{"id":14209,"date":"2015-01-23T20:29:51","date_gmt":"2015-01-23T19:29:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=14209"},"modified":"2015-01-23T20:43:17","modified_gmt":"2015-01-23T19:43:17","slug":"patriarkala-jarnvagsstationer-fortsattning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/01\/patriarkala-jarnvagsstationer-fortsattning\/","title":{"rendered":"Patriarkala j\u00e4rnv\u00e4gsstationer – forts\u00e4ttning"},"content":{"rendered":"

I\u00a0f\u00f6rra inl\u00e4gget<\/a> gav jag mig i kast med att l\u00e4sa igenom den i mina \u00f6gon m\u00e4rkliga doktorsavhandlingen Rum, rytm och resande<\/a> – Genusperspektiv p\u00e5 resande av Ann-Charlotte Gilboa Runnvik vid Link\u00f6pings universitet. Jag forts\u00e4tter h\u00e4r med genoml\u00e4sningen och delar med mig av reflektioner. Jag kommenterar inte allt som tarvar en kommentar, det skulle bli alldeles f\u00f6r mycket material och min ambition \u00e4r inte att g\u00f6ra n\u00e5gon helhetsbed\u00f6mning av avhandlingen. Jag har kommit fram till beskrivningen av forskningsl\u00e4get, s. 32.<\/p>\n

\n
Utifr\u00e5n begreppen kropp och affekt har David Brissell unders\u00f6kt resen\u00e4rers olika upplevelser av mobilitet vid j\u00e4rnv\u00e4gsstationer i Storbritannien (Brissell 2009a, Brissell 2009b, Brissell 2010, Adey, Brissell, McCormack & Merriman 2012). Brissell (2009a) n\u00e4rmar sig j\u00e4rnv\u00e4gsstationen genom att unders\u00f6ka hur dessa \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r resen\u00e4rer med kroppar med olika sorts mobilitet d\u00e5 kroppen l\u00e4nkas samman med exempelvis en cykel eller rullstol. Han konstaterar att tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r vissa kroppar f\u00f6rsv\u00e5ras av exempelvis<\/div>\n
automatiska biljettsp\u00e4rrar som inte \u00e4r anpassade f\u00f6r dessa kroppar. Han menar d\u00e4rf\u00f6r att affekten fr\u00e5n den byggda milj\u00f6n bidrar till den kapacitet och m\u00f6jlighet att vara mobil som olika former av kroppar f\u00e5r. Han konstaterar att affektiva signaler<\/div>\n
s\u00e5som ljuss\u00e4ttning och golvens textur designas in i rummet och underl\u00e4ttar vissa former av r\u00f6relser. Brissell anser dock att j\u00e4rnv\u00e4gsstationer \u00e4r b\u00e4ttre rustade att m\u00f6ta kroppar med olika former av mobilitet i j\u00e4mf\u00f6relse med m\u00e5nga andra platser i det urbana samh\u00e4llet.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Jag antar att det h\u00e4r \u00e4r finakademiska f\u00f6r handikappanpassning och tillg\u00e4nglighet, nog s\u00e5 viktiga saker. Dylika aspekter ing\u00e5r dock i varje nybyggnadsprojekt vad g\u00e4ller j\u00e4rnv\u00e4gsverksamhet.<\/p>\n

\"insikt\"<\/a>Den h\u00e4r slags insiktsutbildningar har vi anst\u00e4llda inom kollektivtrafiken ocks\u00e5 genomg\u00e5tt. H\u00e4r f\u00e5r man prova p\u00e5 att r\u00f6ra sig i kollektivtrafiken som exempelvis synskadad eller rullstolsbunden. Foto: Sollentuna kommun<\/em><\/p>\n

