{"id":7202,"date":"2012-09-25T23:30:16","date_gmt":"2012-09-25T21:30:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=7202"},"modified":"2012-09-25T23:30:16","modified_gmt":"2012-09-25T21:30:16","slug":"kan-nagon-forklara-hur-det-blev-sa-har","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/09\/kan-nagon-forklara-hur-det-blev-sa-har\/","title":{"rendered":"Kan n\u00e5gon f\u00f6rklara hur det blev s\u00e5 h\u00e4r?"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2012\/09\/9147051485.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-7203\" title=\"9147051485\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2012\/09\/9147051485.jpg\" alt=\"\" width=\"193\" height=\"300\" \/><\/a><\/p>\n<p>Monica Gunne citerar en &#8221;morsan&#8221; i sin kolumn i Aftonbladet idag. &#8221;Morsan&#8221; \u00e4r orolig eftersom ton\u00e5rss\u00f6nerna hatar feminismen och \u00e4r upp till halsen-m\u00e4tta p\u00e5 olika tjejsatsningar sedan dagis och upp genom skolg\u00e5ngen:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/kolumnister\/monicagunne\/article15497533.ab\">http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/kolumnister\/monicagunne\/article15497533.ab<\/a><\/p>\n<p><em>&#8221;Och enligt \u201dMorsan\u201d har s\u00e4rbehandlingen av flickor lett till en ny uppdelning: flickor och pojkar knuffas in i olika v\u00e4rldar och skillnaderna har f\u00f6rst\u00e4rkts: de duktiga, h\u00f6gpresterande flickorna kontra de slarviga,\u00ad \u00adbusiga killarna. Och pojkar upp\u00adfattas p\u00e5 det hela taget som n\u00e5got som \u00e4r \u201dd\u00e5ligt\u201d f\u00f6r flickorna &#8230;&#8221;<\/em><\/p>\n<p>Vilken slutsats drar Gunne av det hela? Ifr\u00e5gas\u00e4tter hon tjejsatsningarna eller s\u00e4rbehandlandet? Nej: hon undrar hur vi nu kan \u00e4nnu mera s\u00e4rbehandla pojkarna medelst olika killsatsningar.<\/p>\n<p>Den feministiska kampen startade med ambitionen att kvinnor skulle ha samma r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter som m\u00e4nnen och att de skulle bli sedda som m\u00e4nniskor i f\u00f6rsta hand, inte som kvinnor. S\u00e5 kan n\u00e5gon f\u00f6rklara hur vi hamnade h\u00e4r? I en s\u00f6rja av s\u00e4rbehandlande insatser som i grunden \u00e4r nedv\u00e4rderande f\u00f6r flickor och kvinnor som dessutom \u00e4r diskriminerande f\u00f6r pojkar och m\u00e4n? I en genusvetenskap som lever i sin egen s\u00f6rja av v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nda teoribyggen vilkas fr\u00e4msta uppgift tycks vara att syssels\u00e4tta det expanderande genusfeministiska konglomeratet av experter och pedagoger?<\/p>\n<p>F\u00f6r trots vissa f\u00f6rhoppningsingivande tecken tycks &#8221;genusvetenskapens&#8221; produkter leva, frodas och v\u00e4xa. Milj\u00f6partiet har nu senast anammat pronomenet &#8221;hen&#8221;, eftersom man vill vara ett modernt parti. (Verklighetsf\u00f6rnekande vore ett b\u00e4ttre ord). Tydligen har vi i Finland &#8221;helt andra m\u00f6ten mellan m\u00e4nniskor&#8221; tack vare det k\u00f6nsneutrala pronomenet h\u00e4n. Magnifikare rappakalja har jag s\u00e4llan h\u00f6rt.