{"id":14198,"date":"2015-01-22T21:42:15","date_gmt":"2015-01-22T20:42:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=14198"},"modified":"2015-01-23T20:31:15","modified_gmt":"2015-01-23T19:31:15","slug":"winter-wonderland-och-patriarkala-jarnvagsstationer","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/01\/winter-wonderland-och-patriarkala-jarnvagsstationer\/","title":{"rendered":"Winter wonderland och patriarkala j\u00e4rnv\u00e4gsstationer"},"content":{"rendered":"

\"DSC_0091-50-text\"<\/a>Ute p\u00e5 fotopromenad idag…Foto: Susanna Varis <\/em><\/p>\n

Jag har vintersemester. Efter lunchen p\u00e5 den lokala pizzerian skiljdes vi \u00e5t, min \u00e4lsklingsh\u00e4lft begav sig till arbetets inrutade h\u00e4gn och jag tog en liten promenad i de sn\u00f6spritsade omgivningarna. Allt, till och med miljonprogrammet h\u00e4rikring, blir vackert med den vispgr\u00e4ddelika garneringen.<\/p>\n

Jag har \u00e4ven tr\u00e4nat p\u00e5 att teckna igen. I h\u00f6stas blev inte mycket gjort p\u00e5 den fronten och jag k\u00e4nner mig ringrostig. Jag ska skapa n\u00e5gra ”tr\u00e4ningsverk” innan jag s\u00e4tter ig\u00e5ng med s\u00e5dant som andra ska ha eller annat mera avancerat. Den f\u00f6rsta blir en Marilyn Monroe i akvarell, ett od\u00f6dligt motiv.<\/p>\n

Galenskapen tar inte semester. Den p\u00e5g\u00e5r och p\u00e5g\u00e5r, dag ut och dag in. Ett exempel i h\u00f6gen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s avhandlingen om de patriarkala j\u00e4rnv\u00e4gsstationerna, som bloggen Ekvalist\u00a0tog upp<\/a> h\u00e4romdagen.<\/p>\n

Rum, rytm och resande<\/a> – genusperspektiv p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationer, heter alstret som tycks ha br\u00e4ckt Genustrumpeten<\/a> i avdelning pseudovetenskaplig dravel finansierad med skattemedel. Ansvaret f\u00f6r att den h\u00e4r sortens m\u00e4rkligheter kan passera som vetenskap finns antagligen att s\u00f6ka i h\u00f6gskolornas och universitetens finansiering (pengar f\u00f6r utexaminerade) och akademiernas stora expansion. Men f\u00f6rst och fr\u00e4mst hos till exempel Universitetskansler\u00e4mbetet<\/a>, som ju har som uppdrag bland annat att \u00f6vervaka kvaliteten inom den h\u00f6gre utbildningen. Inte helt ov\u00e4ntat st\u00f6ter man p\u00e5 olika slags j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiska m\u00e5l i exempelvis regleringsbrevet<\/a> till myndigheten och konstateras kan, att Sveriges kvinnolobbys\u00a0idoga arbete<\/a> f\u00f6r att osynligg\u00f6ra alla andra offer \u00e4n kvinnor och alla andra ut\u00f6vare \u00e4n m\u00e4n g\u00e4llande relationsv\u00e5ld burit frukt:<\/p>\n

\n

”Universitetskanslers\u00e4mbetet f\u00e5r i uppdrag att kartl\u00e4gga hur fr\u00e5gor om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter beaktas i utbildningar som leder till f\u00f6ljande examina; barnmorskeexamen, f\u00f6rskoll\u00e4rarexamen, grundl\u00e4rarexamen, juristexamen, l\u00e4karexamen, psykologexamen, psykoterapeutexamen, sjuksk\u00f6terskeexamen, socionomexamen, specialistsjuksk\u00f6terskeexamen med inriktning mot h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd f\u00f6r barn och ungdomar, tandl\u00e4karexamen, yrkesl\u00e4rarexamen och \u00e4mnesl\u00e4rarexamen. Universitetskanslers\u00e4mbetet ska s\u00e4rskilt kartl\u00e4gga hur fr\u00e5gor om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor samt v\u00e5ld mot barn beaktas i dessa utbildningar och s\u00e4rredovisa detta. I uppdraget ing\u00e5r \u00e4ven att redovisa goda exempel p\u00e5 hur m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och fr\u00e5gor om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor samt v\u00e5ld mot barn beaktas i de n\u00e4mnda utbildningarna.”<\/p>\n<\/blockquote>\n

