{"id":15369,"date":"2015-10-06T12:18:45","date_gmt":"2015-10-06T10:18:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=15369"},"modified":"2015-10-06T12:18:45","modified_gmt":"2015-10-06T10:18:45","slug":"gastinlagg-oravsky-om-kunskapsliberaler","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2015\/10\/gastinlagg-oravsky-om-kunskapsliberaler\/","title":{"rendered":"G\u00e4stinl\u00e4gg: Oravsky om kunskapsliberaler"},"content":{"rendered":"

Svenska Dagbladet, Gefle Dagblad, Wikipedia och andra kunskapsliberaler<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

I inledningen till min bok \u201dI skuggornas hetta\u201d skriver jag bland annat \u201dOm en l\u00e4sare st\u00f6ter p\u00e5 tolkningar som han eller hon har sv\u00e5rt att anamma omedelbart, s\u00f6ker han kanske att verifiera f\u00f6rfattarens tillf\u00f6rlitlighet mot fakta. I sin \u2019Introduction to 1983-84 Edition\u2019 av \u2019TV Movies\u2019 (1982), beskriver redakt\u00f6r Leonard Maltin p\u00e5 flera sidor de vederm\u00f6dor han hade f\u00f6r att f\u00e5 de exakta uppgifterna till produktionsdata f\u00f6r de filmer verket tar upp. Trots sina anstr\u00e4ngningar daterar Maltin USA-premi\u00e4ren p\u00e5 Michael Curtizs \u2019Casablanca\u2019 (1943) felaktigt till \u00e4r 1942, ett \u00e5rtal som likaledes uppges av Andrew Sarris (\u2019The American Cinema\u2019, 1968).<\/p>\n

\u00c4ven jag har lagt ner ett omfattande arbete p\u00e5 att kontrollera mina data, men ett garderande f\u00f6rbeh\u00e5ll b\u00f6r \u00e4nd\u00e5 vara p\u00e5 sin plats:<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Robert Wienes klassiker fr\u00e5n \u00e5r 1919 omn\u00e4mnes i Siegfried Kracauers avhandling \u2019From Caligari to Hitler\u2019 (1946) som \u2019Das Cabinet des Dr. Caligari\u2019, och s\u00e5 g\u00f6r \u00e4ven i sin bok Bj\u00f6rn Rasmussen (\u2019Verdens bedste film\u2019, 1970), Leif Duprez och Gerth Ekstrand (\u2019Se p\u00e5 film\u2019, 1975), Gerhard Lamprecht (\u2019Deutsche Stumfilme, band 5\u2019, 1919, 1968) etc.<\/p>\n

\u00c4ven i manuskriptet till filmen, utgivet av Lorrimer (1972), stavas det tyska \u2019Das Kabinett\u2019 med \u2019C\u2019 och ett \u2019t\u2019.<\/p>\n

Ulrich Gregor och Enno Patalas stavar dock i sina verk \u2019Geschichte des modernen Films\u2019 (1965) doktor Caligaris omtvistade kabinett med \u2019K\u2019 och tv\u00e5 \u2019t\u2019, och s\u00e5 g\u00f6r \u00e4ven Georges Sadoul (\u2019Histoire de l’art du cin\u00e9ma des origines \u00e0 nos jours\u2019, 3. Utg\u00e5va, 1953), Raymond Durgnat (\u2019Films and Feelings\u2019, 1967), Peter Cowie (\u2019A Concise History of the Cinema, part l, Before 1940\u2019, 1971), Jean Mitry (\u2019Histoire du cindma, del 2, 1915-1925\u2019, 1969), Jerzy Toeplitz (\u2019Geschichte des Films, del l, 1895-1928\u2019, 1975), Lotte Eisner \u2019The Hounted Screen\u2019, engelsk utg\u00e5va av \u2019L’Ecran d\u00e9maniaque\u2019, 1973), Roger Manvell & Heinrich Fraenkel (\u2019The German Cinema\u2019, 1971), etc.<\/p>\n

