{"id":13948,"date":"2015-01-03T09:00:01","date_gmt":"2015-01-03T08:00:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=13948"},"modified":"2014-12-31T21:15:07","modified_gmt":"2014-12-31T20:15:07","slug":"den-gamla-och-edens-lustgard-en-berattelse-del-2","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/01\/den-gamla-och-edens-lustgard-en-berattelse-del-2\/","title":{"rendered":"Den Gamla och Edens Lustg\u00e5rd &#8211; en ber\u00e4ttelse, del 2"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Den-gamla-och-edens-lusg\u00e5rd_Samma-illustration-till-samtliga-delarna_illustration-Susanna-Varis-b\u00f6r-uppges_Ny\u00e5rsg\u00e5va-png.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-13946\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Den-gamla-och-edens-lusg\u00e5rd_Samma-illustration-till-samtliga-delarna_illustration-Susanna-Varis-b\u00f6r-uppges_Ny\u00e5rsg\u00e5va-png.png\" alt=\"Den gamla och edens lusg\u00e5rd_Samma illustration till samtliga delarna_illustration Susanna Varis-b\u00f6r uppges_Ny\u00e5rsg\u00e5va-png\" width=\"1402\" height=\"2146\" \/><\/a><em>Den Gamla och Edens Lustg\u00e5rd. Illustration: Susanna Varis<\/em><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><strong>DEN GAMLA OCH EDENS LUSTG\u00c5RD<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">TILL MINNE AV EN INTE HELT OK\u00c4ND F\u00d6RFATTARINNA<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">VARJE EVENTUELL LIKHET MED VERKLIGA PERSONER,<br \/>\nLEVANDE SOM D\u00d6DA,<br \/>\n\u00c4R LIKA OF\u00d6RUTSEDD SOM OAVSIKTLIG.<br \/>\nVAD BETR\u00c4FFAR DE LEVANDE:<br \/>\nFY SK\u00c4MS!<\/p>\n<p>En ber\u00e4ttelse i tre delar. Del 2.<br \/>\nCopyright \u00a9 2015 Vladimir Oravsky<br \/>\nDet \u00e4r inget som skapande m\u00e4nniskor inte k\u00e4nner till, tv\u00e4rtom. Alla skapande personer har ibland liknande upplevelser. Vid vissa tider vill fl\u00f6det inte komma. Men d\u00e5, n\u00e4r man minst f\u00f6rv\u00e4ntar sig det och man kanske redan har varit p\u00e5 v\u00e4g att ge upp och rada sig till dem som redan givit upp, s\u00e5 \u00e4r skaparf\u00f6rm\u00e5gan i full g\u00e5ng igen. Tron p\u00e5 att man nog ska lyckas \u00e4r tillbaka.<br \/>\nMen s\u00e5dant f\u00e5r folk som aldrig skapat n\u00e5gonting sj\u00e4lva aldrig uppleva. De stannar i frustrationen. Somliga f\u00f6rlikar sig med detta och erk\u00e4nner att \u201dn\u00e5ja, det \u00e4r tydligen bara inte min \u2019grej\u2019\u201d, men andra blir s\u00e5 uppr\u00f6rda \u00f6ver denna \u201dor\u00e4ttvisa\u201d att den liksom ristar in ett \u201dKains m\u00e4rke\u201d i deras sj\u00e4lar. \u201dVarf\u00f6r \u00e4r det bara vissa f\u00f6runnat att f\u00e5 vara med undret d\u00e5 fantasin fl\u00f6dar obehindrat och ger sig tillk\u00e4nna i form av en bra historia ber\u00e4ttad vid en middag eller rent av nedskriven i en bok?\u201d spekulerar de med m\u00e4rket m\u00e4rkta, och smider sina motattackplaner.<br \/>\nT\u00e4nk om det exempelvis \u00e4r ens mor som har den f\u00f6rm\u00e5ga som l\u00e4sare i hela v\u00e4rlden beundrar? Det m\u00e5ste vara n\u00e4ra p\u00e5 outh\u00e4rdligt. Att st\u00e4ndigt vara tvungen att ta emot ber\u00f6m \u00e5 sin mors v\u00e4gnar, f\u00f6r arbete utf\u00f6rt med en s\u00e5 till synes l\u00e4tt hand p\u00e5 omr\u00e5det d\u00e4r man sj\u00e4lv bara k\u00e4nt of\u00f6rm\u00e5ga och frustrationer.