{"id":4420,"date":"2012-02-21T13:48:08","date_gmt":"2012-02-21T12:48:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=4420"},"modified":"2012-02-21T18:57:35","modified_gmt":"2012-02-21T17:57:35","slug":"individ-eller-kollektiv","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/02\/individ-eller-kollektiv\/","title":{"rendered":"Individ eller kollektiv?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>\u00a0Elitfeministerna<\/em><\/p>\n

En av b\u00f6ckerna i h\u00f6gen h\u00e4r hemma \u00e4r Susanna Popovas Elitfeministerna <\/em>(Bonnier fakta. 2004. ISBN 91-85015-25-3). Som ni s\u00e4kert har m\u00e4rkt, har jag under det senaste \u00e5ret blivit mer och mer intresserad av begreppen genus, feminism och j\u00e4mst\u00e4lldhet. Det jag hittills har funnit \u00e4r att min blid av dessa begrepp skiljde sig mycket fr\u00e5n det de i dagens l\u00e4ge betyder och jag vill unders\u00f6ka hur vi hamnade h\u00e4r. Med tanke p\u00e5 den senaste debatterna om kvotering och genusdagis etc, \u00e4r Popovas kapitel om R\u00e4ttvisan (s.89) mycket intressant:<\/p>\n

”J\u00e4mst\u00e4lldhetslagen fr\u00e5n 1980 kom till f\u00f6r att skydda alla medborgare fr\u00e5n diskriminering. Men n\u00e4r 1992 \u00e5rs j\u00e4mst\u00e4lldhetslag kom hade det skett en f\u00f6r\u00e4ndring. Lagen sl\u00e5r fast att den siktar till att ”f\u00f6rb\u00e4ttra fr\u00e4mst kvinnors villkor”. I lagen talas om ”k\u00f6nsspecifika intressen”.<\/p>\n

\u00c4ndringarna speglar en bredare f\u00f6rskjutning i synen p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet. Fr\u00e5n att ha varit en kamp mot att kvinnor behandlas som representanter f\u00f6r en grupp, inte som enskilda individer, \u00f6ppnas f\u00f6r att kvinnor ses just som en grupp. Ett kollektiv med gemensamma intressen, krav och r\u00e4ttigheter. Ur ett s\u00e5dant syns\u00e4tt f\u00f6ljer en \u00f6nskan att skapa en j\u00e4mn balans mellan grupperna m\u00e4n och kvinnor, snarare \u00e4n att avskaffa diskriminering. Det viktiga blir inte att individer behandlas lika, oavsett k\u00f6n, utan att m\u00e4n och kvinnor inte \u00e4r ”underrepresenterade” eller ”\u00f6verrepresenterade”. Och diskriminering kan pl\u00f6tsligt bli attraktiv metod f\u00f6r att n\u00e5 balansm\u00e5let, snarare \u00e4n att diskriminering \u00e4r det problem som ska bek\u00e4mpas.<\/p>\n

Det \u00e4r denna f\u00f6rskjutning av j\u00e4mst\u00e4lldhets- och r\u00e4ttvisebegreppen som bland annat lett till hot om kvotering. Statistik som visar att m\u00e4n och kvinnor, som grupper, inte balanserar varandra i till exempel bolagsstyrelser, anses motivera en statligt sanktionerad diskriminering. Individer ska av staten f\u00f6rnekas, alternativt garanteras, plats p\u00e5 en viss arena utifr\u00e5n k\u00f6n. R\u00e4ttvisa ska uppn\u00e5s genom att de inblandade individerna behandlas or\u00e4ttvist. F\u00f6r det \u00e4r inte individens r\u00e4ttigheter, utan balansen mellan grupperna, som \u00e4r det viktiga.<\/p>\n

