{"id":14062,"date":"2015-01-07T11:34:56","date_gmt":"2015-01-07T10:34:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=14062"},"modified":"2015-01-07T11:43:00","modified_gmt":"2015-01-07T10:43:00","slug":"nytt-fran-sekretariatet-och-postmodernism-i-media","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/01\/nytt-fran-sekretariatet-och-postmodernism-i-media\/","title":{"rendered":"Nytt fr\u00e5n Sekretariatet och postmodernism i media"},"content":{"rendered":"

\"nannajohansson\"<\/a>Teckning av Nanna Johansson. Sveriges Radio bidrar<\/a> till den genusvetenskapliga folkbildningen.
\n<\/em><\/p>\n

(Jag ber om urs\u00e4kt f\u00f6r formateringen i den h\u00e4r texten p\u00e5 f\u00f6rhand. WP tycks bli v\u00e4rre f\u00f6r varje uppdatering.)<\/p>\n

S\u00e5 heter det i en ny\u00a0skrift<\/a> fr\u00e5n Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforskning:<\/p>\n

\n
”I skriftens femte kapitel skriver slutligen Malena Gustavson<\/div>\n
om hen-ordet. Hon beskriver hur f\u00f6r\u00e4ndringar i spr\u00e5k, ord och<\/div>\n
betydelser \u00e4r en viktig del av det feministiska projektet f\u00f6r att<\/div>\n
motverka or\u00e4ttvisor och oj\u00e4mlikheter och analyserar anv\u00e4nd-<\/div>\n
ningar av orden hen, en, man och jag.” (s. 15)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Den som fortfarande inbillar sig att ordet hen<\/em> \u00e4r n\u00e5gon slags beh\u00e4ndig och oskyldig utveckling av det svenska spr\u00e5ket kan h\u00e4r finna bel\u00e4gg f\u00f6r att s\u00e5 inte \u00e4r fallet. Det \u00e4r en i h\u00f6gsta grad medveten strategi hopkokad i de genusvetenskapliga och feministiska kretsarna. (Genusvetenskapen i sig \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett ”kunskapsomr\u00e5de” som baserar sig p\u00e5 en ideologi, n\u00e5got som borde vara en om\u00f6jlighet i ett vetenskapligt framst\u00e5ende land). Deltagarna i workshopen som skriften baserar sig p\u00e5 \u00e4r n\u00e5got av en who\u00b4s who av just dessa kockar:<\/p>\n

\n
”Den h\u00e4r skriften har tagits fram i samarbete mellan redakt\u00f6rer-na Anna Lundberg och Ann Werner, Nationella sekretariatetf\u00f6r genusforskning som representerats genom Kerstin Alnebrattoch Jimmy Sand samt kapitelf\u00f6rfattarna Malena Gustavsson, Fataneh Farahani, Hanna Hallgren, Annelie Br\u00e4nstr\u00f6m \u00d6hman och Mia Liinason. Den 2 maj 2013 tr\u00e4ffades vi i G\u00f6teborg f\u00f6r en workshop p\u00e5 temat kreativt skrivande och kritisktt\u00e4nkande inom genusvetenskap. I workshopen deltog Mia Liinason, Lunds universitet, Malena Gustavsson, Link\u00f6pings universitet, Ann Werner, S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, Fataneh Farahani, Stockholms universitet, Malin R\u00f6nnblom, Ume\u00e5 universitet, Jimmy Sand, Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning, Annelie Br\u00e4nstr\u00f6m \u00d6hman, Ume\u00e5 universitet, Hanna Hallgren, Linn\u00e9universitetet, och Anna Lundberg, Link\u00f6pings universitet. Gruppen utgjordes av personer som f\u00f6reslagits av skriftseriens referensgrupp.” (s. 14)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

\u00a0I \u00f6vrigt inneh\u00e5ller skriften de sedvanliga, postmoderna teserna, vars skadlighet vid implementering i verkligheten illustreras av en artikel<\/a> skriven av Torbj\u00f6rn Sj\u00f6str\u00f6m, vd f\u00f6r Novus, i dagens Svd:<\/p>\n

