{"id":4821,"date":"2012-03-25T11:59:21","date_gmt":"2012-03-25T09:59:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=4821"},"modified":"2012-03-25T11:59:21","modified_gmt":"2012-03-25T09:59:21","slug":"vad-bestar-glastaket-av","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/03\/vad-bestar-glastaket-av\/","title":{"rendered":"Vad best\u00e5r glastaket av?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>\u00a0Bascha Mika. Foto: Anja Weber<\/em><\/p>\n

I dagens Svd skriver Therese Larsson om bl a boken Kvinnornas Feghet<\/em> av tyska Bascha Mika. \u00c4ntligen lite nyanser i mantrat om de begr\u00e4nsande glastaken som antas finnas i v\u00e4gen f\u00f6r kvinnor i karri\u00e4ren. Mainstream-feministiska postulatet lyder ju att det \u00e4r m\u00e4nnen i form av ett patriarkalt struktur som h\u00e5ller kvinnor utanf\u00f6r h\u00f6gre positioner i t ex n\u00e4ringslivet. Jag har alltid anat en gr\u00e5 katt mellan den vita och den svarta; kvinnors egna val. I artikeln beskrivs kvinnor som prioriterar familjen och l\u00e4gre chefspositioner f\u00f6re en helhj\u00e4rtad satsning p\u00e5 en karri\u00e4r mot den absoluta toppen.<\/p>\n

http:\/\/www.svd.se\/naringsliv\/vad-haller-vi-kvinnor-pa-med_6948003.svd<\/a><\/p>\n

\u00c4r detta d\u00e5 ett problem? Ja, s\u00e4ger nog feministen som ser 50\/50-f\u00f6rdelning \u00f6verallt som definition p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet. Nej, s\u00e4ger nog den som f\u00f6respr\u00e5kar individens fria val. Visst v\u00e4cker det en hel del fr\u00e5gor; vill vi att arbetslivet ska se ut s\u00e5 h\u00e4r? Att f\u00f6r att n\u00e5 absoluta toppen m\u00e5ste man delegera sin familjebildning till n\u00e5gon annan? Vore det inte b\u00e4ttre f\u00f6r alla att ha ett mera balanserat liv?<\/p>\n

Tyv\u00e4rr tror jag att verkligheten i n\u00e4ringslivet styrs huvudsakligen av den globala, ekonomiska verkligheten och n\u00e5gon allm\u00e4n nedtrappning av arbetstiden (s\u00e4rskilt inte p\u00e5 de h\u00f6gre positionerna) \u00e4r inte att v\u00e4nta. Det finns alltid n\u00e5gon som \u00e4r beredd att ta din plats.<\/p>\n

En annan fr\u00e5ga av intresse \u00e4r tjejers\/kvinnors ofta bristf\u00e4lliga sj\u00e4lvf\u00f6rtroende. Jag kan sj\u00e4lv skriva under p\u00e5 att jag sj\u00e4lv framf\u00f6r allt inom tekniken ofta dras med d\u00e5ligt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende. M\u00e4n tenderar att \u00f6verskatta sig sj\u00e4lva, kvinnor att underskatta. Genuspedagogen ser s\u00e4kert en l\u00f6sning i att f\u00f6rs\u00f6ka ”bredda” barnens perspektiv med riktade insatser redan i f\u00f6rskolan och att l\u00e4ra pojkar ”empati” och flickor ”att ta f\u00f6r sig”. problemet med den sortens generalisering \u00e4r att de individuella variationerna inom de tv\u00e5 grupperna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n mellan dem och s\u00e5dana h\u00e4r insatser kan vara bra f\u00f6r n\u00e5gra individer och rent kontraproduktiva f\u00f6r andra. Kanske kan dock en medveten och kvalitativ pedagogik hj\u00e4lpa till. En pedagogik som utg\u00e5r fr\u00e5n individen och inte kollektivet. En spekulation fr\u00e5n min sida \u00e4r dock att det kan \u00e5terigen till en stor del kan h\u00e4nga p\u00e5 biologin och riksben\u00e4genheten i allm\u00e4nhet. F\u00f6r att vara ben\u00e4gen att ta risker kr\u00e4vs sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.<\/p>\n

M\u00e5nga tjejers sj\u00e4lvf\u00f6rtroende kan nog beh\u00f6va f\u00f6rst\u00e4rkning, men hur hantera deras livsval? Ska de ens hanteras? \u00c4r inte det viktigaste att alla har likv\u00e4rdiga m\u00f6jligheter att skapa sig de liv de \u00f6nskar?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Bascha Mika. Foto: Anja Weber I dagens Svd skriver Therese Larsson om bl a boken Kvinnornas Feghet av tyska Bascha Mika. \u00c4ntligen lite nyanser i mantrat om de begr\u00e4nsande glastaken som antas finnas i v\u00e4gen f\u00f6r kvinnor i karri\u00e4ren. Mainstream-feministiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,259,1321,589,1,590,403],"tags":[1541,4900,4899,4903,1542,1543,1544,504,1540],"class_list":["post-4821","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-bascha-mika","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-glastak","tag-patriarkat","tag-struktur","tag-svd","tag-therese-larsson"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4821","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4821"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4821\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4827,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4821\/revisions\/4827"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4821"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4821"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4821"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}