N\u00e5ja, det var en utvikning…tillbaka till kvaliteten. I\u00a0\u00c4mbetsguiden<\/a> beskrivs uppdraget bland annat p\u00e5 f\u00f6ljande vis:<\/p>\n

\n
”Svenska l\u00e4ros\u00e4ten \u00e5tnjuter en h\u00f6g<\/div>\n
grad av autonomi. Medborgarna ska<\/div>\n
samtidigt veta vad resurserna an<\/div>\n
-v\u00e4nds till, att utbildningen h\u00e5ller h\u00f6g<\/div>\n
kvalitet, att verksamheten bedrivs p\u00e5<\/div>\n
ett r\u00e4ttss\u00e4kert s\u00e4tt och att resurserna<\/div>\n
anv\u00e4nds effektivt. Det \u00e4r huvudsyftet<\/div>\n
med v\u00e5r granskning, uppf\u00f6ljning och<\/div>\n
tillsyn. V\u00e5ra resultat ger en grund f\u00f6r<\/div>\n
utveckling av h\u00f6gskolesektorn. H\u00f6g<\/div>\n
kvalitet i h\u00f6gre utbildning st\u00e4rker<\/div>\n
det svenska samh\u00e4llet och Sveriges<\/div>\n
konkurrenskraft.”<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Alltihopa l\u00e5ter mycket fint och bra, men varf\u00f6r g\u00f6rs inte det som st\u00e5r i dokumenten? Hur kan discipliner grundade p\u00e5 ideologi och inte vetenskap ens existera i dagens Sverige? Hur kan postmodernistiska tankar om subjektivitet passera som vetenskap? Hur kan en uppsats som den ovan \u00f6verhuvudtaget f\u00f6rekomma p\u00e5 doktorsniv\u00e5?? Ur f\u00f6rordet:<\/p>\n

\n
”F\u00f6rst och fr\u00e4mst vill jag s\u00e4nda mitt varma tack till Drude Dahlerup vid Statsvetenskapliga institutionen p\u00e5 Stockholms universitet som jag m\u00f6tte under min grundutbildningstid. Tack f\u00f6r att du \u00f6ppnad mina \u00f6gon och mitt hj\u00e4rta f\u00f6r feministiska teorier och vikten av att se historien och samtiden ur ett<\/p>\n
\n
perspektiv som blottl\u00e4gger k\u00f6ns- och genusmaktordningar.”<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n

Feminism \u00e4r en I_D_E_O_L_O_G_I. N\u00e4r f\u00e5r vi kommunistiska eller nyliberala\u00a0 akademiska discipliner?<\/p>\n

”I detta sammanhang vill jag \u00e4ven tacka Banverket\/Trafikverket, som finansierat doktorandprojektet och som varit en del av den referensgrupp som diskuterat dess utveckling.”<\/p><\/blockquote>\n

Jag kan t\u00e4nka mig ett o\u00e4ndligt antal anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r dessa pengar inom j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken som skulle vara mer angel\u00e4gna. Norrk\u00f6pings kommun har uppenbarligen bidragit med pengar till en resa till USA ocks\u00e5. Tora Friberg, Bodil Axelsson och Carina Listerborn heter handledarna.<\/p>\n

P\u00e5 sidorna 3 och 4 i uppsatsen blir vi upplysta om ytterligare anledningar till varf\u00f6r denna doktorsavhandling alls existerar:<\/p>\n