\n

”M\u00e5nga k\u00e4nner att det har blivit en h\u00e5rdare ton i medierna och den politiska debatten. N\u00e5got som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt b\u00f6rjade 2012 d\u00e5 flera saker sammanf\u00f6ll, finanskrisen p\u00e5verkade Sverige, riskkapital och vinster blev en generellt infekterad fr\u00e5ga och mediernas fokus verkar sn\u00e4vats in, k\u00e4nslor och \u00e5sikter drar l\u00e4sare, fakta fick samma tyngd som \u00e5sikter i debatten. Detta lade grunden f\u00f6r en valr\u00f6relse i k\u00e4nslans tecken och en kamp om verklighetsbilden. En majoritet av svenska folket s\u00e5g ett Sverige som h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00e5 s\u00f6nder, d\u00e4r problemen cementerades, Sveriges utveckling hade stagnerat, v\u00e4lf\u00e4rdssystemet krackelerar, pengar saknas \u00f6verallt, politikerna t\u00e4vlade i ekonomiskt ansvarstagande och i m\u00e5lande problembeskrivningar.”<\/p>\n<\/blockquote>\n

Problematiken best\u00e5r av tv\u00e5 delar; k\u00e4nslostyrd debatt i medierna f\u00f6r att generera annonsint\u00e4kter, men ocks\u00e5 teserna som deklarerar att det subjektiva och\/eller k\u00e4nslobaserade, ska tillm\u00e4tas samma v\u00e4rde som det objektiva (str\u00e4van efter) och faktabaserade. Dessa teser har en stark position inom genusvetenskapen.<\/p>\n

Sidan 9 i Sekretariatets skrift:<\/p>\n

\n
\n

”Ifr\u00e5gas\u00e4ttandet av en universell eller objektiv vetenskap<\/p>\n

utg\u00f6r sj\u00e4lva grunden i genusvetenskapens curriculum.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Kreativt skrivande och kritiskt t\u00e4nkande \u00e4r s\u00e5lunda metoder som genus vetare anv\u00e4nder i forskning, undervisning och samh\u00e4llsengagemang f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta f\u00f6rgivettagna maktordningar.” (s. 10)<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Med andra ord handlar det reflexiva skrivandet om ett s\u00e4tt att visa att den objektiva vetenskapen \u00e4r en illusion (jfr Livholts 2012).” (s.10)<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”N\u00e4r forskningen tar sin utg\u00e5ngspunkt i subjektiv upplevelse av verkligheten st\u00e4ller den sig p\u00e5 tv\u00e4rs mot naturvetenskapens ideal om validitet och verifiering. Det genusvetenskapliga kreativa skrivandet skulle i linje med det kunna beskrivas som kvalitativ forskning dragen till sin spets. Livholts kallar dessa s\u00e4tt att skriva \u201dpost\/academic writing\u201d (Livholts 2012).” (s. 11)<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Livholts med flera har beskrivit hur det subjektiva tilltalet v\u00e4cker generade k\u00e4nslor i det akademiska sammanhanget.<\/div>\n
En pinsam st\u00e4mning uppst\u00e5r n\u00e4r k\u00e4nslor och kroppar tar plats i den akademiska texten.” (s. 11)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n
\n
\n

Mera, med relevans f\u00f6r S\u00f6derqvists artikel ovan finns i Br\u00e4ndstr\u00f6m \u00d6hmans text ”Skrivandets former, normer och rum” (WP v\u00e4grar att formatera om det h\u00e4r till icke-kursiv text):<\/p>\n

\n
”Men oavsett vad man v\u00e4ljer att ben\u00e4mna den, s\u00e5 finns<\/div>\n
det inom den feministiska teoridebatten en urskiljbar str\u00f6mning i riktning mot en mer narrativ h\u00e5llning; en insikt om att teorierna \u00e4ven \u00e4r ber\u00e4ttelser om v\u00e4rlden och m\u00e4nniskorna. Man kan ocks\u00e5 kalla det en ny medvetenhet om att forskaren ocks\u00e5 alltid \u00e4r f\u00f6rfattare. Detta kan i sin tur ses som ett uttryck f\u00f6r ett behov av att synligg\u00f6ra det vetenskapliga skrivandets n\u00e4rhet till de ber\u00e4ttande genrerna, i en tid n\u00e4r allt fr\u00e5n journalistik till politik och reklam kretsar kring att lyfta fram den unika \u201dber\u00e4ttelsen\u201d i varje nyhet, varje varum\u00e4rke, samh\u00e4llsfenomen eller m\u00e4nsklig aktivitet.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Skriften \u00e4r fylld av m\u00e4rkligheter och jag v\u00e4ljer att inte kommentera allt, men f\u00f6ljande stycke f\u00f6rst\u00e4rker intrycket av anteckningar fr\u00e5n en politiskt-konstn\u00e4rlig happening (varf\u00f6r \u00e4r WP s\u00e5 kr\u00e5nglig?):<\/p>\n

