{"id":13364,"date":"2014-09-21T11:32:23","date_gmt":"2014-09-21T09:32:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=13364"},"modified":"2014-09-21T11:36:01","modified_gmt":"2014-09-21T09:36:01","slug":"svd-kultur-vandrar-envetet-i-dn-ditos-spar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2014\/09\/svd-kultur-vandrar-envetet-i-dn-ditos-spar\/","title":{"rendered":"SvD kultur vandrar envetet i DN ditos sp\u00e5r"},"content":{"rendered":"

\"maria1\"<\/a>Maria Montazami, en hemmafru som Schyman f\u00f6rs\u00f6kte sl\u00e5 klorna i i programmet Montazamis med v\u00e4nner h\u00e4rom\u00e5ret. Foto fr\u00e5n Chic.<\/em><\/p>\n

I dagens SvD, s\u00f6ndagsbilagan, finns faktiskt ett l\u00e4sv\u00e4rt\u00a0reportage<\/a> som handlar om f\u00f6retaget Kraft och Kulturs uppg\u00e5ng och fall. D\u00e4r\u00f6ver f\u00e5r vi oss de dagliga serveringarna av den feminism som sedan l\u00e4nge g\u00f6r DN kultur fullst\u00e4ndigt outh\u00e4rdlig. F\u00f6rfattaren och psykologen Kristina Sandberg\u00a0portr\u00e4tteras<\/a> p\u00e5 ett antal sidor av Lina Kalmteg och det l\u00e5ter s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

”Genom henne har<\/strong> vi f\u00e5tt en bild av Sverige under 1900-talet och de kvinnor som aldrig blev en del av en rytande kvinnor\u00f6relse. De som s\u00e5g till att alltid ha det v\u00e4lst\u00e4dat, sk\u00f6ta tv\u00e4tten, baka kakorna och br\u00f6det och stanna hemma n\u00e4r mannen gav sig ut i v\u00e4rlden utanf\u00f6r hemmet.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”De senaste \u00e5ren<\/strong> har det bubblat upp en vurm f\u00f6r hemmafrun, ofta symboliserad av cupcakes och en besatthet av heminredning. Kristina Sandberg har k\u00e4nt en r\u00e4dsla f\u00f6r att ses som en del av den. Betonar nu att det k\u00e4nns som ren okunskap, att man inte har f\u00f6rst\u00e5tt hur beroende kvinnorna var i hemmen, hur fattiga de blev som pension\u00e4rer och att det ofta fanns ett st\u00f6rre kontrollbehov \u00e4n det mellan Tomas och Maj, med m\u00e4n som var riktiga tyranner.<\/p>\n

– Fast det \u00e4r sv\u00e5rt, man vill ju inte f\u00f6rl\u00f6jliga de kvinnor som h\u00e5ller p\u00e5 s\u00e5 i dag heller. Men det finns en po\u00e4ng i att titta p\u00e5 historien, annars kan det pl\u00f6tsligt verka h\u00e4rligt att vara hemmafru och slippa alla de andra kraven.”<\/p><\/blockquote>\n

Hemmafrun av idag \u00e4r knappast samma sak som hemmafrun av d\u00e5, i Sverige. D\u00e5 var m\u00f6jligheterna begr\u00e4nsade, idag finns det inga begr\u00e4nsningar n\u00e4r det g\u00e4ller att v\u00e4lja sitt liv. Alla kan utbilda sig, arbeta h\u00e5rt och lyckas. Dagens feministiska illusion handlar om att man kan f\u00e5 allt utan att betala ett pris. Men senare:<\/p>\n

(Kort inflikning, innan det jag ska komma till finns detta stycke:<\/p>\n

”Samtidigt handlar trilogin en hel del om mannens roll, bitvis f\u00e5r man \u00e4ven komma in i Tomas huvud. Liksom huvudpersonen i Ruben \u00d6stlunds omtalade \u201dTurist\u201d, om k\u00e4rnfamiljen och mansrollen, skulle han kunna bryta ihop och tjuta att det faktiskt \u00e4r han som \u00e4r offret.”<\/p><\/blockquote>\n

Hur var det nu med mansrollen? Vem skapas den av? En uppenbart feministisk skribent uttrycker stort f\u00f6rakt f\u00f6r en manlig huvudperson i en film som bryter mot den traditionella mansrollen: att vara stark, att h\u00e4rda ut, att offra sig och att inte visa k\u00e4nslor.)<\/p>\n