\n
”Dessa studier visar att det f\u00f6rekommer maktdimensioner i resandesituationer och att stationerna rumsligt \u00e4r anpassade f\u00f6r vissa kroppar, vilket affektivt f\u00f6rmedlas i m\u00f6tet mellan<\/div>\n
den byggda milj\u00f6n och resen\u00e4rer samt mellan resen\u00e4rer. Milj\u00f6n ger \u00e4ven utrymme f\u00f6r vissa pendelrytmer, medan andra underordnas. Den resande kroppen har olika grad av mobilitet beroende p\u00e5 hur v\u00e4l den, genom sina tillh\u00f6righeter, tekniker och f\u00f6rm\u00e5gor \u00e4r anpassad att kunna ta sig fram i milj\u00f6n. Resen\u00e4rerna kan \u00e4ven uppleva kroppsliga tillst\u00e5nd som v\u00e4ntan och resfeber vilket p\u00e5verkar hur de upplever j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och resan.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Att det \u00e4r l\u00e4ttare att r\u00f6ra sig var som helst med en frisk och fungerande kropp och utan exempelvis barnvagn borde v\u00e4l inte komma som en \u00f6verraskning? Texten ger intrycket av att man p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle planera exempelvis j\u00e4rnv\u00e4gsstationer f\u00f6r att vara l\u00e4mpade f\u00f6r vissa, men inte andra, en tankeg\u00e5ng som k\u00e4nns mycket fr\u00e4mmande. Vad i hela friden menas med att vissa pendlarrytmer ges utrymme och andra underordnas??<\/p>\n

Under punkt 3.7 Avslutning konstateras att m\u00e4ns och kvinnors resm\u00f6nster skiljer sig:<\/p>\n

\n
”M\u00e4n prioriterar hastighet medan kvinnor prioriterar<\/div>\n
n\u00e4rhet n\u00e4r det g\u00e4ller val av arbetsplats i f\u00f6rh\u00e5llande till bostadsort. Kvinnor b\u00e4r fortfarande det st\u00f6rsta ansvaret f\u00f6r det reproduktiva arbetet inom familjer trots att m\u00e4n \u00f6kat sitt<\/div>\n
ansvar f\u00f6r barnens omsorg. Detta \u00e5terspeglas i kvinnornas mer komplexa resm\u00f6nster och i att m\u00e4n och kvinnor har olika s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till offentliga rum.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Enda anledningen till skillnaderna \u00e4r allts\u00e5 ansvaret f\u00f6r det reproduktiva arbetet? Vidare:<\/p>\n

\n
”Kvinnor lever med upplevelsen av risken att uts\u00e4ttas f\u00f6r sexuella v\u00e5ldshandlingar av m\u00e4n. Detta leder till att<\/div>\n
offentliga rum inte \u00e4r lika tillg\u00e4ngliga f\u00f6r kvinnor som f\u00f6r m\u00e4n, eftersom kvinnors strategier i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4ns g\u00e5r ut p\u00e5 att undvika platser som verkar os\u00e4kra.”<\/p>\n

\"protestlund\"<\/a>Fr\u00e5n n\u00e5gon slags protest i Lund, 2014. Foto: Vi M\u00e4nskor – Svenska kvinnors v\u00e4nsterf\u00f6rbund<\/p>\n<\/div>\n

<\/div>\n<\/blockquote>\n

Man kan d\u00e5 fr\u00e5ga sig varf\u00f6r m\u00e4ns utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld icke alls tas upp i denna uppsats. M\u00e4n uts\u00e4tts f\u00f6r absoluta majoriteten av allt v\u00e5ld utomhus, men det \u00e4r kvinnor som \u00e4r r\u00e4ddare f\u00f6r att vistas utomhus s\u00e4rskilt n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6rkt och i vissa omr\u00e5den. Hur bem\u00f6ter den andra delen av samma ideologikonglomerat, den politiska och aktivistiska feminismen, samma problematik? Genom att ih\u00e4rdigt s\u00f6ka implementera teser om en r\u00e5dande ”v\u00e5ldt\u00e4ktskultur” och att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 varje man till en potentiell v\u00e5ldt\u00e4ktsman? Ist\u00e4llet f\u00f6r fria fantasier om stationsbyggnaders patriarkaliskhet kanske man borde s\u00e4tta sig ner och revidera den egna tesbildningen? Kritik mot ovanst\u00e5ende forskning tas dock upp ocks\u00e5, just fr\u00e5n perspektivet att m\u00e4nnens j\u00e4mst\u00e4lldhet inte \u00e4r inkluderad, men:<\/p>\n