<\/p>\n<p>Den gamla f\u00f6rfattarinnan kom att t\u00e4nka p\u00e5, kanske lite f\u00f6r sent kan man tycka, allt det som hon m\u00e5ste ha utsatt sin dotter f\u00f6r.<br \/>\n\u201dS\u00e5 aningsl\u00f6s jag var\u201d, pl\u00e5gade sig den gamla f\u00f6rfattarinnan. Jag kanske hade kunnat vara lite mindre \u00f6ppen med hur l\u00e4tt skrivandet egentligen gick f\u00f6r mig. Jag kunde ha \u00f6verdrivit mina periodiska frustrationer&#8230; P\u00e5 detta vis skulle jag ha varit mera h\u00e4nsynsfull mot dottern.<br \/>\nMen sanningen var att det aldrig ens hade fallit den gamla f\u00f6rfattarinnan in att hennes skapande kunde vara ett problem f\u00f6r dottern.<br \/>\nDet kan man s\u00e4ga var ett tillkortakommande. Men hur kunde den gamla f\u00f6rfattarinnan ha undvikit n\u00e5got som hon inte ens var medveten om? Dessutom skulle det ha varit s\u00e5 gott som om\u00f6jligt att hejda den massiva framg\u00e5ng som hennes b\u00f6cker s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e5tnj\u00f6t.<br \/>\nDet var v\u00e4l inte hennes fel att stora delar av v\u00e4rlden pl\u00f6tsligt omfamnade henne med en s\u00e5dan beundran och k\u00e4rlek, och som till p\u00e5 k\u00f6pet str\u00e4ckte sig bortom hennes jordiska existens gr\u00e4ns.<br \/>\nIroniskt nog var det samma beundran och k\u00e4rlek som hennes efterlevande familj nu levde p\u00e5. Rent materiellt i hur stort \u00f6verfl\u00f6d som helst&#8230; Det hade allts\u00e5 blivit som det hade blivit, antingen hon hade velat det eller ej. S\u00e5 \u00e4r det n\u00e4mligen n\u00e4r man utger en bok: Den f\u00e5r ett eget liv&#8230; Och s\u00e5 kommer n\u00e4sta bok och n\u00e4sta och n\u00e4sta.<br \/>\n\u00c4ngeln hade nog r\u00e4tt: Man kan inte ta ansvar f\u00f6r hur andra reagerar p\u00e5 det man g\u00f6r, inte ens inom sin egen familj. Hur den gamla f\u00f6rfattarinnans framg\u00e5ng hade p\u00e5verkat dottern var dotterns egen sak. I alla fall hade moderns framg\u00e5ng gjort dottern till en ofattbart rik kvinna.<\/p>\n<p>Uppriktigt sagt, den gamla f\u00f6rfattarinnan trodde att hennes dotter var n\u00f6jd med sitt liv. Ett liv som \u00e5tminstone inte saknade n\u00e5gonting i materiell bem\u00e4rkelse. Vissa m\u00e4nniskor f\u00e5r sina behov av kreativitet uppfyllda genom att exempelvis \u00f6vers\u00e4tta andras verk, att bearbeta andras verk f\u00f6r radio eller genom att dramatisera andras verk f\u00f6r teater eller film. Dessa m\u00e4nniskor erk\u00e4nner sin talangs begr\u00e4nsning, samtidigt som de \u00e4r medvetna om sin betydelsefulla roll som f\u00f6rmedlare av n\u00e5got som n\u00e5gon annan har skapat. S\u00e5dant \u00e4r respektingivande och v\u00e4rt att vara stolt \u00f6ver.<br \/>\nS\u00e5 hade den gamla f\u00f6rfattarinnan uppfattat att \u00e4ven hennes dotter s\u00e5g sin roll. Kanske misst\u00e4nkte hon \u00e4nd\u00e5 dotterns bristande tillfredsst\u00e4llelse \u00f6ver sitt liv. F\u00f6r att kompensera henne \u00f6verl\u00e4t den gamla en stor del av administrationen av sina verk, det vill s\u00e4ga f\u00f6rhandlingar om r\u00e4ttigheter och liknande, till just henne.