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/article15494169.ab\">http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/article15494169.ab<\/a><\/p>\n<p>Dessutom ska ju, som bekant, en genuspedagog finnas i varje f\u00f6rskola. Maria Ludvigsson skriver i dagens Svenska Dagbladet:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.svd.se\/opinion\/ledarsidan\/men-allt-hos-mp-ar-inte-bytt-till-nytt_7526462.svd\">http:\/\/www.svd.se\/opinion\/ledarsidan\/men-allt-hos-mp-ar-inte-bytt-till-nytt_7526462.svd<\/a><\/p>\n<p><em><strong>&#8221;I det f\u00f6rslag<\/strong>\u00a0till nytt partiprogram som presenterades ig\u00e5r st\u00e5r bland annat:<\/em><\/p>\n<p><em>\u201dAtt ha m\u00f6jlighet att v\u00e4lja skola efter vilken pedagogik man f\u00f6redrar eller vem som ska v\u00e5rda en n\u00e4r man blir gammal \u00e4r en del i att flytta beslut n\u00e4rmare m\u00e4nniskan.\u201d<\/em><\/p>\n<p><em>Gott s\u00e5, men l\u00e4ngre fram st\u00e5r att genuspedagogik ska inf\u00f6ras i varje f\u00f6rskola och elevdemokrati till\u00e4mpas. Det finns s\u00e4kert f\u00f6r\u00e4ldrar som \u00f6nskar f\u00f6rskolor med genuspedagogik, men po\u00e4ngen att v\u00e4lja g\u00e5r onekligen f\u00f6rlorad om samma pedagogik ska g\u00e4lla \u00f6verallt.&#8221;<\/em><\/p>\n<p>Andra, fullkomliga galenskaper kan vi ta del av i V\u00e4nsterpartiets partiprogram:<\/p>\n<p><em><strong>&#8221;Patriarkatet<\/strong><\/em><\/p>\n<p><em>Vi lever i ett samh\u00e4lle som b\u00e4rs upp av en maktstruktur grundad p\u00e5 k\u00f6n: patriarkatet. Det \u00e4r ett system som inneb\u00e4r m\u00e4ns kontroll \u00f6ver kvinnors liv. Detta system \u00f6verordnar m\u00e4n och underordnar kvinnor b\u00e5de samh\u00e4lleligt och privat.<\/em><\/p>\n<p><em>Det patriarkala maktm\u00f6nstret genomsyrar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan k\u00f6nen p\u00e5 alla omr\u00e5den, i familjen, p\u00e5 arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsut\u00f6vning och i de politiska f\u00f6rsamlingarna. Kvinnof\u00f6rtrycket f\u00f6rekommer b\u00e5de \u00f6ppet och dolt, medvetet och omedvetet. Det \u00e5terskapas st\u00e4ndigt i nya former.<\/em><\/p>\n<p><em>Patriarkatet \u00e4r ingen biprodukt av kapitalismen utan en sj\u00e4lvst\u00e4ndig maktfaktor i samh\u00e4llet.<\/em><\/p>\n<p><em>Patriarkatet har sin materiella bas i reproduktionen, den sociala verksamhet d\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6der och fostrar nya generationer. M\u00e4n som grupp ut\u00f6var makt genom kontroll av kvinnors sexualitet och arbete b\u00e5de i familj och samh\u00e4lle. I arbetsdelningen mellan k\u00f6nen framtr\u00e4der strukturen tydligt. M\u00e4n och kvinnor g\u00f6r olika saker och befinner sig p\u00e5 olika platser, vilket antas motivera att de betalas olika och har olika mycket makt.<\/em><\/p>\n<p><em>En utvidgning av kvinnors makt, inflytande, utrymme och inkomster kommer att inneb\u00e4ra en inskr\u00e4nkning f\u00f6r m\u00e4n. Samtidigt inneb\u00e4r det patriarkala systemet ocks\u00e5 begr\u00e4nsningar av m\u00e4ns livsval.<\/em><\/p>\n<p><em>Olika m\u00e4n har olika positioner i k\u00f6nsmaktsordningen men systemet skapar ett \u00f6msesidigt beroende mellan m\u00e4n, en lojalitet som bef\u00e4ster deras samh\u00f6righet med varandra. Patriarkatet ger gruppen m\u00e4n makt \u00f6ver gruppen kvinnor och ger m\u00e4n f\u00f6rdelar som de inte frivilligt avst\u00e5r fr\u00e5n. N\u00e4r kvinnor st\u00e4ller krav p\u00e5 \u00e4ndrade maktf\u00f6rh\u00e5llanden blir de ett hot mot m\u00e4ns makt.