\n
”Jag delar denna kritik men anser dock att denna typ av forskning alltj\u00e4mt har stor relevans f\u00f6r att belysa s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r\u00e4nderliga som mer best\u00e5ende generella m\u00f6nster<\/div>\n
bland m\u00e4n och kvinnor i f\u00f6rh\u00e5llande till byggd milj\u00f6 och transporter. Detta \u00e5terspeglar de makt- och f\u00f6rest\u00e4llningsm\u00f6nster om m\u00e4n och kvinnor som r\u00e5der i samh\u00e4llet i stort.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Svedbergs (2014) studie visar att utformningen av det transportpolitiska delm\u00e5let mer fokuserar p\u00e5 hur kvinnor ska ta del av transportsystemet \u00e4n att lyfta fram hur transportsystemet ska vara utformat s\u00e5 att m\u00e4n kan ta st\u00f6rre del av omsorgsansvaret i samh\u00e4llet.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n

Transportsystemet som framf\u00f6r allt ett led i str\u00e4van efter 50\/50-f\u00f6rdelning. Sj\u00e4lvklart.<\/p>\n

Kapitel 4 (s.35) – det teoretiska ramverket bjuder p\u00e5 gamla bekanta; Yvonne Hirdman och Marion Young. K\u00f6n och genus:<\/p>\n

\n
K\u00f6n och genus \u00e4r grundl\u00e4ggande begrepp inom feministiska teorier, men anv\u00e4nds p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 teoretisk inriktning.\u00a0 I denna avhandling anv\u00e4nds begreppet k\u00f6n<\/div>\n
enbart som en statistiskt sorterande kategori f\u00f6r att utreda skillnader mellan m\u00e4n och kvinnor inom bland annat transportanv\u00e4ndning och arbetsliv.\u00a0 Jag anv\u00e4nder i st\u00e4llet<\/div>\n
genus som huvudsakligt begrepp f\u00f6r att n\u00e4rma mig hur kroppar tar plats i samh\u00e4llet. Genus betraktas h\u00e4r som konstruerat och f\u00f6r\u00e4nderligt, n\u00e5got som str\u00e4cker sig \u00f6ver den biologiska kroppens gr\u00e4nser och tycks kunna innefatta allt.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

K\u00f6n som den statistiska kategorin – ok, \u00e4ntligen n\u00e5got begripligt. Sedan blir det v\u00e4rre; genus \u00e4r ett begrepp som man kan n\u00e4rma sig med ang\u00e5ende hur kroppar tar plats i samh\u00e4llet? Eeeh…what? Det \u00e4r konstruerat och f\u00f6r\u00e4nderligt, str\u00e4cker sig \u00f6ver den biologiska kroppens gr\u00e4nser och innefattar allt. What??? L\u00e5ter mer som valfri skrift fr\u00e5n bokhandeln Vattumannen.<\/p>\n

\"astral\"<\/a>Kropp med hens genus? Foto: Andlig utveckling i fokus<\/a> Bildtexten p\u00e5 sidan lyder: ”V\u00e5ra k\u00e4nslor \u00e4r impulser fr\u00e5n astralkroppen. K\u00e4nslorna i den fysiska kroppen \u00e4r bara ett svagt eko av det vi upplever i k\u00e4nslornas egen v\u00e4rld, d\u00e5 en del energi g\u00e5r f\u00f6rlorad vid \u00f6verf\u00f6ringen till nervsystemet. Vi k\u00e4nner d\u00e4rf\u00f6r inte v\u00e5ra k\u00e4nslor s\u00e5 som de i verkligheten \u00e4r.” Kom ih\u00e5g detta n\u00e4r ni kommer till avsnittet om affekt och kollektiv hud.<\/em><\/p>\n