”- P\u00e5 ett s\u00e4tt skriver jag i polemik, mot en fr\u00e5ga om \u201dvem ska g\u00f6ra allt det h\u00e4r d\u00e5?\u201d. Allt det arbete som g\u00f6rs i hemmet ska inte synas, men n\u00e5gon ska ju g\u00f6ra det. Jag tycker sj\u00e4lvklart att m\u00e4n och kvinnor ska g\u00f6ra lika mycket. Nu har vi en helt annan diskurs, nu ska n\u00e5gon annan g\u00f6ra det och vi ska inte beh\u00f6va betala s\u00e5 mycket heller, f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den yta som vi vill ha. Men det har fortfarande inget riktigt v\u00e4rde. En hantverkare har ett h\u00f6gre v\u00e4rde \u00e4n om n\u00e5gon kommer och st\u00e4dar.”<\/p><\/blockquote>\n

Vem tycker att en hantverkare har ett h\u00f6gre v\u00e4rde? Jag skulle uppskatta det stort om till exempel n\u00e5gon professionell person gjorde en storst\u00e4dning hos mig. Uppskattar inte Sandberg det kvinnliga arbetet? Kanske inte, med tanke p\u00e5 hur f\u00f6rminskande hemmafrurollen tidigare beskrivs (till f\u00f6ljd av andemeningen i intervjun och artikeln). Jag \u00e4r innerligt tr\u00f6tt p\u00e5 gn\u00e4llet \u00f6ver att arbetet i hemmet inte ”uppv\u00e4rderas” av personer som inget annat g\u00f6r \u00e4n just nedv\u00e4rderar detta arbete. Som en inflikning kan exemplifieras med F!:s tankeg\u00e5ngar kring hemarbete:<\/p>\n

”BNP-m\u00e5ttet ska innefatta \u00e4ven obetalt arbete s\u00e5 som hush\u00e5llsarbete och omsorg om familjemedlemmar.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Det obetalda arbetet r\u00e4knas in i BNP, f\u00f6r att tydligg\u00f6ra kvinnors samh\u00e4llsinsatser.”<\/p><\/blockquote>\n

Hur n\u00e5got som inte kostar n\u00e5got ska f\u00f6ras in i BNP \u00e4r en g\u00e5ta, men jag antar att F! vill att det obetalda hemarbetet ska f\u00e5 ett pris. Hur kan d\u00e5 detta \u00e5stadkommas? Genom att m\u00e4nniskor forts\u00e4tter att g\u00f6ra det detta arbete gratis p\u00e5 sin fritid eller genom att alla anv\u00e4nder sig av tj\u00e4nster utf\u00f6rda av m\u00e4nniskor som har det h\u00e4r arbetet som profession? F! \u00e4r visserligen ett socialistiskt parti vars id\u00e9er skulle m\u00f6jligen vara genomf\u00f6rbara i en planekonomi, men i den marknadsekonomi vi lever i? Men F! och m\u00e5nga andra feminister \u00e4r rabiata motst\u00e5ndare just till att det ska s\u00e4ttas n\u00e5gon prislapp p\u00e5 det arbete som utf\u00f6rs i hemmen. D\u00e4rmed motverkar de utvecklingen av branscher med stor utvecklingspotential, branscher d\u00e4r m\u00e5nga kvinnor \u00e4r verksamma. Alla ska bara magiskt ha r\u00e4tt till dessa tj\u00e4nster. Jag kan ber\u00e4tta en annan hemlighet om hur marknader fungerar; om n\u00e5got anses som en r\u00e4ttighet f\u00f6r alla s\u00e5 sjunker priset. Men marknaden vill F! l\u00e5tsas bort helt och h\u00e5llet, antar jag och d\u00e5 hamnar vi i planekonomins dom\u00e4ner. Tror man att ett arbetes v\u00e4rdering kan dikteras fr\u00e5n n\u00e5gon \u00f6verordnad makt och att denne makt samtidigt kan bel\u00f6na och bestraffa branscher och arbeten s\u00e5 att v\u00e4rderingen blir r\u00e4tt, \u00e4r man inne p\u00e5 en gudstro eller en mycket auktorit\u00e4r socialism. Varf\u00f6r inte b\u00f6rja med ett gott exempel sj\u00e4lv och uppv\u00e4rdera hemarbetet? Vidare hos F!:<\/p>\n

 <\/p>\n