{"id":14224,"date":"2015-01-29T20:37:26","date_gmt":"2015-01-29T19:37:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=14224"},"modified":"2015-01-29T21:02:46","modified_gmt":"2015-01-29T20:02:46","slug":"patriarkala-jarnvagsstationer-del-3","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/01\/patriarkala-jarnvagsstationer-del-3\/","title":{"rendered":"Patriarkala j\u00e4rnv\u00e4gsstationer del 3"},"content":{"rendered":"

\"tanja-spelar-trumpet1\"<\/a>Tanja Bergkvist spelar trumpet<\/a>.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Delarna 1 och 2 finns h\u00e4r: del 1<\/a> och del 2<\/a>.<\/p>\n

Jag forts\u00e4tter h\u00e4r min genoml\u00e4sning av den fascinerande doktorsavhandlingen Rum, rytm och resande<\/a> – Genusperspektiv p\u00e5 resande.<\/p>\n

Punkt 4.3.2. F\u00f6r\u00e4nderliga platser och rum <\/em><\/strong>(s. 46);<\/p>\n

I uppsatsen menas med rum det sociala rummet och med plats det fysiska rummet (om jag f\u00f6rst\u00e5tt beskrivningen med start sista stycket s. 5 r\u00e4tt).<\/p>\n

\n
”I enlighet med Doreen Massey (2005) och Tim Cresswell (2004) betraktar jag platsers och rums best\u00e4ndighet som \u00e4ndlig och att de st\u00e5r under st\u00e4ndig omf\u00f6rhandling. Detta ger ett<\/div>\n
processuellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till s\u00e5v\u00e4l platser som rum.<\/div>\n
Enligt Doreen Massey (2005:152) kan s\u00e5v\u00e4l rum som platser betraktas som ett resultat av or\u00e4ttvisa och konfliktfyllda sociala<\/div>\n
relationer, som bidragit till hur rum och platser f\u00f6r tillf\u00e4llet avgr\u00e4nsas och definieras.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”H\u00e4r betraktar jag det som att det r\u00e5der en konkurrens \u00f6ver tid om hur platser och rum avgr\u00e4nsas och ben\u00e4mns. Dessa maktf\u00f6rhandlingar inverkar p\u00e5 hur olika individer upplever platser och rum. Det visar ocks\u00e5 att maktordningar som r\u00e5der p\u00e5 platser och i rum \u00e4r m\u00f6jliga att f\u00f6r\u00e4ndra.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
\n

B\u00e5de den fysiska platsens och det sociala rummets best\u00e4ndighet \u00e4r \u00e4ndliga eftersom den materiella v\u00e4rlden lever under fysikens lagar. Begreppet omf\u00f6rhandling \u00e4r genusitiska som implicerar att det finns parter som f\u00f6rhandlar om n\u00e5got. Strax d\u00e4rp\u00e5 har vi inf\u00f6rt ett maktperspektiv (vad vore genusvetenskapen utan den?) och rum och platser \u00e4r nu resultat av b\u00e5de ”or\u00e4ttvisa” och ”konfliktfyllda” sociala relationer. S\u00e5 varje fysisk plats och varje socialt rum \u00e4r resultat av dessa ”or\u00e4ttvisa och konfliktfyllda” sociala relationer? (”Egendom \u00e4r st\u00f6ld”, eller? Marxism f\u00fcr alle.) Till sist har vi \u00e4ven lite ”revolutionsdr\u00f6mmar”; ”maktordningar som r\u00e5der p\u00e5 platser och i rum \u00e4r m\u00f6jliga att f\u00f6r\u00e4ndra.)<\/p>\n