Dessv\u00e4rre hade jag inte m\u00f6jlighet att kontrollera uppgiften mot filmen, men ett val blev jag \u00e4nd\u00e5 tvungen att g\u00f6ra. (P\u00e5 filmens originalaffisch fr\u00e5n \u00e5r 1919 anges filmens titel som \u2019Das Cabinet des Dr. Caligari\u2019. Det finns en reproduktion av affischen i Lotte Eisners ovann\u00e4mnda bok, n\u00e5got som f\u00f6rfattarinnan m\u00e5ste ha f\u00f6rbisett.\u201d<\/p>\n

Jag fick h\u00f6ra b\u00e5de en och tv\u00e5 g\u00e5nger att det 35-sidiga indexet som avslutar min bok \u201dI skuggornas hetta\u201d anv\u00e4nds ungef\u00e4r som Svenska Akademiens ordlista, f\u00f6r att checka regiss\u00f6rernas, manusf\u00f6rfattarnas, filmproducenternas och filmtitlarnas r\u00e4tta stavning och dylikt.<\/p>\n

Jag \u00e4r en petig dj\u00e4vel och trots att det sedermera \u00e4r ganska s\u00e5 omodernt, det l\u00f6nar sig \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt ofta.<\/p>\n

 <\/p>\n

I Wikipedia finner jag d\u00e5 och d\u00e5 felaktiga uppgifter. Naturligtvis \u00e4r min ambition att r\u00e4tta till dem. En av r\u00e4ttelserna av Wikipedia gjorde jag 18 januari 2014. Wikipedia uppgav n\u00e4mligen att Isaac Bashevis Singer f\u00f6ddes den 14 juli 1904, trots att han bevisligen f\u00f6ddes den 21 november 1902.<\/p>\n

Samma dag mejlade jag r\u00e4ttelserna \u00e4ven till redaktionsmedlemmar i Nationalencyklopedin NE, som \u00e4ven finns i digital form p\u00e5 n\u00e4tet. Nationalencyklopedin h\u00e4vdar till dags dato (2015-10-06) att \u201dSinger [si\u02b9\u014b\u0259r], Isaac Bashevis, f\u00f6dd 14 juli 1904\u201d.<\/p>\n

Jag har f\u00f6rs\u00f6kt tillr\u00e4ttal\u00e4gga flera andra uppgifter p\u00e5 Wikipedia och \u00e4ven NE, men dessv\u00e4rre st\u00f6tte jag p\u00e5 patrull som gjorde min \u00e4ndring ogjord, eller brydde sig ej. S\u00e5 jag slutade ocks\u00e5 bry mig om dessa tv\u00e5 kunskapsinstitutioner.<\/p>\n

