{"id":7315,"date":"2012-10-03T12:59:23","date_gmt":"2012-10-03T10:59:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=7315"},"modified":"2012-10-03T12:59:23","modified_gmt":"2012-10-03T10:59:23","slug":"dagens-genusvetenskap","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/10\/dagens-genusvetenskap\/","title":{"rendered":"Dagens genusvetenskap"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

I m\u00e5n av tid g\u00f6r jag ibland nedslag i genusforskning och -skriverier fr\u00e5n nu och f\u00f6rr. Jag f\u00f6rs\u00f6ker bilda mig en uppfattning om vad denna ”supervetenskap” som b\u00e4ttre tycks kunna ge oss svaren p\u00e5 livets g\u00e5tor \u00e4n alla de andra vetenskaperna tillsammans best\u00e5r av. Jag kan inte p\u00e5st\u00e5 att jag fortfarande begriper varken inneh\u00e5llet eller nyttan, men \u00e5tminstone ang\u00e5ende inneh\u00e5llet \u00e4r jag inte ensam, inte ens genusforskarna verkar g\u00f6ra det. Men en sak \u00e4r man r\u00f6rande \u00f6verens om: nyttan med genusforskning f\u00f6r alla andra discipliner.<\/p>\n

Innan jag g\u00e5r p\u00e5 de mera \u00f6vergripande dokumenten p\u00e5 Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforsknings sida, noterar jag bara denna, stora genomslag f\u00f6r genusvetenskapen och hur den kan ”f\u00f6rb\u00e4ttra biologers tolkningsf\u00f6rm\u00e5ga”:<\/p>\n

http:\/\/www.genus.se\/meromgenus\/genusflodet\/genusflodetdetalj\/\/battre-biologisk-forskning-med-genusperspektiv.cid1100066<\/a><\/p>\n

”- Ett genusperspektiv kan f\u00f6rb\u00e4ttra biologers tolkningsf\u00f6rm\u00e5ga. Det sa genusforskaren och evolutuionsbiologen Malin Ah-King vid en f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Bokm\u00e4ssans forskartorg.”<\/em><\/strong><\/p>\n

N\u00e5got f\u00f6rv\u00e5nad konstaterar jag h\u00e4r att Malin Ah-King \u00e4r evolutionsbiolog. Har biologin allts\u00e5 pl\u00f6tsligt en plats inom genusforskningen? K\u00f6net \u00e4r ju sociala konstruktion, som Judith Butler har deklarerat? Uppenbarligen kan dessa tv\u00e5 v\u00e4rldar kombineras med lite kreativitet:<\/p>\n

”Biologin \u00e4r influerade av m\u00e4nskligt spr\u00e5k och metaforer, menar Malin Ah-King. Befruktningen har beskrivits som att spermierna \u00e4r ridderliga och konkurrerar med varandra om det v\u00e4ntande \u00e4gget.<\/em><\/strong><\/p>\n

– Det har lett till att biologer fr\u00e4mst har fokuserat p\u00e5 spermiers r\u00f6relser ist\u00e4llet f\u00f6r att ocks\u00e5 studera hur \u00e4ggen samspelar. Det \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur en k\u00f6nsstereotyp syn p\u00e5verkar den biologiska forskningen.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Hur \u00e4ggen samspelar? Jag \u00e4r ingen biolog och har ingen uppfattning om hur \u00e4gget skulle kunna samspela fr\u00e5n sin position, men en ”ridderlig konkurrens”? \u00c5terigen, jag \u00e4r ingen biolog och kan inte uttala mig om spermiers potentiella uppfattningsf\u00f6rm\u00e5ga och huruvida de anser att konkurrensen \u00e4r ridderlig eller ej, men min vilda gissning \u00e4r att den bara \u00e4r. F\u00f6rst fram som lyckas tr\u00e4nga in i \u00e4gget befruktar. Det l\u00e5ter mycket m\u00e4rkligt i mina \u00f6ron att moderna biologer skulle tillm\u00e4ta \u00e4gg eller spermier egenskaper och f\u00f6rm\u00e5gor som de inte har.<\/p>\n

Metaforer och spr\u00e5k verkar vara ett omr\u00e5de som genusvetare ofta tar upp n\u00e4r det g\u00e4ller genusvetenskapens (jag skulle hellre anv\u00e4nda ett annat ord, men eftersom det h\u00e4r ordet nu anv\u00e4nds k\u00e4nner jag mig n\u00f6dgad att anv\u00e4nda det) nytta f\u00f6r andra vetenskaper. (Jag \u00e5terkommer till detta i ett senare inl\u00e4gg).<\/p>\n