<br \/>\nI backspegeln skulle hon kunna beteckna detta beslut som fatalt.<\/p>\n<p>Den gamlas dotter klurade ut hur hon skulle tillskansa sig den totala makten \u00f6ver moderns varum\u00e4rke. Inte bara genom att \u201dskydda\u201d den avlidnas verk, utan \u00e4ven hennes p\u00e5st\u00e5dda levnadshistoria och hennes f\u00f6rmodade tankar och tankes\u00e4tt. Och n\u00e4r hon \u00e4nd\u00e5 var i farten s\u00e5 b\u00f6rjade hon p\u00e5 maffians vis \u201dbeskydda\u201d ALLT som hon ans\u00e5g hade med den gamla f\u00f6rfattarinnan att g\u00f6ra. D\u00e4ribland hela sl\u00e4ktens f\u00f6rmodade sl\u00e4kthistoria, inklusive morfadern och hans omgivning. Hon utlyste \u201dtotalt skydd\u201d mot allt \u201dolaga intr\u00e5ng\u201d som hennes advokater skulle uttrycka det.<br \/>\nPrecis hur l\u00e5ngt tillbaka i tiden detta \u201dskydd\u201d skulle str\u00e4cka sig var avsiktligt oklart. Men om juridiken till\u00e4t det s\u00e5 varf\u00f6r inte \u00e4nda tillbaka till Adam och Eva, som ju \u00e4r allas v\u00e5ra mor- och far-urf\u00f6r\u00e4ldrar.<br \/>\nHursomhelst, dottern och hennes koncern besl\u00f6t att den, vem det \u00e4n var, som \u00e4mnade publicera precis vad som helst om den gamla f\u00f6rfattarinnan, och allt som p\u00e5 n\u00e5got vis kunde h\u00e4nf\u00f6ras till henne, f\u00f6rst tvingades att f\u00e5 AUKTORISATION fr\u00e5n dottern. Om n\u00e5gon uppstudsig person \u00e4nd\u00e5 br\u00f6t mot denna auktorisationsregel fick han eller hon finna sig i att hon skulle p\u00e5kalla all v\u00e4rldens olyckor \u00f6ver honom eller henne. S\u00e5 var det best\u00e4mt. F\u00f6r att ingen skulle vara i tvivel om att hon inte skulle tveka att verkst\u00e4lla sitt beslut statuerade hon snabbt ett, inom kort, vida k\u00e4nt exempel.<\/p>\n<p>Den gamla f\u00f6rfattarinnan k\u00e4nde en kall vind vina genom sin sj\u00e4l. Hon blev p\u00e5 allvar i sin himmel varse om hur hennes verk och budskap missbrukades med h\u00e4nvisning till henne och hennes namn.<br \/>\nMan kan kanske f\u00f6rebr\u00e5 henne att hon inte i god tid hade insett att detta skulle kunna intr\u00e4ffa. Men som sagt, hon hade faktiskt varit n\u00e4stan blind i flera \u00e5r f\u00f6re sin d\u00f6d. Och f\u00f6rresten s\u00e5 var hon invaggad helt i den villfarelsen att hon som gammal och handikappad borde kunna lita p\u00e5 de m\u00e4nniskor som omgav henne, och inte minst sin egen dotter.<br \/>\nDet som faktiskt gjorde den gamla f\u00f6rfattarinnan mest ledsen, f\u00f6rargad och arg, var att hennes arvingar tydligen hade missf\u00f6rst\u00e5tt henne och hennes verk i den grad, att det var som om de aldrig ens hade besv\u00e4rat sig med att l\u00e4sa hennes historier och b\u00f6cker.<br \/>\nHur var det m\u00f6jligt att ett f\u00f6rfattarskap som hyllar k\u00e4rlek, v\u00e4nskap, tolerans och frihet administrerades av hennes arvingar som om det f\u00f6respr\u00e5kade hat, fiendskap, f\u00f6rtryck och diktatur? Hur var det m\u00f6jligt att n\u00e4r hon i sina historier och b\u00f6cker framst\u00e4llde sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och ibland synnerligen s\u00e4regna karakt\u00e4rer, som framh\u00e4rdade i att bli bem\u00f6tta p\u00e5 sina egna och inte s\u00e4llan p\u00e5 ganska originella villkor, s\u00e5 blev dessa bem\u00f6tta av hennes arvingar som parias? De m\u00e5ste stoppas och undanr\u00f6jas n\u00e4r de upptr\u00e4dde hos folk som inte tillh\u00f6rde dotterns egen familj och kamratskapsklan? Hur var det m\u00f6jligt? Och t\u00e4nka sig, i den gamla f\u00f6rfattarinnas namn!