{"id":12223,"date":"2014-04-13T12:45:07","date_gmt":"2014-04-13T10:45:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=12223"},"modified":"2014-04-21T23:24:56","modified_gmt":"2014-04-21T21:24:56","slug":"djavulen-i-detaljerna-och-svenska-pekpinnar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2014\/04\/djavulen-i-detaljerna-och-svenska-pekpinnar\/","title":{"rendered":"Dj\u00e4vulen i detaljerna och svenska pekpinnar"},"content":{"rendered":"

\"Jakten-p\u00e5-Kapten-Kl\u00e4nning-300x466\"<\/a><\/p>\n

Isabelle St\u00e5hl recenserar<\/a>\u00a0Jonas Trolles bok Jakten p\u00e5 kapten kl\u00e4nning\u00a0<\/em>i g\u00e5rdagens SvD. I \u00a0vanligt ordning kan dj\u00e4vulen rymmas i detaljerna. Kimhza Bremer har skrivit en hel del om just detta; den f\u00f6raktfulla attityd gentemot m\u00e4n som f\u00f6rmedlas i media och inte bara helt \u00f6ppet, utan g\u00f6mt i vanliga artiklar som i detta fall en recension:<\/p>\n

”G\u00f6ran Lindberg s\u00e5g inte n\u00e5got problem i att ha sex med psykiskt sk\u00f6ra ton\u00e5rsflickor, han hade ju betalat f\u00f6r sig. Deras kroppar var f\u00f6r honom varor som han ans\u00e5g sig ha r\u00e4tten att bruka. Det kan inte ses som en abnorm avvikelse utan m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s som en del av en kultur d\u00e4r m\u00e4n kan anv\u00e4nda sex och sexuellt v\u00e5ld f\u00f6r att f\u00e5 makt, och d\u00e4r sex fortfarande anses vara n\u00e5got kvinnor ger och m\u00e4n f\u00e5r.”<\/p><\/blockquote>\n

En kultur d\u00e4r m\u00e4n kan anv\u00e4nda sex och sexuellt v\u00e5ld f\u00f6r att f\u00e5 makt?<\/p>\n

Det finns v\u00e4l inte n\u00e5gon som helst form av makt som inte G\u00f6ran Lindberg f\u00f6rlorade<\/em> i och med sitt handlande och dess efterf\u00f6ljder? Han f\u00f6rlorade sin position, sin status, sitt anseende och han blev en i h\u00f6gsta grad f\u00f6raktlig medborgare i s\u00e5 gott som allas \u00f6gon.<\/p>\n

St\u00e5hl t\u00e4nker m\u00f6jligen p\u00e5 den av feminister p\u00e5hittade ”v\u00e5ldt\u00e4ktskulturen”? Tesen som g\u00e5r ut p\u00e5 att m\u00e4n som kollektivt p\u00e5 ett mystiskt s\u00e4tt tj\u00e4nar p\u00e5 att vissa m\u00e4n v\u00e5ldtar, eftersom kvinnor d\u00e5 blir r\u00e4dda och fogliga? Absurditeten och mansfientligheten i detta kan kanske illustreras med att p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt borde det i s\u00e5 fall existera en ”falskanm\u00e4larkultur” som syftar till att h\u00e5lla m\u00e4n i skr\u00e4ck f\u00f6r att bli falskeligen anm\u00e4lda.<\/p>\n

Hur skulle en m\u00e4nniska anv\u00e4nda sexualitet och sexuellt v\u00e5ld f\u00f6r att f\u00e5 makt? Jag kan f\u00f6rst\u00e5 tanken att en v\u00e5ldt\u00e4kt kan inneh\u00e5lla element av att k\u00e4nna makt eller att helt och h\u00e5llet h\u00e4rstamma fr\u00e5n ett behov av att demonstrera makt, men den makten finns p\u00e5 individniv\u00e5. Den som v\u00e5ldtar f\u00e5r makt \u00f6ver den som v\u00e5ldtas, \u00e5tminstone tillf\u00e4lligt, kanske ocks\u00e5 p\u00e5 sikt. Makten ligger dock p\u00e5 individniv\u00e5 och i sf\u00e4ren f\u00f6r mellanm\u00e4nskliga relationer. Samma sf\u00e4r som feminister i andra fall fullst\u00e4ndigt ignorerar som en arena f\u00f6r makt. Att kvinnor ofta har stor makt i familjen och i de mellanm\u00e4nskliga relationerna brukar aldrig r\u00e4knas n\u00e4r kvinnors makt (eller kanske i feministiska sammanhang helst bristen av den) ska analyseras. I fallet Lindberg blir det pl\u00f6tsligt en anv\u00e4ndbar parameter f\u00f6r m\u00e4ns maktut\u00f6vande.<\/p>\n