”- Det finns ett antagande att djur \u00e4r heterosexuella, sa Malin Ah-King. Om biologer har sett samk\u00f6nat sex s\u00e5 har de kallat det f\u00f6r n\u00e5got annat, till exempel dominans. Det har inte ansetts intressant eftersom biologer ofta \u00e4r fokuserade p\u00e5 reproduktion.<\/em><\/strong><\/p>\n

– Bland biologer finns en enorm kunskap om variation, men de forts\u00e4tter att beskriva djuren utifr\u00e5n normer om heterosexualitet och tv\u00e5samhet.<\/em><\/strong><\/p>\n

Malin Ah-King efterfr\u00e5gar en mer dynamisk syn p\u00e5 k\u00f6n bland biologer. Ett genusperspektiv har betydelse f\u00f6r m\u00e5nga aspekter av biologin som vetenskap, menar hon.<\/em><\/strong><\/p>\n

– Det \u00e4r extra viktigt eftersom biologiska argument ibland anv\u00e4nds i den politiska debatten.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Mer dynamisk syn p\u00e5 k\u00f6n? Den att k\u00f6net \u00e4r en social konstruktion? En mer dynamisk syn p\u00e5 k\u00f6n skulle v\u00e4l snarare g\u00f6ra nytta hos genusvetenskapen, som av ideologiska sk\u00e4l f\u00f6rminskar eller f\u00f6rnekar betydelsen av biologi.<\/p>\n

Vad genus \u00e4r, enligt Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforskning:<\/p>\n

http:\/\/www.genus.se\/meromgenus\/genus-handlar-om\/<\/a><\/p>\n

”M\u00e4nniskor f\u00f6ds inte som kvinnor eller m\u00e4n; de blir det. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur detta g\u00e5r till \u00e4r begreppet genus det viktigaste verktyg vi har.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Talar man om det biologiska k\u00f6net f\u00f6ds vi till kvinnor och m\u00e4n (eller hermafroditer och dyl). Genusvetenskapen talar antagligen om socialiserandet som sker n\u00e4r en individ v\u00e4xer upp och formar sin identitet i samspel med sin omgivning.<\/p>\n

”Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnors och m\u00e4ns livsvillkor annars f\u00f6rklarats med f\u00f6renklande h\u00e4nvisningar till kroppsliga skillnader.”<\/em><\/strong><\/p>\n

H\u00e4r hoppar vi raskt \u00f6ver till politikens och filosofins omr\u00e5de och en uttalad politisk vilja.<\/p>\n

”Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00e4sta uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 det biologiska k\u00f6net, har genus kommit att anv\u00e4ndas f\u00f6r att beskriva det sociala, kulturella och historiskt f\u00f6r\u00e4nderliga i vad det \u00e4r att vara kvinna eller man.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Genus \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6r\u00e4nderligt och beroende av de sociala, kulturella och historiskt f\u00f6r\u00e4nderliga omst\u00e4ndigheterna. Ingen entydig definition med andra ord.<\/p>\n

”Genom genusbegreppet betonas att kvinnor och m\u00e4n inte \u00e4r kvinnor och m\u00e4n av sig sj\u00e4lva, utan blir det i relation till det samh\u00e4lle de lever i och till den kultur de \u00e4r en del av.”<\/em><\/strong><\/p>\n

H\u00e4r talar vi allts\u00e5 inte om biologiska kvinnor eller biologiska m\u00e4n, utan de socialt konstruerade och som allts\u00e5 varierar allt efter omst\u00e4ndigheterna. Till exempel en kvinna, som allts\u00e5 inte alltid kan t\u00e4nkas vara likadan kvinna, blir detta i relation till det samh\u00e4lle och det kultur som hon lever i. H\u00e4r \u00e4r begreppen\/kategorierna redan t\u00f6mda p\u00e5 inneh\u00e5ll.<\/p>\n

”Det \u00e4r ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnors och m\u00e4ns m\u00f6jligheter, och influerar deras handlingsm\u00f6nster. Det framh\u00e5ller betydelsen av de myter, metaforer och ber\u00e4ttelser som skapar f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 kvinnor och m\u00e4n, och som kringg\u00e4rdar deras val med v\u00e4rderingar.”<\/em><\/strong><\/p>\n

H\u00e4r m\u00e5ste man v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 tala om de biologiska k\u00f6nen och inte de socialt konstruerade? Eller g\u00f6r man studier p\u00e5 individer vars socialt konstruerade k\u00f6n inte \u00f6verensst\u00e4mmer med den biologiska? Det vore l\u00e4mpligt om man nu har en s\u00e5dan stark tilltro till sitt grundantagande att k\u00f6net huvudsakligen \u00e4r en social konstruktion. Varf\u00f6r forts\u00e4tter man att studera individer uppdelade p\u00e5 de biologiska k\u00f6nen?<\/p>\n

