{"id":16218,"date":"2016-07-13T19:35:40","date_gmt":"2016-07-13T17:35:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=16218"},"modified":"2016-07-13T22:27:14","modified_gmt":"2016-07-13T20:27:14","slug":"jakten-pa-de-svenska-varderingarna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2016\/07\/jakten-pa-de-svenska-varderingarna\/","title":{"rendered":"Jakten p\u00e5 de svenska v\u00e4rderingarna"},"content":{"rendered":"

I k\u00f6lvattnet av de allt mer accentuerade kulturkrockarna vi upplevt de senaste \u00e5ren har den svenska, konturl\u00f6sa och mots\u00e4gelsefulla sj\u00e4lvbilden skakats om. Framf\u00f6r allt \u00e4r det de rapporterade sextrakasserierna och -\u00f6vergreppen p\u00e5 landets festivaler och ”handskakningsgate” (d\u00e4r en milj\u00f6partistisk politiker v\u00e4grade ta en kvinnlig reporter i hand) som f\u00f6ranlett de uppblossade diskussionerna om svenska v\u00e4rderingar. Att detta ens \u00e4r m\u00f6jligt \u00e4r f\u00f6ljden av att korken till slut fl\u00f6g ur tryckkokaren vid namn ”\u00e5siktskorridoren” f\u00f6r ungef\u00e4r ett \u00e5r sedan. Det dittills fullkomligt tabubelagda \u00e4mnesomr\u00e5det kring immigrationspolitiken blev pl\u00f6tsligt m\u00f6jligt att diskutera. Inom politiken har regeringen (s\u00e5v\u00e4l den nuvarande som den gamla, minus Milj\u00f6partiet) g\u00e5tt fr\u00e5n ”\u00f6ppna hj\u00e4rtan ” och ”inte bygga murar” till en veritabel brainstorming kring nya id\u00e9er som ska h\u00e5lla m\u00e4nniskostr\u00f6mmarna borta fr\u00e5n Sverige. En hel del utmaningar kring hela det havererade projektet borde v\u00e4l rimligen kunna kallas f\u00f6r problem i dagsl\u00e4get och Sverige vaknar, visa bryskt, andra sakta men s\u00e4kert, upp och luktar p\u00e5 kaffet.<\/p>\n

En f\u00f6rvirring tycks r\u00e5da b\u00e5da kring huruvida det existerar n\u00e5got som kan kallas f\u00f6r svenska v\u00e4rderingar, alternativt vad dessa skulle vara. Backdrops med svenska flaggan och tal om svenska v\u00e4rderingar dominerade (\u00e5tminstone rapporteringen fr\u00e5n) Almedalen p\u00e5 ett s\u00e4llan sk\u00e5dat s\u00e4tt. Nationalismen, som fram till f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan var entydigt unket, pass\u00e9, d\u00e5ligt och m\u00f6jligen farligt, har diskuterats i mera f\u00f6rsonande ordalag. Yrvaket undras nu vad vi svenskar \u00e4r f\u00f6r n\u00e5gra och vad v\u00e5ra v\u00e4rderingar \u00e4r. (Svenska v\u00e4rderingar i Almedalen; Blott Sverige svenska v\u00e4rderingar har (GP)<\/a>, Svenska v\u00e4rderingar skapar splittring i Moderaterna (DN)<\/a>, Svenska v\u00e4rderingar starkt tema under politikerveckan (Sydsvenskan)<\/a>)<\/p>\n

En del usual suspects\u00a0framh\u00e4rdar<\/a> sj\u00e4lvfallet i\u00a0 diskursen ”svenskhet finns inte och om det finns s\u00e5 \u00e4r det enbart barbari”. Att komma i tid till jobbet, att g\u00f6ra sin plikt och annat arbetslinjem\u00e4ssigt\/lutheranskt har framf\u00f6rts som s\u00e4rskilt svenskt.<\/p>\n

Jag tweetade f\u00f6r ett par dagar sedan om ett forskningsprojekt som kan r\u00e5da bot p\u00e5 f\u00f6rvirringen; WVS – World Values Survey. Projektet best\u00e5r av forskare fr\u00e5n runt om i v\u00e4rlden och man har sedan 1983 unders\u00f6kt v\u00e4rderingar och attityder i olika l\u00e4nder. Det finns med andra ord forskning och fakta att tillg\u00e5. WVS\u00b4 databas hittar ni h\u00e4r: WVS<\/a><\/p>\n

\"Cultural_map_WVS6_2015\"<\/a><\/p>\n

”Traditional values<\/strong><\/em> emphasize the importance of religion, parent-child ties, deference to authority and traditional family values. People who embrace these values also reject divorce, abortion, euthanasia and suicide. These societies have high levels of national pride and a nationalistic outlook.<\/p>\n

Secular-rational values<\/strong><\/em> have the opposite preferences to the traditional values. These societies place less emphasis on religion, traditional family values and authority. Divorce, abortion, euthanasia and suicide are seen as relatively acceptable. (Suicide is not necessarily more common.)<\/p>\n

Survival values<\/em><\/strong> place emphasis on economic and physical security. It is linked with a relatively ethnocentric outlook and low levels of trust and tolerance.<\/p>\n