 <\/p>\n

Nyligen tittade jag p\u00e5 https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Oliver_Sacks<\/a> och fann d\u00e4r f\u00f6ljande upplysning: \u201d75 \u00e5r gammal tr\u00e4ffade han f\u00f6rfattaren Billy Hayes (som bland annat skrivit Midnight Express<\/em>) med vilken han inledde ett f\u00f6rh\u00e5llande.\u201d Denna felaktiga upplysning \u00e5terfinns lite varstans, exempelvis i Svenska Dagbladet: \u201dMen oj! Inte blir \u2019On the move\u2019 s\u00e4mre av att han p\u00e5 de sista sidorna, sjuttiofem \u00e5r gammal, blir f\u00f6r\u00e4lskad i Billy Hayes, f\u00f6rfattaren till exempelvis \u2019Midnight Express\u2019, som han nu lever med\u201d, skrivet av Ulf Karl Olov Nilsson. Se http:\/\/www.svd.se\/doende-oliver-sacks-summerar-sitt-liv_4577966<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Sedermera f\u00f6rh\u00e5ller det sig \u00e4ven p\u00e5 anrika tidningar och tidskrifter dessv\u00e4rre p\u00e5 det viset, att kunskap och kritiskt granskande inte s\u00e5 s\u00e4llan ers\u00e4tts av simpelt och automatiskt klippande och klistrande.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r visserligen riktigt att \u201dMidnight Express\u201d \u00e4r skriven av Billy Hayes (i samarbete med William Hoffer), men Oliver Sacks levde ihop med Bill Hayes, och inte med Billy Hayes. Bill Hayes \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rfattare och han \u00e4r ocks\u00e5 gay, men detta sammantr\u00e4ffande betyder inte att Bill och Billy Hayes \u00e4r en och samma person. Bill Hayes kanske mest k\u00e4nda bok heter \u201cThe Anatomist: A True Story of Gray\u2019s Anatomy\u201d. Den \u00e4r visserligen inte filmad, men \u00e4nd\u00e5 definitivt v\u00e4rt att l\u00e4sas.<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rv\u00e4xlingar, sammanblandningar och misstag \u00e4r m\u00e4nskliga och vem som helst kan beg\u00e5 dessa. Vi skall dock vara tacksamma att de oftare beg\u00e5s av kulturkypare \u00e4n l\u00e4kare och piloter.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det finns ett sn\u00e5lskjutsf\u00f6retag p\u00e5 n\u00e4tet som kallar sig Kathing. Det samlar artiklar fr\u00e5n n\u00e4tet signerade med k\u00e4nda och semik\u00e4nda namn, f\u00f6r att p\u00e5 det viset f\u00e5 m\u00e5nga tr\u00e4ffar och d\u00e4rmed h\u00f6gre annonsint\u00e4kter. Mina artiklar smalas under \u201dEtikettarkiv: Valdimir Oravsky\u201d. Till ledningen har jag p\u00e5pekat b\u00e5de en och tv\u00e5 g\u00e5nger att mitt f\u00f6rnamn stavas Vladimir, dvs att efter stora V:et kommer ett litet \u201dl\u201d och f\u00f6rst efter l:et kommer det \u201da\u201d som de konsekvent p\u00e5 ett ordblint vis placerar efter v:et. Chefen eller vem det nu \u00e4r, korresponderar med mig och fattar inte varf\u00f6r jag tycker att en liten bokstavsrockad \u00e4r n\u00e5got att tjafsa om. Fast ordet \u201dbokstavsrockad\u201d brukar han inte \u2013 s\u00e5 l\u00e5nga ord verkar han inte kunna ens f\u00f6rest\u00e4lla sig.<\/p>\n

N\u00e5gon som \u00e4r utkl\u00e4dd till litteraturrecensent och som upptr\u00e4der under namnet Lasse Ekstrand, recenserade en av mina b\u00f6cker i en tidning som tvivels utan \u00e4r lika alert som dess \u00e5lderdomliga namn: Gefle Dagblad. P\u00e5 en rad st\u00e4llen kallar mig denne Lasse Ekstrand f\u00f6r Oransky. Det \u00e4r bara en bokstav av sju som den h\u00e4r Lasse Ekstrand har f\u00f6rvr\u00e4ngt och man skulle kunna se det som en bagatell om Lasse Ekstrand inte drog l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser baserade p\u00e5 resultatet av sin egen inkompetens. \u201dVem nu denne g\u00e5tfulle \u2019Oransky\u2019 \u00e4r\u201d, fr\u00e5gar Lasse Ekstrand i sin folkf\u00f6rblindande artikel och han forts\u00e4tter med konstaterandet att Oransky \u201dfinns inte upptagen i Sveriges F\u00f6rfattarf\u00f6rbunds Matrikel 2000, ej heller i Bibliotekstj\u00e4nsts ArtikelS\u00f6k\u201d.
\nOch s\u00e5 \u00e4r det: Det finns inte n\u00e5gon Oransky i n\u00e5gon av dessa databaser och ej heller i n\u00e5gon annan svensk eller nordisk databas. Oravsky d\u00e4remot har f\u00f6rfattat \u00f6ver 60 egna boktitlar och \u00f6ver tusen tidnings- och tidskriftsartiklar\u2026 P\u00e5 svenska, danska, engelska, tjeckiska, slovakiska\u2026<\/p>\n