\n
”Av de h\u00e4r n\u00e4mnda teoretikerna \u00e4r bell hooks kanske den som<\/div>\n
mest konsekvent har h\u00e4vdat v\u00e4xelbruket mellan litter\u00e4rt och<\/div>\n
akademiskt skrivande som en emancipatorisk \u2013 och, det m\u00e5ste<\/div>\n
understrykas igen: uttalat \u201ddissident\u201d \u2013 strategi. I sina senaste<\/div>\n
arbeten tar hon en s\u00e5dan hybrid litter\u00e4r-vetenskaplig metod i<\/div>\n
bruk f\u00f6r att pr\u00f6va m\u00f6jligheten av en \u201dh\u00e5llbar stil\u201d (\u201dsustaina<\/div>\n
-ble style\u201d), i etisk likav\u00e4l som ekologisk bem\u00e4rkelse, och s\u00e4tta<\/div>\n
den i relation till den rumslighet som omg\u00e4rdar det akademiska<\/div>\n
vardagsarbetet.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Ekologiskt h\u00e5llbart skrivande…? (Tjenamoss.) (F\u00f6rl\u00e5t, det \u00e4r en f\u00f6rsvarsmekanism.)<\/p>\n

\n
”Vi vet alla att v\u00e4sterl\u00e4ndska universitet, med f\u00e5 undantag, \u00e4r<\/div>\n
lokaliserade i urbana centra. Det urbana rummet har d\u00e4rmed<\/div>\n
blivit en i det n\u00e4rmaste sj\u00e4lvklarliggjord aspekt av forskningens<\/div>\n
intellektuella infrastruktur, genusforskningen inte undantagen.<\/div>\n
bell hooks menar att ett feministiskt \u00e5beropande av en i tid och<\/div>\n
rum \u201dsituerad\u201d och f\u00f6rkroppsligad kunskapsposition med n\u00f6d<\/div>\n
-v\u00e4ndighet blir en tom gest om den inte samtidigt \u00e4r beredd att<\/div>\n
inf\u00f6rliva betydelsen av asfalten, avgaslukten, trafikbullret som<\/div>\n
delar av tankens n\u00e4rmilj\u00f6 \u2013 och att i konsekvens med det \u00e4ven<\/div>\n
reflektera kring hur privilegierandet av en urban rumslighet p\u00e5<\/div>\n
-verkar teori, stil och politik (hooks 2009).” (s. 22)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Ja herregud.<\/p>\n

P\u00e5 sidan 43 \u00e5terfinns texten ”Goda sk\u00e4l f\u00f6r jobbiga k\u00e4nslor”, d\u00e4r Mia Liinason beskriver problematik kring att implementera feministiska praktiker i studenterna. Att man i Sverige \u00e5r 2014 tycker att det \u00e4r helt i sin ordning med ideologisk skolning p\u00e5 h\u00f6gskoleniv\u00e5 \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande:<\/p>\n

\n
”Det h\u00e4nder ocks\u00e5 att studenter uttrycker olika former av motst\u00e5ndmot denna utmaning av deras tidigare s\u00e5 sj\u00e4lvklara syn p\u00e5 sig sj\u00e4lva, p\u00e5 sina n\u00e4ra relationer, p\u00e5 samh\u00e4lle, kultur, politik och makt. Vad inneb\u00e4r s\u00e5dana k\u00e4nslor av obehag? Vad beror de p\u00e5, och vad inneb\u00e4r de f\u00f6r en kritisk praktik, det vill s\u00e4ga f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndrande praktik d\u00e4r s\u00e5dant vi har tagit f\u00f6r givet ifr\u00e5gas\u00e4tts eller ruckas p\u00e5 och d\u00e4rigenom g\u00f6rs os\u00e4kert och instabilt? Dessa fr\u00e5gor \u00e4r centrala i det h\u00e4r kapitlet som handlar om relationen mellan feminismens kritiska praktiker och dess m\u00f6jligheter att \u00e5stadkomma f\u00f6r\u00e4ndring.<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n
\n