<\/p>\n<p>\u201dHur g\u00e5r det annars med anpassningen?\u201d fr\u00e5gade \u00e4ngeln lite \u00e4ngsligt med tanke p\u00e5 att den gamla f\u00f6rfattarinnan verkade ifr\u00e5gas\u00e4tta alla de accepterade reglementsm\u00e4ssiga mallarna.<br \/>\n\u201dVad tror du sj\u00e4lv?!\u201d v\u00e4ste den gamla f\u00f6rfattarinnan.<br \/>\n\u201dInte s\u00e5 bra kanske?\u201d gissade \u00e4ngeln f\u00f6rsiktigt.<br \/>\n\u201dL\u00e5t mig s\u00e4ga det s\u00e5 h\u00e4r: Jag \u00e4r inte fullkomligt redo f\u00f6r den st\u00e4ndiga vilan i evigheternas evighet, inte \u00e4n!\u201d<br \/>\n\u201dDet var ju s\u00e4kerligen ironiskt sagt\u201d, kommenterade \u00e4ngeln som fortfarande, enligt sitt uppdrag, f\u00f6rs\u00f6kte att h\u00e5lla en l\u00e4ttsam ton. Allt f\u00f6r att underl\u00e4tta den inte alltid l\u00e4tta \u00f6verg\u00e5ngen mellan liv och d\u00f6d.<br \/>\n\u201dHurs\u00e5? Vad menar du med \u2019ironisk\u2019?\u201d \u00e5terupptog den gamla f\u00f6rfattarinnan misst\u00e4nksamt.<br \/>\n\u201dJag menar \u2019ironisk\u2019 eftersom du, efter vad jag f\u00f6rst\u00e5r, olikt det stora flertalet, faktiskt har en utm\u00e4rkt chans att bli ih\u00e5gkommen ocks\u00e5 bortom det jordiska livets begr\u00e4nsningar.\u201d<br \/>\nS\u00e5dant brukade ha en lugnande verkan p\u00e5 oroliga sj\u00e4lar. Det var en fr\u00e5ga om f\u00e5f\u00e4nga, det l\u00e4rde sig \u00e4ngeln p\u00e5 kursen om hantering av d\u00f6da k\u00e4ndisar.<br \/>\n\u201dIh\u00e5gkommen f\u00f6r vad\u00e5?\u201d ilsknade den gamla f\u00f6rfattarinnan till. \u201dF\u00f6r att sanktionera och l\u00e5ta andra h\u00e5rt arbetande f\u00f6rfattare f\u00f6rf\u00f6ljas?\u201d<br \/>\n\u201dEfter vad jag f\u00f6rst\u00e5r s\u00e5 har du personligen ingenting med det att g\u00f6ra!\u201d tr\u00f6stade \u00e4ngeln.<br \/>\n\u201dMen det g\u00f6rs ju i mitt namn! Efter n\u00e5gra \u00e5r, och med all s\u00e4kerhet efter n\u00e5gra generationer, kommer ingen att kunna urskilja vad jag har gjort sj\u00e4lv och vad som har gjorts i mitt namn!\u201d<br \/>\n\u201dTror du verkligen att&#8230;?\u201d<br \/>\n\u201dTror mig hit och tror mig dit. Jag vet! Se p\u00e5 kollegan Walter Elias Disney! En p\u00e5hittig, jovialisk och inte minst rolig historieber\u00e4ttare med patos medan han var vid liv. NU \u00e4r det enda som f\u00f6rknippas med hans namn \u00e4ndl\u00f6sa r\u00e4tteg\u00e5ngar d\u00e4r hans arvingar och hans advokater, eller vem det \u00e4n \u00e4r som har k\u00f6pt hans namn, s\u00f6ker att krossa varje stackare som har r\u00e5kat teckna ett par mus\u00f6ron.\u201d<br \/>\n\u201dMen&#8230;\u201d<br \/>\n\u201dSe! \u00c4ven jag, som verkligen vet b\u00e4ttre, s\u00e4ger \u2019hans advokater\u2019 trots att han har varit d\u00f6d i fyrtio \u00e5r! Allt r\u00f6rs ihop efter ett tag och allt kommer att lukta lika illa! S\u00e5dant vill jag inte se h\u00e4nda med mitt namn och med mina karakt\u00e4rer!