Chefredakt\u00f6ren p\u00e5 Gefle Dagblad \u00e4r dessv\u00e4rre ingalunda medveten om vilka problem hans liberala blaska kan skapa och \u00e4ven skapar. Det har n\u00e4mligen visat sig att Lasse Ekstrands f\u00f6rkunnade att det inte finns n\u00e5gon Oransky, tolkades p\u00e5 en Ume\u00e5tidning av samma tvivelaktiga trov\u00e4rdighet som Gefle Dagblad, att Ume\u00e5s kulturchef Oravsky inte har skrivit n\u00e5gon som helst bok, eller n\u00e5gon tidningsartikel, med andra ord att den d\u00e4r Oravsky f\u00f6rmodligen \u00e4r kulturv\u00e4rldens tvillingbror till Refaat El-Sayed.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 intressant att fundera \u00f6ver Lasse Ekstrands iver att i olika databaser leta efter de f\u00f6rfattare vilkas verk han hyllar eller smutskastar. F\u00f6r mig st\u00e5r det utom allt tvivel att han inte v\u00e5gar sig p\u00e5 en sj\u00e4lvst\u00e4ndig uppfattning eller \u00e5sikt om vare sig ett verk eller en f\u00f6rfattare, utan han tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt \u201ds\u00f6ker st\u00f6d\u201d f\u00f6r \u201dsitt\u201d tyckande hos andra. Och samma g\u00e4ller Ume\u00e5skribenten. Och samma g\u00e4ller alla andra r\u00e5dvilla kulturkypare som s\u00f6ker sin \u201dkunskap\u201d hos andra utan att anv\u00e4nda sig av det organ som en av Woody Alens karakt\u00e4rer kallade \u201dmin n\u00e4st viktigaste\u201d.<\/p>\n

Om det exempelvis i en encyklopedi eller en annan k\u00e4lla st\u00e5r att Isaac Bashevis Singer var 88 \u00e5r n\u00e4r han i juli 1991 dog, d\u00e5 kunde han inte varit f\u00f6dd \u00e5r 1904, eller ocks\u00e5 blev han inte 88 \u00e5r gammal, eller ocks\u00e5 dog han inte \u00e5r 1991.<\/p>\n

 <\/p>\n

Falsk och oriktig information sprider sig och tar f\u00e4ste p\u00e5 samma vis som den korrekta, men liksom ogr\u00e4s \u00e4r \u00e4ven denna sv\u00e5r att bli av med.<\/p>\n

\u00a9 vladimir oravsky<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svenska Dagbladet, Gefle Dagblad, Wikipedia och andra kunskapsliberaler   I inledningen till min bok \u201dI skuggornas hetta\u201d skriver jag bland annat \u201dOm en l\u00e4sare st\u00f6ter p\u00e5 tolkningar som han eller hon har sv\u00e5rt att anamma omedelbart, s\u00f6ker han kanske att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1364,3280,674,1928,1162,589],"tags":[4919,1372,5019,5016,5018,3196,3750,504,3279,5017],"class_list":["post-15369","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-gastinlagg","category-historia","category-journalistik","category-kultur","category-medier","tag-bocker","tag-bok","tag-fakta","tag-gefle-dagblad","tag-kallkritik","tag-litteratur","tag-oravsky","tag-svd","tag-vladimir-oravsky","tag-wikipedia"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15369","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15369"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15369\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15370,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15369\/revisions\/15370"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15369"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15369"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15369"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}