F\u00f6rh\u00e5llandet mellan genusvetenskap och feminism \u00e4rm\u00e5ngfacetterat, men i de flesta fall pr\u00e4glas genusvetenskap av feministiskt t\u00e4nkande, inte bara i teoretiska f\u00f6rst\u00e5elser utan ocks\u00e5 i pedagogisk praktik. \u00c4ven om det f\u00f6rekommer exempel p\u00e5 sp\u00e4nningar mellan dessa tv\u00e5 (det finns, exempelvis, genusvetare som inte \u00e4r feminister, och feminister som markerar avst\u00e5nd mot genusvetenskap), kommer jag i den h\u00e4r texten att s\u00e4tta likhetstecken mellan genusvetenskap och feminism och anv\u00e4nda feminism som ett samlingsbegrepp f\u00f6r dessa, eftersom de \u2013 i de allra flesta fall \u2013 f\u00f6renas i en analys och kritik av olika maktf\u00f6rh\u00e5llanden och i en vision om f\u00f6r\u00e4ndring. Exakt vad som ska f\u00f6r\u00e4ndras och hur det ska g\u00e5 till r\u00e5der det d\u00e4remot ofta oenighet om och dilemman omkring k\u00f6n och makt debatteras m\u00e5nga g\u00e5nger livligt bland s\u00e5v\u00e4l genusvetare som feminister.”<\/p>\n<\/blockquote>\n<\/div>\n

\n

[…]<\/p>\n

\n

\n
\n

”De kan uppst\u00e5 k\u00e4nslor av obehag d\u00e5 s\u00e5dant vi har tagit f\u00f6rgivet ifr\u00e5gas\u00e4tts och det kan h\u00e4nda att vi f\u00f6rs\u00f6ker v\u00e4rja oss mots\u00e5dana k\u00e4nslor (Larsson 2012). Genom att till exempel avf\u00e4rdadet kritiska t\u00e4nkandet som irrelevant, eller genom att f\u00f6rs\u00f6kahitta fel och brister i kritikerns argumentation kan vi vilja skydda oss, men d\u00e5 riskerar vi ocks\u00e5 att blockera m\u00f6jligheten till f\u00f6r\u00e4ndring.” (s. 45)<\/p>\n<\/blockquote>\n

<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n
\n
\n
\n

H\u00e4r syftas inte till det som normalt menas med kritiskt t\u00e4nkande, utan ett feministiskt kritiskt t\u00e4nkande:<\/p>\n

\n
”Kritik intar en central plats inom feminism som ett verktyg f\u00f6r<\/div>\n
att synligg\u00f6ra och avnaturalisera det vi tar f\u00f6r givet, f\u00f6r att destabilisera maktordningar, och f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e5stadkomma<\/div>\n
f\u00f6r\u00e4ndring.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Alltihopa l\u00e5ter som en religi\u00f6s sekts resonemang inf\u00f6r en ny medlem; ”du ska inte kritisera eller komma med inv\u00e4ndningar eftersom det kan hindra din fr\u00e4lsning”. \u00c4ven den efterf\u00f6ljande texten om ”kritiska m\u00f6ten” leder tankarna till fr\u00e4lsning. \u00c4ven stycket om att det i l\u00e4gen av kunskapskris finns tillf\u00e4lle f\u00f6r att en kritisk reflektion v\u00e4cks till liv. (M\u00e4nniskor i kris \u00e4r mottagliga f\u00f6r sekters fr\u00e4lsning, \u00e4r min association).<\/p>\n