Att inte ens kunna se G\u00f6ran Lindberg som en abnorm avvikare som han \u00e4r tyder p\u00e5 rena skrattspegeleffekterna i de feministiska glas\u00f6gonen.<\/p>\n

– : – : – : –<\/p>\n

I \u00f6vrigt kan noteras att SvD:s glidande p\u00e5 det sluttande planet mot feministtr\u00e4sket fortskrider i en accelererande r\u00f6relse. I dagens tidning har Hynek Pallas \u00e5kt till Frankrike f\u00f6r att missionera<\/a>\u00a0genusmedvetenhet inom film. Enligt texten vill Pallas se om Sverige kan l\u00e4ra n\u00e5got av Frankrike, d\u00e4r flertalet filmer med kvinnor ”bakom och framf\u00f6r kameran” finns p\u00e5 repertoaren, men intervjuerna visar snarare p\u00e5 en vilja att uppfostra intervjuobjekten i den sanna l\u00e4ran.<\/p>\n

”I Sverige har diskussionen om j\u00e4mst\u00e4lldhet i filmbranschen p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge. Efter att mindre \u00e4n var femte film under 00-talet regisserats av kvinnor \u00f6kade trycket. 2012 kom ett 50\/50 m\u00e5l \u2013 allts\u00e5 att f\u00f6rdelningen av filmst\u00f6det ska delas j\u00e4mnt mellan kvinnor och m\u00e4n \u2013 till st\u00e5nd i filmavtalet. Men trots att Guldbaggen f\u00f6r b\u00e4sta film nu g\u00e5tt till kvinnor tre \u00e5r p\u00e5 raken \u00e4r utvecklingen tr\u00f6g. I den senaste sammanr\u00e4kningen var andelen kvinnliga regiss\u00f6rer, producenter och manusf\u00f6rfattare fortfarande en knapp tredjedel.”<\/p><\/blockquote>\n

Kan detta ha att g\u00f6ra med att andelen utexaminerade kvinnor fr\u00e5n regiss\u00f6rsutbildningar \u00e4r knappt 30 %? Troligen inte. Givetvis \u00e4r det det ondsinta patriarkatet som sitter p\u00e5 tv\u00e4ren.<\/p>\n

”N\u00e4r jag tr\u00e4ffar Audrey Tautou f\u00f6r att prata om filmen \u201dKinesiskt pussel\u201d \u2013 uppf\u00f6ljare till succ\u00e9n \u201dDen spanska l\u00e4genheten\u201d fr\u00e5n 2002 \u2013 undrar jag vad hon s\u00e4ger om den svenska debatten: kan till exempel A-m\u00e4rkt \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r en skev kvinnorepresentation? Men efter att ha f\u00f6rs\u00e4krat sig om att m\u00e4rkningen inte \u00e4r ett sk\u00e4mt f\u00f6rklarar Tautou att hon inte tror p\u00e5 sociala pekpinnar och regler f\u00f6r konsten.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r feminismen att du g\u00f6r en bra historia \u00e4n att tv\u00e5 personer pratar med varandra. Det \u00e4r inte s\u00e5 man f\u00f6rsvarar kvinnor i film, s\u00e4ger hon och skakar p\u00e5 huvudet.”<\/p>\n

\"Audrey_Tautou_Cannes_2012_georgesbirard\"<\/a>\u00a0Audrey Tatou. Foto: Georges Briard<\/p>\n<\/blockquote>\n

Tatou l\u00e5ter sig inte \u00f6vertygas, men Pallas ger inte upp (kursiverat = Tatou, kursiverat + emfas = Pallas):<\/p>\n

”\u2013 Fransk film \u00e4r mindre\u00a0<\/strong>macho och sexistisk \u00e4n amerikansk, vilket ocks\u00e5 \u00e4r anledningen till att jag tackat nej till att arbeta d\u00e4r. H\u00e4r i Frankrike \u00e4r det inte revolutionerande att en kvinna spelar hj\u00e4lte och jag blir erbjuden bra roller.<\/p>\n