Punkt 4.3.3 Appropriation och genusdom\u00e4n<\/em><\/strong>; \u00c4ven f\u00f6rra \u00e5rets genusbuzzword appropriation hittas sj\u00e4lvfallet i denna uppsats (vilket ger en hint om att influenserna fr\u00e5n den h\u00e4r akademiska verksamheten i h\u00f6gsta grad lever vidare i det \u00f6vriga samh\u00e4llet). Ordet finns inte i svenskan och Oxford Dictionaries definierar det s\u00e5 h\u00e4r<\/a>. Det l\u00e5ter kanske lite som att ockupera en byggnad? Exempelmeningar hos Oxford Dictionaries:<\/p>\n

\"appropr\"<\/a><\/p>\n

\u00d6vertagande, ockupation?<\/p>\n

\n
”Appropriation \u00e4r ett begrepp som anv\u00e4nds i samband med olika former av bruk och \u00f6vertagande av allm\u00e4nna platser. Appropriation kan ses som en makthandling som anv\u00e4nds<\/div>\n
av m\u00e4nniskor som p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4r utest\u00e4ngda fr\u00e5n offentliga platser.”<\/div>\n
\n<\/div>\n
[…]<\/div>\n
<\/div>\n
\n
”Den vanligast f\u00f6rekommande definitionen av appropriation \u00e4r dock att individer eller grupper tillf\u00e4lligt tar \u00f6ver en plats och utifr\u00e5n sina egna behov anv\u00e4nder den p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n den var avsedd f\u00f6r. Detta kan antingen g\u00f6ras som en tempor\u00e4r appropriation vilket definierar en kort tids \u00f6vertagande av platser. Oftast p\u00e5visas denna appropriation genom individernas kroppsspr\u00e5k, deras s\u00e4tt att r\u00f6ra sig och hur de placerar tillh\u00f6righeter de har med sig. En annan form av \u00f6vertagande av plats sker n\u00e4r en grupp p\u00e5 mer regelbunden basis tar \u00f6ver en viss plats. Detta definieras som varaktig appropriation (Wikstr\u00f6m 2005).”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n

Vanligast f\u00f6rekommande definition i vilket sammanhang d\u00e5? Av exemplen i Oxford Dicitionary verkar ordet ha en hel del andra anv\u00e4ndningsomr\u00e5den \u00e4n den som uppsatsf\u00f6rfattaren h\u00e4r ger. Den angivna definitionen tas inte ens upp d\u00e4r.<\/p>\n

\n
”En form av \u00f6vertagande av en fysisk plats som kan liknas vid den tempor\u00e4ra appropriationen \u00e4r skapandet av en genusdom\u00e4n (Friberg 2009). \u00c4ven detta \u00e4r en form av<\/div>\n
makthandling som d\u00e5 genomf\u00f6rs av en grupp som baseras antingen av m\u00e4n eller kvinnor, pojkar eller flickor som tillf\u00e4lligt tar \u00f6ver en plats och skapar en atmosf\u00e4r som tillf\u00e4lligt utest\u00e4nger andra fr\u00e5n platsen.” (s. 47).<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Men genus och det biologiska k\u00f6net \u00e4r v\u00e4l inte samma sak…? Eller ska man h\u00e4r f\u00f6rst\u00e5 genus som 1. ”Jag anv\u00e4nder i st\u00e4llet genus som huvudsakligt begrepp f\u00f6r att n\u00e4rma mig hur kroppar tar plats i samh\u00e4llet. Genus betraktas h\u00e4r som konstruerat och f\u00f6r\u00e4nderligt, n\u00e5got som str\u00e4cker sig \u00f6ver den biologiska kroppens gr\u00e4nser och tycks kunna innefatta allt” 2. Serie 3. Rytm? I s\u00e5 fall: varf\u00f6r blir kategorierna m\u00e4n, kvinnor, pojkar och flickor d\u00e5 alls intressanta?<\/p>\n