\u201d<br \/>\n\u00c4ngeln fick medge att det inte l\u00e4t bra, \u201dmen vad fanns det att g\u00f6ra \u00e5t det nu n\u00e4r hon o\u00e5terkalleligt var d\u00f6d?\u201d<br \/>\n\u201dDet \u00e4r precis det jag h\u00e5ller p\u00e5 att luska ut!\u201d gastade den gamla f\u00f6rfattarinnan ut.<\/p>\n<p>Aprop\u00e5 \u2019karakt\u00e4rer\u2019 s\u00e5 anl\u00e4nde snart efter ovanst\u00e5ende samtal en stor lastbil till det n\u00f6jesf\u00e4lt som bar hennes namn. Den stannade utanf\u00f6r den st\u00f6rsta av souvenirbutikerna. Medan den gamla f\u00f6rfattarinnan s\u00e5g p\u00e5 fr\u00e5n sin himmel lossades fr\u00e5n lastbilen kartong p\u00e5 kartong p\u00e5 kartong. Alla fulla av plastfigurer f\u00f6rest\u00e4llande hennes karakt\u00e4rer i alla uppt\u00e4nkliga material, f\u00e4rger och storlekar.<br \/>\nSom f\u00f6r att foga h\u00e5n till skadan b\u00f6rjade strax d\u00e4rp\u00e5 diverse sk\u00e5despelare ikl\u00e4dda karakt\u00e4rernas kostymer dyka upp p\u00e5 olika platser p\u00e5 n\u00f6jesf\u00e4ltet. Det sades att de skulle underh\u00e5lla de barn som, efter att deras f\u00f6r\u00e4ldrar hade betalt v\u00e4ltilltaget intr\u00e4de, kom in p\u00e5 n\u00f6jesf\u00e4ltet med s\u00e5 kallade \u201dimproviserade historier\u201d.<br \/>\nVad detta improviserande hade med henne eller med hennes karakt\u00e4rer att skaffa hade den gamla f\u00f6rfattarinnan inget svar p\u00e5.<br \/>\n\u201dDet \u00e4r bra f\u00f6r kommersen&#8230;\u201d, imiterade f\u00f6rfattarinnan sin dotter.<\/p>\n<p>Att den gamla f\u00f6rfattarinnas arvingar m\u00e5ste skydda sina intressen och investeringar var det sj\u00e4lvfallet ingenting m\u00e4rkv\u00e4rdigt med. Den gamla f\u00f6rfattarinnan f\u00f6rv\u00e4ntade sig ingenting mindre av dem, inte minst f\u00f6r att s\u00e4kra och skydda sina p\u00e5hittade gestalters integritet.<br \/>\nFaktiskt \u00e4r ett s\u00e5dant skydd n\u00f6dv\u00e4ndigt. Eftersom det finns typer d\u00e4r nere p\u00e5 Jorden som inte skulle bet\u00e4nka sig att anv\u00e4nda sig av hennes \u201duppfinningar\u201d, det vill s\u00e4ga ber\u00e4ttelser och karakt\u00e4rer, i exempelvis reklam f\u00f6r sina egna produkter, vilka till p\u00e5 k\u00f6pet inte hade n\u00e5got med hennes gestalter att g\u00f6ra.<br \/>\nS\u00e5dant kan knappast n\u00e5gon uppfinnare och \u00e4gare l\u00e5ta passera. Det skulle i \u00f6vrigt medf\u00f6ra totalt kaos om alla fick g\u00f6ra s\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r finns det lagar som skyddar \u00e4ven en avliden f\u00f6rfattares verk, i alla fall ett visst antal \u00e5r efter hennes eller hans d\u00f6d. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir det f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv eller dennes arvingar som suver\u00e4nt best\u00e4mmer hur och av vem en litter\u00e4r gestalt f\u00e5r anv\u00e4ndas.