\n
”N\u00e4r gr\u00e4nserna f\u00f6r vad som \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00f6rest\u00e4lla sig \u00f6ppnas upp kan det upplevas som fantastiskt befriande \u2013 nya s\u00e4tt att t\u00e4nka och r\u00f6ra sig i v\u00e4rlden blir m\u00f6jliga.<\/div>\n
Men i den h\u00e4r kampen eller f\u00f6rhandlingen om betydelse uppst\u00e5r ibland ocks\u00e5 k\u00e4nslor av ilska, oro eller os\u00e4kerhet eftersom dessa ordningar ger oss kunskaper som hj\u00e4lper oss att orientera<\/p>\n
oss i v\u00e4rlden samtidigt som de begr\u00e4nsar oss. N\u00e4r begr\u00e4nsningarna blir f\u00f6r sm\u00e4rtsamma att leva med uppst\u00e5r en kamp mellan vad vi vet och den brist eller otillfredsst\u00e4llelse vi upplever \u2013 det uppst\u00e5r en kamp om betydelse och det kr\u00e4vs en styrka, ibland rentav ett mod, att st\u00e5 ut med s\u00e5dana k\u00e4nslor. Foucault kallar det en sorts \u201dobehagets politik\u201d (Foucault citerad i Butler 1997a:161), i en f\u00f6rst\u00e5else av obehaget som ett effektivt verktyg f\u00f6r att v\u00e4cka djupg\u00e5ende reflektioner d\u00e4r v\u00e5ra grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5elser av praktiker, id\u00e9er och relationer kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas och makt och konsensus omf\u00f6rhandlas.” (s. 46)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n

Tja, genusvetare har under decennier med olika slags genuspedagogiska experiment skaffat sig erfarenheter om hur man formar m\u00e4nniskor.<\/p>\n

\n
”Subjektet blir till ett subjekt i samspel med spr\u00e5kets repeterade<\/div>\n
regler. D\u00e4rf\u00f6r har spr\u00e5ket en viktig roll i subjektets tillblivelse.<\/div>\n
De gr\u00e4nser som spr\u00e5ket uppr\u00e4ttar i och med dess konstruktion av verkligheten, av kulturella normer och regler \u00e4r enligt Butler till och med sj\u00e4lva f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r subjektets \u00f6verlevnad.” (s. 47)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

\"berglin_hen\"<\/a>Hon & han & hen av Berglin (f\u00f6r att l\u00e4tta upp st\u00e4mningen).<\/p>\n

P\u00e5 sidan 51 fr\u00e5gar sig s\u00e5 Malena Gustavsson:<\/p>\n

\n
”I det h\u00e4r kapitlet fr\u00e5gar jag mig hur jag, som feminist och verksam forskare inom genusvetenskap, kan skriva om det sociala samh\u00e4llet och aktivt f\u00f6rst\u00e5 vardagslivet med ett alternativt spr\u00e5kbruk.”<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Jag skulle vilja utveckla det och s\u00e4ga att hen har skapat en ny ordklass: politiska pronomen.<\/div>\n
En snabb \u00f6versikt visar att hen anv\u00e4nds p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt: a) hen<\/div>\n
tilltalar dem som inte identifierar sig som kvinna eller man.<\/div>\n
Hen blir en tredje kategori pronomen vid sidan av<\/div>\n
hon och han;<\/div>\n
b) hen riktar sig till personer oavsett k\u00f6n. Det blir smidigare att<\/div>\n
s\u00e4ga hen ist\u00e4llet f\u00f6r hon\/han. (s. 52)<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Att reaktionerna p\u00e5 att ifr\u00e5gas\u00e4tta tv\u00e5 stabila genuskategorier inte l\u00e5ter v\u00e4nta p\u00e5 sig visar ocks\u00e5 hur \u00e4ngsligt de heterosexuella gr\u00e4nserna f\u00f6r genus \u00f6vervakas och att genusbest\u00e4mmelserna i en tv\u00e5k\u00f6nsmodell d\u00e4rf\u00f6r ideligen m\u00e5ste \u00e5terupprepas f\u00f6r att bevaras som de \u00e4r (Butler 1993).”<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Om myndigheter, lagtexter och andra instanser som ut\u00f6var makt och tillsyn f\u00f6r en hel och generaliserad population anv\u00e4nder det genusneutrala hen, suddar det d\u00e5 ut till exempel transpersoner och deras kamp att sj\u00e4lva f\u00e5 definiera genus (som han, hon eller hen)?” (s. 53)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n
\n
\n