\n
”Genus fungerar inte frist\u00e4llt fr\u00e5n biologiska kroppar eftersom \u00e4ven biologiska kroppar alltifr\u00e5n f\u00f6dseln fostras till att tillh\u00f6ra ett feminint eller maskulint genus baserat p\u00e5 k\u00f6n. Individer<\/div>\n
inordnas p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt till dominans eller underordning, utifr\u00e5n den genusmaktordning som r\u00e5der i samh\u00e4llet.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Genusvetenskapens grundl\u00e4ggande hypotes – fungerar b\u00e5de som grundf\u00f6ruts\u00e4ttning och slutsats. Det sociala k\u00f6net \u00e4r enbart en produkt av milj\u00f6n. Genusvetenskapen har inte sedan 60-talet lyckats komma vidare fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen att mannen \u00e4r \u00f6verordnad och kvinnan underordnad, \u00f6verallt och alltid. Det h\u00e4r st\u00e4mmer inte f\u00f6rst\u00e5s, men upprepar man samma sak tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga g\u00e5nger och f\u00e5r man dessutom kalla sitt upprepande f\u00f6r vetenskap s\u00e5 kan man snart producera helt egna sanningar.<\/p>\n

\n
”K\u00e4nnetecknande f\u00f6r genusmaktordningen \u00e4r en dikotom \u00e5tskillnad mellan m\u00e4n och kvinnor, med en \u00f6verordning av det som kategoriseras som maskulinitet och normerad manlighet, samt en underordning av det som kategoriseras som femininitet och kvinnlighet (Hirdman 2001, Young 2005:20\u201322). Young (2005) beskriver att genusmaktordningen \u00e4ven utg\u00e5r fr\u00e5n en<\/div>\n
hegemonisk maskulinitet, som inte bara underordnar samtliga<\/div>\n
kvinnor utan \u00e4ven andra former av maskulinitet.<\/div>\n
D\u00e4rut\u00f6ver utg\u00e5r genusmaktordningen enligt henne fr\u00e5n en<\/div>\n
p\u00e5tvingad heterosexualitet. Denna norm underordnar och<\/div>\n
osynligg\u00f6r olika sexuella preferenser medan heterosexualitet normaliseras. Ut\u00f6ver detta tillf\u00f6r Sara Ahmed (2011:146) att samh\u00e4llet \u00e4ven domineras av normerad vithet, vilken<\/div>\n
underordnar kroppar som uppfattas som \u201dfr\u00e4mlingar\u201d och som d\u00e4rigenom skiljs ut och beskrivs som \u201dnyligen anl\u00e4nda\u201d.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Den r\u00e5dande tesbildningen inom genusvetenskapen, nu \u00e4ven med vithetsstudier. Menar Sara Ahmed det svenska samh\u00e4llet? Jag har sv\u00e5rt att se att vitheten p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle vara norm i s\u00e4g, Saudi-Arabien. F\u00f6rresten \u00e4r den nog inte n\u00e5gon norm \u00f6verallt i Sverige heller.\u00a0 F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r jag \u00f6vertygad av att kategoriserandet av m\u00e4nniskor i fixa kategorier med fastslagna maktpositioner enbart \u00e4r kontraproduktivt. Just n\u00e4r vi skakat ras- och k\u00f6nskategoriseringarna av oss och b\u00f6rjat fokusera p\u00e5 m\u00e4nniskor som individer s\u00e5 ska vi nu \u00e5ter trycka in m\u00e4nniskor i boxar med olika etiketter p\u00e5? Sj\u00e4lvklart ska exempelvis diskriminering kunna forskas kring, men att g\u00f6ra politik p\u00e5 och fokusera samh\u00e4llsdebatten p\u00e5 de h\u00e4r kategorierna kan jag inte se som produktivt. Det torde enbart gynna krafter som vill s\u00e5 splittring.<\/p>\n