<\/em><\/p>\n<p><em>Det sexualiserade v\u00e5ld som ut\u00f6vas av m\u00e4n mot kvinnor och barn \u00f6ver hela v\u00e4rlden, liksom v\u00e5ld mot homosexuella, \u00e5terspeglar och uppr\u00e4tth\u00e5ller den manliga maktstrukturen. V\u00e5ldet mot kvinnor och barn exploateras av porrindustrin, som blivit en vinstgivande kapitalistisk storindustri. M\u00e4nniskohandel inom och \u00f6ver nationsgr\u00e4nser v\u00e4xer i omfattning.<\/em><\/p>\n<p><em>Porrindustrins bildfl\u00f6de f\u00f6rmedlar f\u00f6rakt och manlig dominans. Pornografi och prostitution \u00e4r besl\u00e4ktade fenomen. De blottl\u00e4gger b\u00e5da grundl\u00e4ggande strukturer i samh\u00e4llet som ytterst handlar om oj\u00e4mna maktrelationer mellan k\u00f6nen. Kriminaliseringen av k\u00f6nsk\u00f6parna kan inte ensamt utrota prostitutionen, men samh\u00e4llet markerar sin syn p\u00e5 k\u00f6nsk\u00f6p.<\/em><\/p>\n<p><em>Historiska, ekonomiska, sociala och politiska faktorer best\u00e4mmer hur kvinnof\u00f6rtrycket konkret yttrar sig i olika samh\u00e4llen och vid skilda tidpunkter. Dessa skillnader \u00e4r stora och betydelsefulla, men f\u00f6r\u00e4ndrar inte patriarkatets generella karakt\u00e4r.<\/em><\/p>\n<p><em>M\u00e4ns \u00f6verordning och kvinnors underordning \u00e4r ingen naturlag. Kampen f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter har givit viktiga resultat. Feminismen ger argument och redskap f\u00f6r den s\u00e4rskilda kvinnokamp som m\u00e5ste f\u00f6ras f\u00f6r att patriarkatets makt skall kunna brytas. Denna kamp f\u00f6rs inom politiken och arbetslivet, men ocks\u00e5 i privatlivet.&#8221;<\/em><\/p>\n<p>Jag vet inte ens vad jag ska skriva om det hela. Jag \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s glad \u00f6ver att leva i ett land d\u00e4r ett parti med en s\u00e5 pass verklighetsfr\u00e5nv\u00e4nd omv\u00e4rldsuppfattning \u00e4nd\u00e5 har r\u00e4tt att finnas och verka, men nog \u00e4r det n\u00e5got skr\u00e4mmande att de f\u00f6r inte alls l\u00e4nge sedan var n\u00e4ra en ministerpost.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Monica Gunne citerar en &#8221;morsan&#8221; i sin kolumn i Aftonbladet idag. &#8221;Morsan&#8221; \u00e4r orolig eftersom ton\u00e5rss\u00f6nerna hatar feminismen och \u00e4r upp till halsen-m\u00e4tta p\u00e5 olika tjejsatsningar sedan dagis och upp genom skolg\u00e5ngen: http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/kolumnister\/monicagunne\/article15497533.ab &#8221;Och enligt \u201dMorsan\u201d har s\u00e4rbehandlingen av flickor &hellip; <a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/09\/kan-nagon-forklara-hur-det-blev-sa-har\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,259,1321,1162,589,1,590,403],"tags":[149,2342,4899,1477,2343,2339,2340,1046,2341],"class_list":["post-7202","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-kultur","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-aftonbladet","tag-diskriminering","tag-genus","tag-genuspedagogik","tag-maria-ludvigsson","tag-miljopartiet","tag-monica-gunne","tag-svenska-dagbladet","tag-tjejsatsning"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7202","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7202"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7202\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7206,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7202\/revisions\/7206"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7202"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7202"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7202"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}