Det \u00e4r sj\u00e4lvklart bara transsexuellas r\u00e4tt att definiera genus, oss andra \u00e4r det bara bak\u00e5tstr\u00e4vande och skadligt f\u00f6r? Sedan behandlas problematiken med de tilltrasslade pronomen:<\/p>\n

\n
Jag ser emellertid inte att text-en l\u00f6ser problemet med det all<\/div>\n
m\u00e4ngiltiga. Att till exempel p\u00e5st\u00e5: \u201di och med att man b\u00f6rjade<\/div>\n
till\u00e4mpa hen p\u00e5 dagis blev alla barnen mer j\u00e4mlikt behandlade\u201d<\/div>\n
s\u00e4ger inte mer eller mindre om vem som g\u00f6r vad \u00e4n p\u00e5st\u00e5endet:<\/div>\n
\u201di och med att en b\u00f6rjade till\u00e4mpa hen p\u00e5 dagis blev alla barnen<\/div>\n
mer j\u00e4mlikt behandlade\u201d. Snarare uppst\u00e5r en f\u00f6rvirring om det<\/div>\n
bara var en personal eller om det var n\u00e5gon annan, kanske jag,<\/div>\n
som anv\u00e4nde ordet hen.” (s. 55)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Notera vilket v\u00e4rdeneutralt exempel man v\u00e4ljer.<\/p>\n

\n
”I uppsatser har genusvetarstudenter b\u00f6rjat anv\u00e4nda hen alltmer, vilket jag v\u00e4lkomnar. Det har ocks\u00e5 funnits tillf\u00e4llen n\u00e4r jag har haft diskussioner med studenter om det rimliga i att alla, i en enk\u00e4t eller intervju, ska representeras som hen i uppsatsen.<\/div>\n
Det \u00f6kar anonymiteten bland deltagarna, men samtidigt skapar<\/div>\n
hen sv\u00e5righeter f\u00f6r f\u00f6rfattaren som vill g\u00f6ra analytiska po\u00e4nger kring genusrepresentationer, i form av exempelvis handling, attribut eller identifikation. Om genusanalysen g\u00e5r f\u00f6rlorad blir det otydligt vilken betydelse genus har i dagliga handlingar och hur genus \u00e4r en del av en f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld som reproducerar oj\u00e4mlikhet, oj\u00e4mst\u00e4lldhet, trakasserier och diskriminering.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Likhet f\u00f6rsv\u00e5rar sorteringen, s\u00e5ledes. Varav f\u00f6ljer att sorteringen m\u00e5ste uppr\u00e4tth\u00e5llas f\u00f6r att kunna synligg\u00f6ra densamma i syfte att uppn\u00e5 likhet.<\/p>\n

Nu ska jag inte pl\u00e5ga er mer med genusvansinnigheter, jag \u00e5terkommer till dem en annan g\u00e5ng.<\/p>\n

\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

<\/div>\n

\n<\/div>\n<\/address>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Teckning av Nanna Johansson. Sveriges Radio bidrar till den genusvetenskapliga folkbildningen. (Jag ber om urs\u00e4kt f\u00f6r formateringen i den h\u00e4r texten p\u00e5 f\u00f6rhand. WP tycks bli v\u00e4rre f\u00f6r varje uppdatering.) S\u00e5 heter det i en ny\u00a0skrift fr\u00e5n Nationella Sekretariatet f\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,154,259,3358,1321,1928,1,590,403,303,2140],"tags":[719,4900,4899,4903,1332,988,4526,351,4531,4525,2361,4530,2930,4528,4529,928,4527,4898],"class_list":["post-14062","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-identitetspolitik","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","category-skolan","tag-debatt","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-hen","tag-judith-butler","tag-malena-gustavsson","tag-media","tag-mia-liinason","tag-nanna-johansson","tag-nationella-sekretariatet-for-genusforskning","tag-objektivitet","tag-postmodernism","tag-sprak","tag-spraket","tag-sr","tag-torbjorn-sjostrom","tag-vetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14062","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14062"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14062\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14073,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14062\/revisions\/14073"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14062"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14062"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14062"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}