\n
”Kvinnor ans\u00e5gs tidigare \u00e4ven sakna f\u00f6rm\u00e5gan till rationellt t\u00e4nkande, vilket definierades som en viktig egenskap f\u00f6r att kunna delta i beslutsfattande i ett offentligt samh\u00e4llsliv<\/div>\n
(Pateman 1989). Som en reaktion mot denna f\u00f6rest\u00e4llning utvecklade Carol Gilligan ([1982] 2003) teorin om<\/div>\n
omsorgsrationalitet. Gilligan ifr\u00e5gasatte androcentiska utvecklingsteorier och menade att kvinnor genom sin funktion som omsorgsgivare utvecklat en s\u00e4rskild form av rationellt t\u00e4nkande som \u00e4ven v\u00e4gde in h\u00e4nsyn till andra m\u00e4nniskors<\/div>\n
v\u00e4lbefinnande i beslutsfattande situationer. Detta definierade hon inte som en medf\u00f6dd egenskap utan n\u00e5got som s\u00e4rskilt flickor utvecklade under sin uppv\u00e4xt i ett samh\u00e4lle d\u00e4r kvinnor<\/div>\n
f\u00f6rv\u00e4ntas ge omsorg \u00e5t andra, en form av rationalitet som det mansdominerade samh\u00e4llet negligerat.” (s.37)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Sj\u00e4lvklart \u00e4r den ”kvinnliga rationaliteten” inl\u00e4rd, det handlar ju om socialkonstruktivism!<\/p>\n

\"Margaret-Thatcher-BW\"<\/a>Maragret Thatcher i f\u00e4rd med att v\u00e4ga in andra m\u00e4nniskors v\u00e4lbefinnande?<\/em><\/p>\n

\n
”Genom att betrakta genus som en social serie st\u00e5r det klart att enskilda individer \u00e4ger kapacitet, agens och handlingskraft, men att deras handlingsutrymme och hur de anv\u00e4nder sina f\u00f6rm\u00e5gor p\u00e5verkas av de f\u00f6rest\u00e4llningar och det motst\u00e5nd den enskilda kroppen m\u00f6ter.” (s. 38)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Hoppsan! Enskilda individer \u00e4ger kapacitet, agens och handlingskraft!<\/p>\n

\n
”Under sitt liv tr\u00e4nas kvinnor till att se sig sj\u00e4lva och agera utifr\u00e5n vetskapen att vara objekt f\u00f6r en normerad<\/div>\n
heterosexuell manlig blick. Denna blick framst\u00e4ller kvinnor som sexualiserade objekt tillg\u00e4ngliga f\u00f6r den heterosexuelle mannen. Den manliga blicken \u00e5terspeglas i representationer av kvinnor som f\u00f6rekommer inom konst, kultur och reklam (se vidare de Beauvoir [1949] 2012, Mulvey 1993, Pollack 2001, Hirdman 2006, Lundgren 2006). P\u00e5 ett liknande s\u00e4tt menar Ahmed (2011) att det f\u00f6rekommer en vit fientlig blick som exotiserar, rasifierar och g\u00f6r vissa kroppar till \u201dfr\u00e4mlingar\u201d n\u00e5got som hindrar och stoppar vissa kroppar medan andra kan ta plats och \u201dflyta vidare\u201d i det vita normerade rummet.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

En ”vit, fientlig” blick. Hur \u00e4r det t\u00e4nkt att f\u00f6rdomar och rasism motverkas genom att tilldela alla med vit hudf\u00e4rg en ”fientlig blick”? Min kommentar h\u00e4r kommer sig av att jag bem\u00f6ter de h\u00e4r id\u00e9erna som just politik och ideologi, inte vetenskap och de har ett p\u00e5st\u00e5tt syfte. Att m\u00e4nniskor \u00e4r inprogrammerade under evolutionens g\u00e5ng till att vara misst\u00e4nksamma mot det fr\u00e4mmande \u00e4r antagligen inte intressant i dessa sammanhang, det viktiga \u00e4r en moralisk skuld, helst en moralisk skuld sedan generationer eller \u00e5rhundraden tillbaka. (I \u00f6vrigt f\u00e5r jag alltid k\u00e4nslan av n\u00e5gon som bl\u00e4ddrat i en matematik- eller mekanikbok och snappat upp termer utan att f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden; normerat rum, kroppar.) Sj\u00e4lvfallet \u00e4r det enbart rasifierade och sexualiserade (kvinnliga) kroppar som kan ”f\u00e5 ett inskr\u00e4nkt livsrum”.<\/p>\n