N\u00e4r kollektiva r\u00e4ttigheter p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hamnar i konflikt med, och till och med upph\u00e4ver, de individuella r\u00e4ttigheterna, uppst\u00e5r en rad problem. Just s\u00e5dana stereotyper som j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiken borde bek\u00e4mpa, uppmuntras ist\u00e4llet. J\u00e4mst\u00e4lldhetslagens tal om ”k\u00f6nsspecifika intressen”, eller n\u00e4r n\u00e5gon politiker eller opinionsbildare p\u00e5st\u00e5r sig tala f\u00f6r ”kvinnorna”, \u00e4r exempel p\u00e5 detta.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Den kollektiva r\u00e4ttvisan och den individuella r\u00e4ttvisan \u00e4r inte f\u00f6renliga. Den kollektiva r\u00e4ttvisan \u00e4r i f\u00f6rl\u00e4ngningen ett hot mot v\u00e5ra r\u00e4ttigheter som enskilda medborgare. Sl\u00e4pper staten kravet p\u00e5 lika behandling oavsett k\u00f6n, sexuell l\u00e4ggning, etnisk bakgrund, religion, handikapp eller vad det \u00e4n \u00e4r har individen inte l\u00e4ngre st\u00f6d hos staten att h\u00e4vda sina medborgerliga r\u00e4ttigheter. Skydd av gruppen kan hj\u00e4lpa den kvinna som anser sig felbehandlad, men bara om hennes problem definieras som intressant f\u00f6r hennes grupp. Om kvinnan, mannen, den handikappade eller invandraren har r\u00e4ttigheter som inte definieras som gruppens intresse, finns inget yttersta st\u00f6d i tanken f\u00f6r medborgarr\u00e4tt. Det avskaffades n\u00e4r gruppen blev basen f\u00f6r den egna r\u00e4tten. Individens r\u00e4tt kan kr\u00e4nkas, om gruppens r\u00e4tt gynnas av det.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den kollektiva r\u00e4ttvisan \u00e4r of\u00f6renlig med r\u00e4ttsstaten. I en r\u00e4ttsstat har medborgarna individuella r\u00e4ttigheter. Och i r\u00e4ttsstaten \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet en fr\u00e5ga om r\u00e4ttvisa mellan individer: ingen medborgare ska diskrimineras p\u00e5 grund av k\u00f6n. Att staten sanktionerar diskriminering g\u00f6r den inte acceptabel. Att p\u00e5st\u00e5 att diskriminering m\u00e5ste anv\u00e4ndas f\u00f6r att mota diskriminering \u00e4r inte heller ett argument som b\u00e4r. En or\u00e4ttvisa upph\u00e4vs inte av en annan, tv\u00e5 beg\u00e5ngna fel g\u00f6r inte att r\u00e4tt har skipats.”<\/p>\n

Jag rekommenderar den h\u00e4r boken till alla som \u00e4r intresserade av dessa fr\u00e5gor. Tyv\u00e4rr \u00e4r den sluts\u00e5ld och trycks inte l\u00e4ngre, men kan kanske hittas hos antikvarier och biblioteken.<\/p>\n

N\u00e4rliggande \u00e4mnen i aktuell debatt:<\/p>\n

http:\/\/www.dn.se\/kultur-noje\/debatt-essa\/par-strom-feministerna-har-inte-kunnat-hantera-sin-framgang<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.dn.se\/nyheter\/sverige\/kvotering-framjar-kvinnor<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.dn.se\/nyheter\/sverige\/chatt-om-genus-och-jamstalldhet<\/a><\/p>\n

http:\/\/blog.svd.se\/ledarbloggen\/2012\/02\/03\/det-lydiga-folket-vill-inte-ha-kvotering\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Elitfeministerna En av b\u00f6ckerna i h\u00f6gen h\u00e4r hemma \u00e4r Susanna Popovas Elitfeministerna (Bonnier fakta. 2004. ISBN 91-85015-25-3). Som ni s\u00e4kert har m\u00e4rkt, har jag under det senaste \u00e5ret blivit mer och mer intresserad av begreppen genus, feminism och j\u00e4mst\u00e4lldhet. Det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1364,181,259,1162,1,590],"tags":[4919,1372,1366,4900,4899,4903,1369,4918,1370,1368,1367,1365],"class_list":["post-4420","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-feminism","category-genusvetenskap","category-kultur","category-okategoriserade","category-politik","tag-bocker","tag-bok","tag-elitfeministerna","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-individ","tag-jamstalldhet","tag-kollektiv","tag-rattigheter","tag-rattvisa","tag-susanna-popova"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4420","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4420"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4427,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4420\/revisions\/4427"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}