<br \/>\n\u00c5 andra sidan kan denna beskyddarverksamhet patologiskt \u00f6verdrivas. Den gamla f\u00f6rfattarinnans kollega Walter Elias Disneys fall, fall i bokstavlig bem\u00e4rkelse, var ett lika klart som skr\u00e4mmande exempel p\u00e5 detta. Stackars Walt. I ditt liv var du omgiven mest med konstn\u00e4rskollegor, men sedermera? Det \u00e4r mest advokater och revisorer som \u00e4r i \u201ddin tj\u00e4nst\u201d. Den gamla f\u00f6rfattarinnan visste inte hur m\u00e5nga advokater och revisorer hon, det vill s\u00e4ga hennes familj, hade anst\u00e4llda. Men s\u00e5 som f\u00f6retaget st\u00e4ndigt v\u00e4xte var de nog redan ett antal.<\/p>\n<p>Hennes familjs vr\u00e5nga, ojusta representation har till och med drivit fram fr\u00e5gan om det egentligen \u00e4r rimligt att hennes arvingar l\u00e5ng tid efter hennes d\u00f6d ska ha ensamr\u00e4tt till hennes verk. Id\u00e9n med r\u00e4ttsskyddet \u00e4r ju att s\u00e4kra skaparen, det vill s\u00e4ga diktaren, komposit\u00f6ren, skulpt\u00f6ren och dylika, en viss inkomst genom hennes skapande arbete. Detta s\u00e5 att hon kan forts\u00e4tta med att skapa utan att beh\u00f6va ta ett slitsamt jobb under tiden som en ny bok, symfoni, bildhuggarverk eller dylikt sakta antar form.<br \/>\nMen vad har dessa barn, brorsbarn, barnbarn och barnbarnsbarn gjort f\u00f6r att g\u00f6ra sig f\u00f6rtj\u00e4nta av detta kreativitetsskydd? \u00c4rligt talat: Ingenting. Man kan i vissa enskilda fall argumentera att en ung upphovsman som har d\u00f6tt och som l\u00e4mnar sm\u00e5 barn och en levnadspartner&#8230; Dessa skulle m\u00f6jligen beh\u00f6va en inkomst fr\u00e5n den d\u00f6des b\u00f6cker. Men annars?<\/p>\n<p>I den gamla f\u00f6rfattarinnans fall var alla i hennes familj, i kraft av hennes arbete, hur rika som helst. Var fanns rimligheten i att de forts\u00e4ttningsvis i m\u00e5nga \u00e5r till skulle njuta av frukterna av hennes anstr\u00e4ngningar? Folk som inte f\u00f6rstod, och inte ens brydde sig om att f\u00f6rst\u00e5, vad hon egentligen hade h\u00e5llit p\u00e5 med?<\/p>\n<p>Den gamla f\u00f6rfattarinnan t\u00e4nkte att lagen \u00e4r som den \u00e4r. Den har inte alltid med moral att g\u00f6ra. \u00c5tminstone inte med de fattigas och maktl\u00f6sas moral. Hon t\u00e4nkte pl\u00f6tsligt p\u00e5 en kollega som bel\u00f6nades med ett nobelpris samtidigt som samtliga hans verk hamnade p\u00e5 Index Librorum Prohibitorum, den Katolska kyrkans lista \u00f6ver bannlysta b\u00f6cker, och skrattade: \u201dLagen som \u00e4r lika f\u00f6r alla, f\u00f6rbjuder s\u00e5v\u00e4l rika som fattiga att sova under broarna, att tigga p\u00e5 gatan eller att stj\u00e4la br\u00f6d\u201d, skrev denne kollega p\u00e5 sitt l\u00e4ttigenk\u00e4nnande vitsiga, tr\u00e4ffs\u00e4kra och maktirriterande s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Ja, lag \u00e4r lag och lag ska respekteras. Det var den gamla f\u00f6rfattarinnan med p\u00e5. Men att f\u00f6rhindra utgivningen av en bok bara f\u00f6r att den innefattar en fundering om en period i hennes liv som inte var s\u00e5 v\u00e4rst v\u00e4ldokumenterad? Var det rimligt? Var det hennes familjs uppgift att stympa yttrandefriheten p\u00e5 detta avskyv\u00e4rda vis? \u201dVoffor, voffor?\u201d<br \/>\n\u201dFlertalet av mina egna b\u00f6cker best\u00e5r av funderingar, spekulationer, det vill s\u00e4ga det som kallas fantasi. Denna mixas med barndomsminnen och andra minnen, fr\u00e5n mitt eget och \u00e4ven andras liv. Det \u00e4r S\u00c5 en f\u00f6rfattare arbetar. Sedan \u00e4r det l\u00e4sarens sak att ta det till sig eller l\u00e5ta bli. Men att f\u00f6rf\u00f6lja och f\u00f6rbjuda? Avskyv\u00e4rt! Avskyv\u00e4rt med stort utropstecken!