\n
”Lefebvre ([1974]1991) definierar appropriation som en politisk handling, vilken syftar till att omskapa det sociala rummet som domineras av marknadskrafter (Olsson 2008:53ff).<\/div>\n
Detta ligger i linje med hur Tomas Wikstr\u00f6m (2005) beskriver att appropriation utmanar kommersialiseringen av offentliga platser genom att individer, som annars riskerar att bli<\/div>\n
uteslutna, skapar sig en plats. Enligt denna definition tj\u00e4nar appropriation alltid ett politiskt syfte.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Intressant att genusiterna ser appropriation (enbart?) som en motst\u00e5ndshandling mot marknadskrafterna. Oxford Dictionaries verkar f\u00f6rst\u00e5 ordet som \u00e4ven ett \u00f6vertagande av exempelvis privata f\u00f6retag eller boskap fr\u00e5n m\u00e4nniskor som ska f\u00f6rdrivas.<\/p>\n

Punkt 4.3.4 Genus och samh\u00e4llets delning i en offentlig och privat sf\u00e4r <\/em><\/strong>(s. 48); Raskt konstateras att kvinnorna historiskt varit h\u00e4nvisade till hemmets h\u00e4rd och att kvinnor utanf\u00f6r hemmet \u00e4r utsatta f\u00f6r sexuella v\u00e5ldshandlingar fr\u00e5n m\u00e4n samt betraktas som prostituerade. Varuhusen blev legitima platser f\u00f6r borgerskapets kvinnor och d\u00e4rf\u00f6r har kvinnor kommit att f\u00f6rknippas med shopping och konsumtion. (Sic!). Vidare exploateras kvinnokroppar sexuellt p\u00e5 reklampelare och manliga statyer har namn och yrke, kvinnliga inte.<\/p>\n

\"Shopping_004020\"<\/a>Varuhusen \u00e4r en legitim plats f\u00f6r borgerskapets kvinnor – det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kvinnor f\u00f6rknippas med shopping och konsumtion. :) Foto: Visituzbekistan<\/em><\/p>\n

Sedan behandlar f\u00f6rfattarinnan p\u00e5 begreppet offentlig plats och sj\u00e4lvfallet mynnar alltihopa ut i en identitetspolitisk ansats (s. 49):<\/p>\n

\n

”I denna studie som fokuserar hur kroppar kan \u201dta plats\u201d i samh\u00e4llet utg\u00e5r jag dock ifr\u00e5n att kroppar enbart genom sin n\u00e4rvaro och sitt framtr\u00e4dande i sig b\u00e4r politiska aspekter. Lynn\u00a0A. Staeheli\u00a0(2010) menar att kroppar, \u00e4ven omedvetet, kan utf\u00f6ra politiska handlingar enbart genom att n\u00e4rvara p\u00e5 offentliga platser. Enligt henne kan n\u00e4rvaron av en m\u00e5ngfald av individer verka demokratiskt fostrande, eftersom det synligg\u00f6r de mots\u00e4ttningar och konflikter som finns inbyggda i den r\u00e5dande demokratiska politiken. Med h\u00e4nsyn till argumentationen utg\u00e5r jag h\u00e4r fr\u00e5n att \u00e4ven kroppar i sig kan b\u00e4ra politiska dimensioner d\u00e5 de vistas p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationerna.”<\/p>\n<\/blockquote>\n

Identitetspolitik och konflikter i den demokratiska politiken. Kroppar som bara genom att vara b\u00e4r p\u00e5 politiska aspekter.<\/p>\n

Nu \u00e4r vi framme vid den kanske m\u00e4rkligaste delen av hela denna produkt; punkt 4.4<\/strong> Rytm, fysiska platser och sociala rum<\/strong><\/em>:<\/p>\n