\n
”I analysen anv\u00e4nds begreppet framtr\u00e4dande f\u00f6r att utreda hur resen\u00e4rerna definierar och kategoriserar sig sj\u00e4lv och andra. Ahmed (2011:135) talar om framtr\u00e4dande i samband med att hon f\u00f6rklarar den handlingsberedskap (vita) kroppar vanem\u00e4ssigt har n\u00e4r de \u201dtar plats i\u201d och \u201dobem\u00e4rkt passerar\u201d genom rum, till skillnad fr\u00e5n kroppar som hindras och m\u00f6ter motst\u00e5nd.” (s. 40)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n
\"Pakistan\"<\/a>Bruna kroppar som tar plats.<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n
”Med h\u00e4nvisning till Young skulle man kunna s\u00e4ga att individer genom framtr\u00e4dandet kan uppleva sin serialisering, exempelvis uppleva sig som kvinnor, samtidigt som andra delar av deras framtr\u00e4dande f\u00f6rblir oreflekterade, till exempel att de \u00e4r \u201dvita\u201d kvinnor som p\u00e5 vissa s\u00e4tt med l\u00e4tthet \u201dflyter igenom rummet\u201d till skillnad fr\u00e5n kvinnor som uppfattas som \u201dfr\u00e4mlingar\u201d.” (s. 41)<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
”P\u00e5 de fysiska platserna kan \u00e4ven genusnormer ha byggts in i den byggda milj\u00f6n. Den fysiska milj\u00f6n bygger p\u00e5 normerade f\u00f6rest\u00e4llningar om brukarna som kollektiv. Enligt Listerborn<\/div>\n
(2007:35) reproducerar och genererar den v\u00e5ra handlingar som kollektiv. F\u00f6r de m\u00e4nniskor som dagligen m\u00f6ter och r\u00f6r sig igenom den byggda milj\u00f6n skapar den existerande strukturen olika handlingsramar f\u00f6r individerna. En form av disciplinering sker s\u00e5ledes genom den byggda milj\u00f6n, och den sociala rumsanv\u00e4ndningen bidrar till att genusmaktordningen uppr\u00e4tth\u00e5lls och att s\u00e4rskilt kvinnors r\u00f6relsefrihet begr\u00e4nsas (jfr Forsberg 2005:26f ).” (s. 44).<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsstationerna bidrar allts\u00e5 till att genusmaktsordningen uppr\u00e4tth\u00e5lls. Jag vet inte vad jag ska s\u00e4ga.<\/p>\n

Punkt 4.3.1. K\u00e4nslom\u00e4ssiga orienteringar och den sociala kollektiva huden: <\/em><\/strong><\/p>\n

