u00a0h\u00e4nger m\u00e5nga g\u00e5nger samman med motst\u00e5nd mot j\u00e4mst\u00e4lldhet och\u00a0feminism.”<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r kutym i media och annorst\u00e4des att koppla ihop antifeminism med fr\u00e4mlingsfientlighet, ofta i syfte att misskreditera all form av kritik av feminismen, sk guilt-by-association.<\/p>\n

”Forskning och organisationer”<\/strong>, s.29:<\/p>\n

Genusforskning, M\u00e4n f\u00f6r J\u00e4mst\u00e4lldhet, MenEngage, pappa- och f\u00f6r\u00e4ldragrupper samt arbete om m\u00e4ns v\u00e5ld. Inte \u00f6verdrivet varierade perspektiv, med andra ord.<\/p>\n

”M\u00e4n, j\u00e4mst\u00e4lldhet och samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring”<\/strong>, s.29:<\/p>\n

”H\u00e4r diskuteras f\u00f6rest\u00e4llningar om en samtida manskris och
\nbegynnande kvinnodominans i samh\u00e4llet. Vi anser att dessa
\nf\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt missar m\u00e5let. Kvinnors framsteg p\u00e5\u00a0m\u00e5nga samh\u00e4llsomr\u00e5den \u00e4r snarare en demokratisk och samh\u00e4llelig\u00a0seger. En utveckling d\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet som norm f\u00f6rhoppningsvis kan\u00a0st\u00e4rkas f\u00f6r\u00e4ndrar synen p\u00e5 m\u00e4n och kvinnor till det b\u00e4ttre.”<\/p><\/blockquote>\n

Ju fler kvinnor, desto b\u00e4ttre j\u00e4mst\u00e4lldhet<\/a>. Om till exempel flickor skulle halka efter i skolan i samma utstr\u00e4ckning som pojkar och om andelen m\u00e4n p\u00e5 de h\u00f6gre utbildningarna var 60-70 % och \u00f6kande, tror jag inte att man skulle se det som en samh\u00e4llelig seger.<\/p>\n

\"jamprofiler\"<\/a>\u00a0J\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r m\u00e5let.<\/em><\/p>\n

”Samtidigt ser vi att det \u00e4ven i familjer med riktigt goda inkomster\u00a0j\u00e4mf\u00f6relsevis ofta f\u00f6rekommer oj\u00e4mst\u00e4llda m\u00f6nster, bl.a. n\u00e4r det g\u00e4ller\u00a0uttaget av f\u00f6r\u00e4ldrapenning.”<\/p><\/blockquote>\n

J\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r ju, som vi alla vet, att alla (prestigefyllda) delar av samh\u00e4llet har en 50\/50-f\u00f6rdelning av m\u00e4n och kvinnor och att alla f\u00f6r\u00e4ldrar delar 50\/50 p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldraledigheten. Inte att m\u00e4nniskor f\u00e5r h\u00e5lla p\u00e5 med det de vill.<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt inledningen. Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer om resten av rapporten…<\/em><\/p>\n

Andra bloggar:<\/p>\n

Genusdebatten – Mansutredningen del 2<\/a><\/p>\n

Genusdebatten – Mansutredningen del 3<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

…forts\u00e4ttning fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende inl\u00e4gg\u00a0 Jag forts\u00e4tter fr\u00e5n s.25; ”M\u00e4ns h\u00e4lsa, oh\u00e4lsa och social utsatthet”. ”Men\u00a0normer om manlighet inverkar i on\u00f6dan p\u00e5 m\u00e4ns relation till\u00a0v\u00e5rden. Normer som bygger p\u00e5 att m\u00e4n ska vara tuffa, os\u00e5rbara,\u00a0robusta och inte visa svaghet har konsekvenser … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,154,259,1321,1,590],"tags":[4900,4899,4918,3485,3865,3872],"class_list":["post-12069","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","tag-feminism","tag-genus","tag-jamstalldhet","tag-man-och-jamstalldhet","tag-mansutredningen","tag-sou-20146"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12069","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12069"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12069\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12083,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12069\/revisions\/12083"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12069"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12069"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12069"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}