Self-expression values<\/em><\/strong> give high priority to environmental protection, growing tolerance of foreigners, gays and lesbians and gender equality, and rising demands for participation in decision-making in economic and political life.”<\/p>\n

 <\/p><\/blockquote>\n

Betraktar man Inlehart-Welzels kulturella karta ovan borde det st\u00e5 klart f\u00f6r var och en att det i sj\u00e4lva verket existerar v\u00e4ldigt ”svenska” v\u00e4rderingar. Svensken \u00e4r inte religi\u00f6s, skattar inte traditionellt familjeliv s\u00e4rskilt h\u00f6gt och \u00e4r inte s\u00e4rskilt auktoritetstrogen. Svensken v\u00e4rdes\u00e4tter milj\u00f6skydd, tolerans mot fr\u00e4mlingar och homosexuella, j\u00e4mst\u00e4lldhet och \u00f6kad delaktighet i beslutsfattande och det politiska livet. Sverige befinner sig i ensamt majest\u00e4t uppe i det h\u00f6gra h\u00f6rnet i diagrammet, omgivet n\u00e4rmast av grannl\u00e4nderna Norge och Danmark (samt Finland och Nederl\u00e4nderna). De mest genomsnittliga v\u00e4rderingarna hittar du enligt diagrammet i Grekland, Portugal, Vietnam och Thailand. Varken Afghanistan eller Syrien, d\u00e4r Sverige under de senaste \u00e5ren haft en stor invandring ifr\u00e5n, finns tyv\u00e4rr med i unders\u00f6kningen, men torde b\u00e5da kunna placeras i den nedre, v\u00e4nstra fj\u00e4rdedelen av diagrammet.<\/p>\n

En annan k\u00e4lla i jakten p\u00e5 de svenska v\u00e4rderingarna kan vara boken\u00a0Mellan Klan och Stat<\/a> av Per Brinkemo, d\u00e4r f\u00f6rfattaren p\u00e5 ett mycket illustrativt s\u00e4tt beskriver de mycket stora skillnaderna som finns mellan ett statsindividualistiskt land som Sverige och ett klansamh\u00e4lle som Somalia.<\/p>\n

\u00c4ven Henrik Berggren och Lars Tr\u00e4g\u00e5rdh har skrivit en bok om svenskheten, \u00c4r svensken M\u00e4nniska? <\/em>Ur en\u00a0artikel<\/a> i Expressen:<\/p>\n

”\u00c5 ena sidan torde den svenska debatten m\u00e5 bra av en sj\u00e4lvkritik som tonar ner det naiva talet om den svenska toleransen f\u00f6r m\u00e5ngfald. Den svenska toleransen \u00e4r brutalt villkorad; den svenska statsindividualismen bejakar individens autonomi och statens roll men skapar problem f\u00f6r konkurrerande gemenskapsideologier som s\u00e4tter familj, klan, religion i centrum.<\/p>\n

S\u00e5lunda \u00e4r toleransen stor vad g\u00e4ller sexuella minoriteter, barns r\u00e4ttigheter och andra ideal som framh\u00e4ver individens autonomi \u2013 men l\u00e5g i f\u00f6rh\u00e5llande till kommunit\u00e4ra anspr\u00e5k d\u00e4r individens autonomi ses som sekund\u00e4r i relation till \u201dkonservativa\u201d eller \u201dpatriarkala\u201d familjev\u00e4rderingar, klanens primat eller religi\u00f6s dogm.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”F\u00f6r de m\u00e4nniskor som invandrar till Sverige \u00e4r detta inte en fr\u00e5ga om n\u00e5got som \u00e4r f\u00f6rhandlingsbart i termer av pluralism eller m\u00e5ngkultur. Utrymme f\u00f6r religi\u00f6sa friskolor, f\u00f6r att inte tala om hemskolning, \u00e4r till exempel synnerligen begr\u00e4nsat. Men det g\u00e4ller \u00e4ven l\u00f6nearbetets roll i det svenska samh\u00e4llskontraktet. V\u00e5ra sociala f\u00f6rs\u00e4kringssystem utg\u00e5r i h\u00f6g grad fr\u00e5n att alla vuxna arbetar \u2013 v\u00e4ljer man en annan familje- och f\u00f6rs\u00f6rjningsmodell blir konsekvenserna digra f\u00f6r de som \u00e4r hemmafruar eller hemmam\u00e4n.<\/p>\n

\u00c4ven i detta avseende sticker svensk lagstiftning ut i enlighet med den statsindividualistiska logiken.”<\/p><\/blockquote>\n

I artikeln menas att Sverige g\u00e5r i br\u00e4schen f\u00f6r en slags ”universella” v\u00e4rderingar, som d\u00e5 inte ska ses som specifikt svenska. \u00c4r det verkligen s\u00e5? Jag \u00e4r ingen historiker, men \u00e5tminstone den h\u00e4r filmen fr\u00e5n WVS (f\u00f6rvisso bara \u00f6ver tidsperioden 1981-2015) verkar inte st\u00f6dja tesen om att alla l\u00e4nder skulle vara p\u00e5 v\u00e4g emot de svenska, institutionaliserade v\u00e4rderingarna:<\/p>\n