\n
”Ahmed (2006, 2011) anv\u00e4nder begreppet affekt f\u00f6r att beskriva hur olika objekt och kroppar orienteras mot eller fr\u00e5n varandra i det sociala rummet. Hon beskriver hur k\u00e4nsloupplevelserna g\u00e5r ut\u00f6ver den enskilda kroppen och ist\u00e4llet cirkulerar i ett gr\u00e4nsland mellan det individuella och det kollektiva, som hon liknar vid en kollektiv hud (Ahmed\u00a02004b).<\/div>\n
Utifr\u00e5n detta t\u00e4nkande kan vissa kroppar enligt Ahmeds ord \u201dta plats\u201d, \u201df\u00f6rl\u00e4ngas\u201d (extend their bodies) och \u201dbebo rum\u201d (inhabit space), medan andra kroppar i st\u00e4llet blir desorienterade och l\u00e4mnas utan plats.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Den kollektiva huden g\u00f6r s\u00e5ledes att vissa kroppar orienteras mot varandra och \u201dklibbar samman\u201d. Ahmed beskriver detta skeende som att rummet \u201dtar form\u201d efter vissa kroppar, medan andra kroppar desorienteras och betraktas som \u201dfr\u00e4mmande\u201d eller \u201dnyligen anl\u00e4nda\u201d i f\u00f6rh\u00e5llande till rummets form (Ahmed 2011:138). K\u00e4nslor \u00e4r utifr\u00e5n detta n\u00e5got relationellt och n\u00e5got som har en riktning fram emot eller ifr\u00e5n objekt, n\u00e5got som r\u00f6r<\/div>\n
sig mellan individ och objekt, snarare \u00e4n n\u00e5got som tillh\u00f6r en individ. Den k\u00e4nslom\u00e4ssiga registreringen betecknas hos Ahmed som sj\u00e4lva gr\u00e4nssnittet, ytan, mellan det individuella och det sociala. Dessa k\u00e4nslor \u00e4r s\u00e5 att s\u00e4ga redan \u201dp\u00e5 plats i samh\u00e4llet\u201d och reflekteras sedan hos enskilda individer. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e5terspeglar inte det som individer upplever inf\u00f6r andra alltid den aktuella h\u00e4ndelsen eller deras egna unika k\u00e4nslor, utan individer \u00e5terskapar k\u00e4nslor som redan existerar i ett visst socialt sammanhang. Med andra ord kan man s\u00e4ga att individers framtr\u00e4danden och eventuellt fysiskt f\u00f6rl\u00e4ngda kroppar skapar de intryck som individerna tar av varandra. Detta g\u00f6r att kropparna antingen orienteras mot andra kroppar och objekt eller desorienteras i det givna rummet och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt upplever att de l\u00e4mnats \u201dutan plats\u201d.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n

Ahmed har inspirerats av\u00a0Baruch Spinozas<\/a> filosofi i formulerandet av begreppet affekt. Jag vet inte om det har n\u00e5gon betydelse f\u00f6r id\u00e9erna om att k\u00e4nslor \u00e4r n\u00e5got som ”finns i samh\u00e4llet” och inte n\u00e5got hos individerna sj\u00e4lva. En m\u00e4nniska k\u00e4nner vad den k\u00e4nner, vad hon sedan visar ut\u00e5t beror s\u00e4kert p\u00e5 m\u00e5nga faktorer, som till exempel det sociala sammanhanget. K\u00e4nslor kan visst smitta och f\u00f6rst\u00e4rkas eller f\u00f6rsvagas av andra individers reaktioner, men att de skulle vara n\u00e5got som redan sv\u00e4var ”i samh\u00e4llet”…? Det vete katten.<\/p>\n

Jag f\u00e5r \u00e5terkomma till den sp\u00e4nnande forts\u00e4ttningen en annan g\u00e5ng…<\/p>\n<\/div>\n

\n<\/div>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I\u00a0f\u00f6rra inl\u00e4gget gav jag mig i kast med att l\u00e4sa igenom den i mina \u00f6gon m\u00e4rkliga doktorsavhandlingen Rum, rytm och resande – Genusperspektiv p\u00e5 resande av Ann-Charlotte Gilboa Runnvik vid Link\u00f6pings universitet. Jag forts\u00e4tter h\u00e4r med genoml\u00e4sningen och delar med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,154,259,3358,1,590,403,303,1060],"tags":[4589,4596,2412,4900,4899,4597,4903,1511,4587,4598,4585,1322,4595,4586,4066,4599],"class_list":["post-14209","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genus","category-genusvetenskap","category-identitetspolitik","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","category-samhallsplanering","tag-ann-charlotte-gilboa-runnvik","tag-avhandling","tag-doktorsavhandling","tag-feminism","tag-genus","tag-genusmaktordning","tag-genusvetenskap","tag-jarnvag","tag-jarnvagsstation","tag-konsmaktordning","tag-linkoping","tag-linkopings-universitet","tag-patriarkala-jarnvagsstationer","tag-rum-rytm-och-resande","tag-station","tag-vi-manskor"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14209","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14209"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14221,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14209\/revisions\/14221"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}