Redan \u00e5r 2001 d\u00e5 ett sj\u00e4tte transportpolitiskt delm\u00e5l om ett j\u00e4m-st\u00e4llt transportsystem antogs p\u00e5pekades vikten av att analysera transportsektorn ur ett genusperspektiv f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5ls\u00e4ttningen (Prop. 2001\/02:20, SOU2001:44). Sedan \u00e5r2009 existerar skrivningarna om j\u00e4mst\u00e4lldhet inom funktionsm\u00e5let om tillg\u00e4nglighet.Transportsystemets utformning, funktion och anv\u00e4ndning ska medverka till att ge alla en grundl\u00e4ggande tillg\u00e4nglighet med god kvalitet och anv\u00e4ndbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara j\u00e4mst\u00e4llt, det vill s\u00e4galikv\u00e4rdigt svara mot kvinnors respektive m\u00e4ns transportbehov.(Prop. 2008\/09:93).”<\/p><\/blockquote>\n

\u00a0Genusvetarna fr\u00e5n \u00e5r 2008 har skapat arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r genusvetarna av idag, n\u00e5got som knappast l\u00e4r minska om man ska utg\u00e5 fr\u00e5n dagens debattartikel<\/a> i DN, signerad Stefan L\u00f6fven och \u00c5sa Regn\u00e9r.<\/p>\n

Vidare ur avhandlingen:<\/p>\n

”J\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r ett prioriterat omr\u00e5de inom transportpolitiken. De preciseringar som r\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet som ett prioriterat omr\u00e5de sl\u00e5r fast att s\u00e5v\u00e4l genomf\u00f6randet, arbets-formerna som resultaten av transportpolitiken ska medverka till ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l kortsiktiga \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att skapa j\u00e4mst\u00e4lldhet i den aktuella transportsituationen, som mer l\u00e5ngsiktiga \u00e5tg\u00e4rder vars syfte \u00e4r att bidra till att f\u00f6r\u00e4ndra de k\u00f6nsm\u00f6nster som r\u00e5der i samh\u00e4llet(Prop. 2008\/09:93).”<\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

Transportpolitiken syftar allts\u00e5 numera till att f\u00f6rverkliga en radikalfeministisk utopi. Gode tid. (Mera om de transportpolitiska m\u00e5len p\u00e5 s. 17 i avhandlingen.)<\/p>\n

”Po\u00e4ngteras b\u00f6r att det finns en skillnad mellan de b\u00e5da begreppen j\u00e4mst\u00e4lldhet och genus. Medan j\u00e4mst\u00e4lldhetdefinierar ett normativt politiskt begrepp som relaterar till ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle d\u00e4r kvinnor och m\u00e4n har lika r\u00e4ttigheter, m\u00f6jligheter och skyldigheter, s\u00e5 utg\u00f6r genusett m\u00e5ngfacetterat vetenskapligt begrepp d\u00e4r maktordningar irelation till sociala dimensioner av k\u00f6n unders\u00f6ks.”<\/p><\/blockquote>\n

Hur skulle begreppen j\u00e4mst\u00e4lldhet och genus kunna f\u00f6rv\u00e4xlas? J\u00e4mst\u00e4lldhet definieras ibland som ovan, ibland som lika utfall, dvs 50\/50-f\u00f6rdelning av m\u00e4n och kvinnor (den numera vanligare f\u00f6rst\u00e5elsen). Jag trodde att genus var det sociala k\u00f6net…?<\/p>\n

”Genusvetenskapliga studier, som den h\u00e4r avhandlingen, kan anv\u00e4nds f\u00f6r att synligg\u00f6ra de maktrelationer som r\u00e5der mellan kvinnor och m\u00e4n p\u00e5 ett samh\u00e4lleligt plan. De kan \u00e4ven bidra med att lyfta fram kunskapsm\u00e4ssiga och spr\u00e5kliga redskap f\u00f6r att hantera fr\u00e5gor som r\u00f6r genus (Wittbom 2009:11\u201321).”<\/p><\/blockquote>\n

Synligg\u00f6ra eller fastsl\u00e5, finns det n\u00e5gon skillnad…? H\u00e4r har vi de spr\u00e5kliga redskapen igen, den medvetna\u00a0agendan<\/a> med nyord som hen.<\/p>\n