\n
”I denna avhandling uppeh\u00e5ller sig en stor del av analysen av j\u00e4rnv\u00e4gsstationerna som fysiska platser och sociala rum kring rytmer. Till inspiration f\u00f6r denna analytiska in riktning har<\/div>\n
jag tagit intryck av Henri Lefebvres (2004) rytmanalytiska t\u00e4nkande och vidare utvecklat detta. Enligt Lefebvre \u00e4r en<\/div>\n
rytm en upprepning som f\u00f6ljer en s\u00e4rskild logik<\/div>\n
och som \u00e5terkommer, om \u00e4n med en viss variation. Den f\u00f6rekommer i ett visst tidsligt och rumsligt sammanhang och har en viss varaktighet \u00f6ver tid och en viss utstr\u00e4ckning i rummet (Lefebvre 2004). Lefebvre menade att det var m\u00f6jligt att basera en hel samh\u00e4llsanalys av stadsrummet p\u00e5 den multitud av rytmer som f\u00f6rekommer d\u00e4r. Han j\u00e4mf\u00f6rde de enskilda rytmerna med olika musikinstrument i en symfoniorkester, som tillsammans spelar ett gemensamt musikstycke. Det var rytmerna och deras best\u00e5ndsdelar som skulle utg\u00f6ra ramen f\u00f6r samh\u00e4llsanalysen \u00f6ver hur individer och grupper levde sina liv.”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

Henri Lefebvre var marxistisk filosof l\u00e4ser jag p\u00e5 Wikipedia. Quelle surpris. Lefebvres rytmanalys g\u00e5r i korthet ut p\u00e5 f\u00f6ljande enligt Wikipedia 150129:<\/p>\n

”Lefebvre\u2019s concept of rhythm concerns the repetition of a measure<\/a> at a frequency<\/a>. He identifies two kinds of rhythms<\/a>: cyclical rhythms, which involve simple intervals of repetition, and alternating (or linear) rhythms. An example of a cyclical rhythm would be day fading into night, and night brightening into day; a linear rhythm might be the flow of information from a television set. Additionally, rhythms may be nested within each other; for example, the broadcast of the local news at set intervals throughout the day, throughout the week, is an example of a nested rhythm. In a less abstract fashion (or perhaps only abstract in a different fashion), Lefebvre asserts that rhythms exist at the intersection of place<\/a>, time<\/a> and the expenditure of energy<\/a>.<\/p>\n

Lefebvre posits that the human body is composed of several rhythms; in order to observe rhythms outside of the body, the rhythmanalyst must use her or his own rhythms as a reference to unify the rhythms under analysis. Properly put, the rhythm is the conjunction of the rhythmanalyst and the object of the analysis.”<\/p><\/blockquote>\n

\"rhythm02\"<\/a>En slags rytmanalys fr\u00e5n Cargo Collective<\/a>.<\/em><\/p>\n

\u00a0I detta ympar vi sj\u00e4lvfallet in ett maktperspektiv, vad vore marxismen eller feminismen utan en s\u00e5dan?<\/p>\n

\n
”Enligt detta t\u00e4nkande f\u00f6rekommer alltid flera samtidiga rytmer i samh\u00e4llet, i s\u00e5 kallad polyrytmik. Eftersom Lefebvre utgick ifr\u00e5n att vissa av dessa rytmer var mer dominerande och<\/div>\n
tongivande \u00e4n andra, menade han att det skulle vara m\u00f6jligt att unders\u00f6ka maktdimensioner mellan olika rytmer. Denna maktanalys skulle kunna f\u00f6rdjupas eftersom rytmerna, enligt<\/div>\n
Lefebvre, antingen samverkade synkront och harmoniskt i s\u00e5 kallad eurytmi, eller hamnade i kollision och dissonans med varandra i s\u00e5 kallad arytmi (Lefebvre 2004:16).”<\/p>\n<\/div>\n
<\/div>\n<\/blockquote>\n

L\u00e5ter inte detta m\u00e4rkligt bekant? F\u00f6rtryckte inte de djupa, m\u00f6rka och manliga klangerna de ljusa, h\u00f6ga och kvinnliga i en viss avhandling om Genustrumpeten? Rytmanalys l\u00e5ter som n\u00e5got en musik- eller konststuderande kunde anv\u00e4nda sig av i sitt skapande, men nyttan f\u00f6r s\u00e4g, samh\u00e4llsplanering verkar fortfarande minst sagt tveksam…<\/p>\n