Men i \u201dKinesiskt pussel\u201d spelar du \u00e5terigen en kvinna som st\u00f6ttar en man. I \u201dEn l\u00e5ngvarig f\u00f6rlovning\u201d tillbringade du filmen med att s\u00f6ka efter din trolovade och i och med Amelie fr\u00e5n Montmartre blev du fransk films egen Manic Pixie Dream Girl. \u00c4r inte det ett problem?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Hm. Det har jag faktiskt inte t\u00e4nkt p\u00e5. Men det viktiga f\u00f6r mig \u00e4r att mina rollfigurer k\u00e4nns \u00e4kta.”<\/p><\/blockquote>\n

Med Josiane Balasko g\u00e5r det n\u00e5got b\u00e4ttre (?):<\/p>\n

”\u2013 Ha ha, det ska jag l\u00e4gga ut p\u00e5 Facebook. Fantastiskt! Den \u00e4r det ingen som k\u00e4nner till h\u00e4r. \u00c4ven om det k\u00e4nns lite som Hayskoden (sj\u00e4lvcensur genomdriven i Hollywood 1930, reds anm) s\u00e5 \u00e4r det viktigt i en bransch som \u00e4r d\u00e5lig p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet.”<\/p><\/blockquote>\n

I intervjun med filmfotografen Caroline Champetier tillkommer ett annat identitetspolitiskt obligatorium, klass (samt en k\u00e4nga till mannen):<\/p>\n

”Caroline Champetier tycker att det \u00e4r viktigt att lyfta fram kvinnliga konstn\u00e4rer. Samtidigt, s\u00e4ger hon, hade Berthe Morisot det l\u00e4ttare \u00e4n exempelvis Camille Claudel, skulptrisen som Bruno Dumont gjorde en hyllad biografisk film om i fjol.<\/p>\n

\u2013 Morisot f\u00f6rlorade inte livet eller f\u00f6rst\u00e5ndet. Hon fick barn, hade ett normalt liv och tog inte s\u00e5 mycket skada men kunde samtidigt vara konstn\u00e4r.<\/p>\n

Har den skillnaden med klass att g\u00f6ra?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Absolut! Vilket tyv\u00e4rr g\u00e4ller filmen ocks\u00e5: regiss\u00f6r m\u00e5ste vara v\u00e4rldens mest sm\u00e5borgerliga yrke. F\u00e9mis \u00e4r fullt av bortsk\u00e4mda sm\u00e5pojkar.\u00a0C\u00b4est terrible!”\u00a0<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Kvinnor drabbas i vanlig ordning ocks\u00e5 v\u00e4rst:<\/p>\n

’”Och p\u00e5st\u00e5endet tycks extra v\u00e4sentligt i en mansdominerad bransch som filmen, d\u00e4r den som \u00e4r kvinna eller invandrare m\u00e5ste vara f\u00f6rsiktig n\u00e4r den v\u00e4ljer \u00e4mnen f\u00f6r att inte bli l\u00e5st i ett fack.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Att det \u00e4r Nicole Garcias \u00e5ttonde film som regiss\u00f6r g\u00f6r henne mycket ovanlig \u2013 kvinnor har betydligt sv\u00e5rare att komma vidare efter debutfilmen \u00e4n m\u00e4n.”<\/p><\/blockquote>\n

Caroline Champetier \u00e4r n\u00e5got p\u00e5 sp\u00e5ren n\u00e4r hon f\u00f6resl\u00e5r f\u00f6ljande f\u00f6r att f\u00e5 in fler kvinnor i filmskapandet:<\/p>\n

”\u2013 I somras arbetade jag med en 23-\u00e5rig tjej utan filmutbildning. Det var intressant: varje g\u00e5ng vi skulle ta en scen hojtade hon \u201dvar inte litter\u00e4r!\u201d. Nu kommer kroppen f\u00f6rst, och jag tror att kvinnor \u00e4r de som fr\u00e4mst kan dra nytta av f\u00f6r\u00e4ndringen.”<\/p><\/blockquote>\n

Man f\u00e5r v\u00e4l helt enkelt f\u00f6rs\u00f6ka ragga in kvinnor utan relevant utbildning. Hur man annars ska komma upp till 50 % av med ett underlag av 30 % (grovt r\u00e4knat) f\u00f6rst\u00e5r inte jag heller.<\/p>\n