”Syftet med avhandlingen \u00e4r att unders\u00f6ka hur genus kommer till uttryck i resen\u00e4rernas vardagliga vistelser p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationer.”<\/p><\/blockquote>\n

Ok, fair enough. Sidan 5:<\/p>\n

”Genus upprepas och uttrycks dels i resen\u00e4rers agerande och upplevelser, dels genom hur fysiska platser utformas av myndigheter men ocks\u00e5 hur andra sociala strukturer \u00e5terskapargenusrelationer. Individerna och de strukturer de agerar inom tar intryck av och p\u00e5verkar varandra. Trots att strukturerna dominerar l\u00e4mnas m\u00f6jligheter till individerna att f\u00f6r\u00e4ndrastrukturerna.”<\/p><\/blockquote>\n

Vad \u00e4r det f\u00f6r strukturer? Hur kan man veta att de dominerar?<\/p>\n

”Genom att se genus som en social serie g\u00e5r det att f\u00f6ra resonemang om kvinnor och m\u00e4n som kollektiv, utan att det f\u00f6r den skull leder till antaganden om att alla kvinnor respektive alla m\u00e4n besitter samma egenskaper, liknande f\u00f6ruts\u00e4ttningar eller delar m\u00e5ls\u00e4ttningar i livet. Serialitetsbegreppet l\u00e4mnar \u00e4ven \u00f6ppet f\u00f6r att m\u00e4nniskor kan ing\u00e5r i flera sociala serier samtidigt genom multipel serialitet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan genusanalysen l\u00e4nkas till analys av andra serier exempelvis klass, etnicitet och \u00e5lder.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”I denna avhandling analyseras genus med hj\u00e4lp av Iris Marion Youngs definition av genus som en social serie (Young 1997: 12\u201337). Sociala serier k\u00e4nnetecknas enligt Young av att de<\/div>\n
\u00e4r oorganiserade och passivt f\u00f6renade. Young beskriver individerna i serien som isolerade fr\u00e5n varandra, men att de har en f\u00f6rst\u00e5else av sig sj\u00e4lva som serialiserade och som deltagare i ett kollektiv. De gemensamma dragen i en serie \u00e4r alltf\u00f6r ytliga f\u00f6r att bilda en enhetlig identitet bland deltagarna. Ibland accentueras dragen och blir mer synliga. Vid dessa till<\/div>\n
-f\u00e4llen kan serien organiseras till en mer medveten grupp.” (s. 5)<\/div>\n<\/blockquote>\n

\u00a0Jag \u00e4r verkligen ingen humanist och \u00f6nskar att n\u00e5gon med den bakgrunden skulle ta sig an att utv\u00e4rdera den svenska genusvetenskapen av idag, men l\u00e5ter inte ovanst\u00e5ende som ett fiffigt s\u00e4tt att \u00e4ta kakan och ha den kvar? man kan h\u00e4nvisa till kategorierna m\u00e4n och kvinnor, men utan att beh\u00f6va fastsl\u00e5 n\u00e5gra gemensamma n\u00e4mnare eller fasta egenskaper f\u00f6r dessa kategorier. S. 6:<\/p>\n

\n
”Medan de observerade beteendena enbart \u00e5terger skeenden p\u00e5<\/div>\n
j\u00e4rnv\u00e4gsstationer, f\u00e4rgas resen\u00e4rernas egna beskrivningar av deras handlingar av deras egna upplevelser. Till upplevelser r\u00e4knar jag ocks\u00e5 tankar, k\u00e4nslor och minnen vilket f\u00e5ngas<\/div>\n
in i den sista fr\u00e5gest\u00e4llningen. P\u00e5 detta s\u00e4tt l\u00e4ggs en extra dimension till resen\u00e4rernas upplevelser, eftersom \u00e4ven minnen, reflektioner och tidigare erfarenheter inkluderas d\u00e4ri.”<\/div>\n<\/blockquote>\n

Kan n\u00e5gon f\u00f6rklara vad den f\u00f6rsta meningen betyder? Och urs\u00e4kta, men vad \u00e4r upplevelser om det inte \u00e4r tankar, k\u00e4nslor och minnen?<\/p>\n