\u201d<\/p>\n<p>Den gamla f\u00f6rfattarinnan visste inte vad hon skulle ha gjort med sitt liv om hon inte hade f\u00e5tt tillf\u00e4lle att uttrycka sig genom sina b\u00f6cker. Hennes liv h\u00e4ngde oskiljaktigt ihop med hennes fria fantasi. Bara tanken p\u00e5 att denna f\u00f6rm\u00e5ga till spekulativ fabulering skulle ha tagits ifr\u00e5n henne, eller att n\u00e5gon godtyckligt skulle ha f\u00f6rhindrat henne i att uttrycka sig som hon ville, ja den tanken k\u00e4ndes \u00e4ven nu s\u00e5 vidrig att hon kunde spy. Om det allts\u00e5 hade varit m\u00f6jligt i himmelen.<br \/>\n\u201dHur kan min sl\u00e4kt hoppa p\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6rfattare, med h\u00e4nvisning till att denne n\u00e5gon skriver om mig och min far och h\u00e4ndelser som inte \u00e4r ord f\u00f6r ord dokumenterade? Hur kan den? N\u00e4r inte ens jag sj\u00e4lv kommer ih\u00e5g exakt hur det var p\u00e5 den tiden. Och mina f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r \u00e4nd\u00e5 betydligt st\u00f6rre, eftersom jag var med. Det \u00e4r v\u00e4l klart att en f\u00f6rfattare fyller luckor med hj\u00e4lp av sin fantasi&#8230; Nej, det st\u00e5r jag helt enkelt inte ut med!\u201d<br \/>\n\u201dJag \u00e4r ledsen att jag m\u00e5ste upprepa mig sj\u00e4lv, men det finns allts\u00e5 ingenting du kan g\u00f6ra \u00e5t det\u201d, gjorde sig \u00e4ngeln p\u00e5mind, efter att den med \u00e4nglalikt t\u00e5lamod hade l\u00e5nat sitt \u00f6ra till den gamla f\u00f6rfattarinnan.<br \/>\n\u201dInte det?\u201d sn\u00e4ste den gamla trotsigt.<br \/>\n\u201dR\u00e4tt uppfattat. Ingenting alls.\u201d<br \/>\n\u201dTrams! Och \u00e4n en g\u00e5ng trams!\u201d<br \/>\n\u201dNej du. N\u00e4r man \u00e4r d\u00f6d, s\u00e5 \u00e4r man d\u00f6d.\u201d<br \/>\n\u201dSkall vi sl\u00e5 vad?\u201d<br \/>\n\u201dSl\u00e5 vad? Sl\u00e5 vad om vad? Jag vet vad du har skrivit. Att man kan f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n den ena v\u00e4rlden till den andra, och fr\u00e5n den andra v\u00e4rlden l\u00f6pa vidare in i en tredje n\u00e4r man har blivit d\u00f6dad av exempelvis en drake. Det \u00e4r s\u00e5nt som jag kallar trams. S\u00e5 \u00e4r det. Efter all min fortbildning borde jag kunna ett och annat om det utomjordiska. Tycker du inte?\u201d fr\u00e5gade \u00e4ngeln retoriskt.<br \/>\n\u201dJag kanske menade att det kan tj\u00e4na till n\u00e5gon sorts tr\u00f6st f\u00f6r barnen\u201d, f\u00f6rklarade sig den gamla f\u00f6rfattarinnan.<br \/>\n\u201dDet blir det inte mindre tramsigt av.\u201d<br \/>\n\u201dOch om jag hoppade av det h\u00e4r molnet?\u201d fr\u00e5gade den gamla f\u00f6rfattarinnan.<br \/>\n\u201dD\u00e5 skulle jag snabbt plocka upp dig igen. Det skulle inte tj\u00e4na n\u00e5gonting till alls.\u201d<br \/>\n\u201dMen vad kan jag d\u00e5 g\u00f6ra?\u201d<br \/>\n\u201dDet samma som du kunde den stunden du l\u00e4mnade det jordiska: Ingenting, precis ingenting alls.