I intervjun med Martin Provost blir svaren heller inte helt korrekta:<\/p>\n

”F\u00f6r filmens regiss\u00f6r Martin Provost \u2013 som redan tidigare har gjort film om en bortgl\u00f6md kvinnlig konstn\u00e4r, kritikerrosade \u201dS\u00e9raphine\u201d \u2013 \u00e4r det dock inte det faktum att Leduc var kvinna som st\u00e5r i fokus.<\/p>\n

\u2013 Nja. Jag uppt\u00e4ckte Violettes b\u00f6cker, som jag tyckte var vackra. Det, och sv\u00e5righeterna hon hade att skriva, intresserade mig. F\u00f6r till skillnad fr\u00e5n de Beauvoir som var en politisk kvinna och en filosof som hade en plats i samh\u00e4llet, s\u00e5 kom Violette fr\u00e5n underklassen och fick k\u00e4mpa sig fram. Hon var modig och engagerad \u2013 och fick betala priset f\u00f6r det.<\/p>\n

Hur menar du?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ju f\u00e4rre kvinnor som \u00e4r konstn\u00e4rer. M\u00e4n kan inte f\u00e5 barn och k\u00e4nner sig s\u00e5 frustrerade att de m\u00e5ste hitta ett artistiskt utlopp. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de mer kreativa \u00e4n kvinnor som kan skapa liv genom barnaf\u00f6dande.<\/p>\n

Eller s\u00e5 kanske kvinnorna inte har tid f\u00f6r att de tar hand om barnen?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Violette gjorde abort f\u00f6r att skapa. Hon skrev ju \u201dhade jag f\u00f6tt ett barn hade det varit slut med mig\u201d.”<\/p><\/blockquote>\n

Frankrike f\u00e5r i slut\u00e4ndan inte riktigt godk\u00e4nt som ett ”j\u00e4mst\u00e4llt” filmland. Vad fransm\u00e4nnen tycker om den svenske journalistens fixering vid k\u00f6n och genus framg\u00e5r inte.<\/p>\n

– : – : – : –<\/p>\n

\"Virtanen\"<\/a>\u00a0Fredrik Virtanen. Foto: Gustav Gr\u00e4ll<\/em><\/p>\n

Till sist; kr\u00f6nikan har redan varit uppe annorst\u00e4des, men jag utn\u00e4mner h\u00e4rmed Fredrik Virtanens skr\u00e4mmande s\u00f6rja<\/a>\u00a0till text i Aftonbaldet till priset \u00c5rets Feministkalkon<\/em>. Virtanen kanske kan kan grunda en organisation f\u00f6r feministiska m\u00e4n som t\u00e4vlar om att intill sj\u00e4lvutpl\u00e5ning sjunga den r\u00e5dande mediekonsensusens lov: Feministiska M\u00e4nnen Flagellanterna<\/em>.<\/p>\n

J\u00e4mst\u00e4lldhetsfeministern appl\u00e5derar Virtanen\u00a0h\u00e4r<\/a>\u00a0och kommenterar Pallas mission i Frankrike\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Erik p\u00e5 Genusdebatten om Virtanen och Aftonbladet\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Isabelle St\u00e5hl recenserar\u00a0Jonas Trolles bok Jakten p\u00e5 kapten kl\u00e4nning\u00a0i g\u00e5rdagens SvD. I \u00a0vanligt ordning kan dj\u00e4vulen rymmas i detaljerna. Kimhza Bremer har skrivit en hel del om just detta; den f\u00f6raktfulla attityd gentemot m\u00e4n som f\u00f6rmedlas i media och inte … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,1364,181,9,154,259,1321,1928,1162,589,3787,1,590],"tags":[2460,3957,3951,3956,4900,2413,3949,3950,3954,4899,3952,3948,3945,3947,4918,3946,3953,3955,2014,3285],"class_list":["post-12223","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-bocker","category-feminism","category-film","category-genus","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-kultur","category-medier","category-misandri-i-media","category-okategoriserade","category-politik","tag-2460","tag-a-markning","tag-audrey-tatou","tag-bechdel","tag-feminism","tag-film-2","tag-frankrike","tag-fransk-film","tag-fredrik-virtanen","tag-genus","tag-goran-lindberg","tag-hynek-pallas","tag-isabelle-stahl","tag-jakten-pa-kapten-klanning","tag-jamstalldhet","tag-jonas-trolle","tag-kapten-klanning","tag-kvinnliga-regissorer","tag-valdtakt","tag-valdtaktskultur"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12223","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12223"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12223\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12290,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12223\/revisions\/12290"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12223"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12223"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12223"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}