\"HoraceWNicholls-sspl-gettyimages\"<\/a>Genusintegrering av transportpolitiken under andra v\u00e4rldskriget? Foto: Horace W. Nicholls – SSPL\/Getty Images<\/em><\/p>\n

\n
”I de fyra analyskapitlen pr\u00f6vas de skilda temana i f\u00f6rh\u00e5llande till en id\u00e9 om att se genus som rytm.”<\/div>\n<\/blockquote>\n
<\/div>\n

Genus definierades allts\u00e5 f\u00f6rst som maktrelationer, sedan som en serie och under arbetet blev det rytm? Kristallklart.<\/p>\n

\n
”Kapitel 9<\/div>\n
inleder analysdel II unders\u00f6ker representationen av den arbetspendlande resen\u00e4ren som \u201dportf\u00f6ljb\u00e4rare\u201d analyserar hur genus kommer till uttryck i denna representation. Utifr\u00e5n att se genus som rytm g\u00e5r kapitlet \u00e4ven in p\u00e5 resen\u00e4rernas resonemang kring SJ:s Lounge p\u00e5 Stockholms Centralstation som en \u201dkostymkl\u00e4dd\u201d milj\u00f6 och hur olika kroppar \u201dtar plats\u201d p\u00e5 stationen och i SJ:s Lounge.”<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Jaha.<\/p>\n

Jag avst\u00e5r fr\u00e5n att kommentera stora delar av texten och n\u00f6jer mig med att plocka ut det jag omedelbart har reflektioner kring. Ambitionen \u00e4r allts\u00e5 inte att bed\u00f6ma avhandlingen i sin helhet. Sidan 24:<\/p>\n

\n
”Det gemensamma i deras studier \u00e4r hur maskulinitet skapas och g\u00f6rs i f\u00f6rh\u00e5llande till risktaganden och h\u00f6ga hastigheter vid fordonsanv\u00e4ndning (Balkmar & Joelsson 2010).”<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Det socialkonstruktivistiska biaset g\u00f6r att tesbildningen blir p\u00e5 n\u00e5got vis bakv\u00e4nd, enligt min mening. M\u00e4n som kollektiv \u00e4r mera riskben\u00e4gna, eftersom det har gynnat arten m\u00e4nniska under evolutionen. Maskuliniteten har skapats eftersom den h\u00e4r slags maskulinitet har varit gynnsamt.<\/p>\n

Under punkt 3.4 Risk och otrygghet i resans offentliga rum<\/em><\/strong> tas enbart kvinnors upplevelse av trygghet och fr\u00e4mst i relation till r\u00e4dslan f\u00f6r sexuella trakasserier eller \u00f6vergrepp upp. M\u00e4n figurerar med p\u00e5 en kant (ut\u00f6ver som f\u00f6r\u00f6vare), ocks\u00e5 i relation till kvinnors upplevda trygghet. Varf\u00f6r finns inte m\u00e4ns trygghet med alls? Det \u00e4r trots allt m\u00e4n som drabbas av den absoluta merparten av allt v\u00e5ld utomhus. Sitter f\u00f6rest\u00e4llningen om kvinnliga offer och manliga ut\u00f6vare s\u00e5 djupt att tanken inte ens t\u00e4nks? Var, n\u00e4r och hur b\u00f6rjar genusvetenskap handla om riktig j\u00e4mst\u00e4lldhet?<\/p>\n

\n
”Denna forskning ger vid handen att m\u00e4ns och kvinnors mobilitet i samh\u00e4llets offentliga rum skiljer sig \u00e5t, samt att de har olika strategier och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt inf\u00f6r att kvinnor riskerar att uts\u00e4ttas f\u00f6r sexualiserat v\u00e5ld av m\u00e4n n\u00e4r<\/div>\n
de vistas p\u00e5 allm\u00e4nna platser.”<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Wanna Svedberg har identifierat lagrum som fortfarande saknar j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv (s.30):<\/p>\n