\u201d<br \/>\n\u201dJag vet\u201d, erk\u00e4nde den gamla f\u00f6rfattarinnan till synes resignerat.<br \/>\n\u201dDu vet?\u201d<br \/>\n\u201dJa, jag vet att jag inte kan g\u00f6ra n\u00e5gonting&#8230;\u201d<br \/>\n\u201dD\u00e5 s\u00e5! \u00c4ntligen!\u201d \u00c4ngeln drog en l\u00e4ttnadens suck, men innan sucken bef\u00e4ste sitt liv fortsatta den gamla f\u00f6rfattarinnan:<br \/>\n\u201dMen det kan du.\u201d<br \/>\n\u201dJag?\u201d upprepade \u00e4ngeln, fast med betoning p\u00e5 f\u00f6rv\u00e5ning.<br \/>\n\u201dJust precis DU.\u201d<br \/>\n\u201dDu vill att JAG&#8230;\u201d L\u00e5ngsamt fattade \u00e4ngeln vad den gamla f\u00f6rfattarinnan hade i tankarna. \u201d\u00c5 nej! Gl\u00f6m det! Det kommer inte alls p\u00e5 fr\u00e5gan! Fantasi \u00e4r f\u00f6r de levande. De d\u00f6da f\u00f6rv\u00e4ntas att acceptera sitt himmelska koppel. S\u00e5 avst\u00e5 fr\u00e5n att ens t\u00e4nka i s\u00e5dana banor. Mest f\u00f6r din egen skull!\u201d<\/p>\n<p>Copyright \u00a9 2015 Vladimir Oravsky<\/p>\n<p>Del 3 kommer du kunna avnjuta kanske redan i morgon. Beslutet fattas \u00e4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen ovanp\u00e5 ditt huvud.<\/p>\n<p>&#8211; : &#8211; : &#8211; : &#8211;<\/p>\n<p>Ber\u00e4ttelsen ackompanjeras av en liten quiz, som f\u00f6r att l\u00e5na f\u00f6rfattarens ord lyder som f\u00f6ljer:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Eftersom ber\u00e4ttelsens undertitel \u00e4r TILL MINNE AV EN INTE HELT OK\u00c4ND F\u00d6RFATTARINNA, kan man tycka, att det r\u00f6r sig om \u201dmysteri\u201d eller \u201dwho done it?\u201d De 5 l\u00e4sare som klurar ut vem DEN GAMLA DAMEN \u00e4r, kan f\u00e5 ett pris direkt fr\u00e5n f\u00f6rfattaren. Exempelvis en av mina e-b\u00f6cker.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>F\u00f6r tydlighetens skull: de 5 f\u00f6rsta som klurar ut vem f\u00f6rfattarinnan \u00e4r (mitt till\u00e4gg).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den Gamla och Edens Lustg\u00e5rd. Illustration: Susanna Varis DEN GAMLA OCH EDENS LUSTG\u00c5RD TILL MINNE AV EN INTE HELT OK\u00c4ND F\u00d6RFATTARINNA VARJE EVENTUELL LIKHET MED VERKLIGA PERSONER, LEVANDE SOM D\u00d6DA, \u00c4R LIKA OF\u00d6RUTSEDD SOM OAVSIKTLIG. VAD BETR\u00c4FFAR DE LEVANDE: FY &hellip; <a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/01\/den-gamla-och-edens-lustgard-en-berattelse-del-2\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1364,3280,1162],"tags":[1372,3638,3750,3046,3279],"class_list":["post-13948","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-gastinlagg","category-kultur","tag-bok","tag-den-gamla-och-edens-lustgard","tag-oravsky","tag-roman","tag-vladimir-oravsky"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13948","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13948"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13948\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13955,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13948\/revisions\/13955"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13948"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13948"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13948"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}