\n
”Svedberg unders\u00f6ker hur r\u00e4tten kan anv\u00e4ndas som styrmedel f\u00f6r att integrera j\u00e4mst\u00e4llhet i transportsystemet. Studien visar att medan j\u00e4mst\u00e4lldhet uttalas i de transportpolitiska riktlinjerna, s\u00e5 \u00e5terfinns inte krav om j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 samma uttalade s\u00e4tt i vare sig kollektivtrafiklagstiftningen eller plan- och bygglagen. Svedberg finner det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt och menar att detta leder till sv\u00e5righeter att implementera j\u00e4mst\u00e4lldhet, eftersom uttalade krav och explicita j\u00e4mst\u00e4lldhetsregler inte \u00e5terfinns i samtliga lagrum som reglerar transportsystemet.”<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

\u00a0Svedberg uppm\u00e4rksammar dock att m\u00e4ns oj\u00e4mst\u00e4lldhet inte alls uppm\u00e4rksammas i det sj\u00e4tte transportpolitiska delm\u00e5let, n\u00e5got hon ska ha en eloge f\u00f6r! (Att syftet sedan verkar vara att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r m\u00e4n att ge omsorg p\u00e5 lika villkor med kvinnor g\u00f6r det hela \u00e5ter till en sedvanlig, genusvetenskaplig produkt, dvs m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r 50\/50 och likformighet).<\/p>\n

\"Gudrun-och-Fi-mobilen-foto-Desir\u00e9e-Burenstrand\u00a9\"<\/a>Ett genusgodk\u00e4nt transportmedel? Foto: Desir\u00e9e Burenstam<\/em><\/p>\n

Nu \u00e4r vi framme vid punkt 3.6 Mobilitet, pendlarrytm och kroppsliga upplevelser<\/em><\/strong> (s. 31):<\/p>\n

\n
Medan Kim Kullman och Charlotte Palludan (2011)<\/div>\n
utg\u00e5r fr\u00e5n Lefebvres definition av linj\u00e4ra- och cykliska rytmer f\u00f6r att unders\u00f6ka barns akt\u00f6rsskap vid skolresor (2011) anv\u00e4nder Tim Edensor (2011) detsamma f\u00f6r att unders\u00f6ka hur pendlare skapar mobila upplevelser av rum som de passerar under sin vardagliga pendling. Han n\u00e4mner att pendlare ing\u00e5r i olika pendlarrytmer och i studien s\u00e4rskiljer han makt- dimensioner bland pendlarna, d\u00e4r vissa pendlarrytmer framst\u00e5r som priviligierade medan andra underordnas och l\u00e4mnas att omformas.”<\/div>\n<\/blockquote>\n

Jag l\u00e4mnar er med denna cliffhanger och \u00e5terkommer till den sp\u00e4nnande forts\u00e4ttningen snarast m\u00f6jligt…<\/p>\n

Forts\u00e4ttningen finns h\u00e4r<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ute p\u00e5 fotopromenad idag…Foto: Susanna Varis Jag har vintersemester. Efter lunchen p\u00e5 den lokala pizzerian skiljdes vi \u00e5t, min \u00e4lsklingsh\u00e4lft begav sig till arbetets inrutade h\u00e4gn och jag tog en liten promenad i de sn\u00f6spritsade omgivningarna. Allt, till och med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,154,259,3358,1321,1,590,403,1060],"tags":[4589,4592,4593,2412,4590,4900,4899,4903,1511,4587,1199,4585,4588,1543,4586,1432,4591,4594],"class_list":["post-14198","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-identitetspolitik","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-samhallsplanering","tag-ann-charlotte-gilboa-runnvik","tag-bodil-axelsson","tag-carina-listerborn","tag-doktorsavhandling","tag-drude-dahlerup","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-jarnvag","tag-jarnvagsstation","tag-kollektivtrafik","tag-linkoping","tag-patriarkal-knutpunkt","tag-patriarkat","tag-rum-rytm-och-resande","tag-tag","tag-tora-friberg","tag-transport"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14198","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14198"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14198\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14215,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14198\/revisions\/14215"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14198"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14198"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}