”Genus \u00e4r ett begrepp som kunnat synligg\u00f6ra att skillnader mellan kvinnor och m\u00e4n p\u00e5 en mer grundl\u00e4ggande niv\u00e5 ofta \u00e4r skillnader i makt; m\u00e4n som grupp lever sina liv gynnade av att vara m\u00e4n, medan kvinnor som grupp lever sina liv genom att \u00f6vervinna det motst\u00e5nd de m\u00f6ter f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor.”<\/em><\/strong><\/p>\n

H\u00e4r hoppar vi \u00f6ver till ett feministiskt grundantagande som man inte anser sig beh\u00f6va bevisa p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Till och med tyngdlagen, om man vill vara riktigt vetenskapligt stringent, b\u00f6r backas upp med dess bevis. Den sortens krav finner man oftast snarare hos alla de vetenskaper som genusvetenskapen anser sig kunna f\u00f6rb\u00e4ttra.<\/p>\n

”N\u00e4r man ist\u00e4llet talar om genus p\u00e5 individniv\u00e5 kan det h\u00e4nda att en viss kvinna har mer makt \u00e4n en man eller att en viss man gynnas framf\u00f6r en annan man, detta har att g\u00f6ra med att \u00e4ven andra identitetskategorier \u00e4n genus p\u00e5verkar maktrelationer mellan m\u00e4nniskor.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Nu blir det riktigt komplicerat, m\u00e4nniskor \u00e4r ju individer. Andra identitetskategorier appliceras nu p\u00e5 de redan inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt utt\u00f6mda begreppen kvinna och man (etc).<\/p>\n

”P\u00e5 en strukturell niv\u00e5 finns dock en uppenbar skillnad mellan k\u00f6nen eftersom m\u00e4n \u00f6verlag har st\u00f6rre makt \u00e4n kvinnor. Inom en stor del av genusforskningen ing\u00e5r allts\u00e5 en kritisk granskning av makt. Ofta studeras, synligg\u00f6rs och kritiseras maktstrukturer i samh\u00e4llet. Denna kritiska h\u00e5llning genomsyrar genusforskningsmilj\u00f6erna, och skapar m\u00e5nga debatter inom och utanf\u00f6r f\u00e4ltet.”<\/em><\/strong><\/p>\n

\u00c5terigen hamnar vi inom politikens och inte vetenskapens omr\u00e5de. Maktstudier kan fortfarande vara vetenskap, men om man anl\u00e4gger en kritisk h\u00e5llning har man uttalat en politisk st\u00e5ndpunkt. I min uppfattning av vetenskap h\u00f6r inte \u00e5sikter hemma. Vill man utforska verkligheten kan man inte anta en viss \u00e5sikt om hur den \u00e4r\/b\u00f6r vara. (Ja, jag \u00e4r medveten om att detta ibland \u00e4r oundvikligt och om\u00f6jligt, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ledstj\u00e4rnan man b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6lja.)<\/p>\n

”I takt med att forskningen kommit att synligg\u00f6ra allt mer av den komplexitet som ligger till grund f\u00f6r att m\u00e4nniskor blir kvinnor och m\u00e4n har genusbegreppet f\u00f6r\u00e4ndrats, utvecklats och blivit mer sammansatt.”<\/em><\/strong><\/p>\n

F\u00f6r s\u00e4kerhets skull konstateras att verkligheten \u00e4r komplex och de redan utt\u00f6mda begreppen kan s\u00e4gas vara \u00e4nnu mera utt\u00f6mda.<\/p>\n

”Genusforskning visar att m\u00e4nniskors genus inte helt g\u00e5r att skilja fr\u00e5n deras sexualitet, etnicitet eller klass. Forskningen har ocks\u00e5 lyft fram att det finns skillnader kvinnor sinsemellan, och m\u00e4n sinsemellan. H\u00e4r framtr\u00e4der ett mer invecklat system d\u00e4r olika maktrelationer korsas, inte enbart s\u00e5 att de f\u00f6rst\u00e4rker varandra, utan ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e5dana s\u00e4tt att de utmanar, rubbar och f\u00f6r\u00e4ndrar varandra. Detta perspektiv och analys av hur andra identitetskategorier samverkar med genus ben\u00e4mns inom genusforskningen f\u00f6r intersektionalitet.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Revolutionerande! M\u00e4nniskor \u00e4r inte bara individer, de ing\u00e5r i olika raser och klasser och har olika sexualiteter.<\/p>\n

”Fotnot.\u00a0Texten om genusbegreppet \u00e4r framtagen av medarbetare vid de tre excellensmilj\u00f6erna f\u00f6r genusforskning vid\u00a0Uppsala,<\/a>\u00a0Ume\u00e5\u00a0<\/a>ochLink\u00f6ping\/\u00d6rebro universitet.\u00a0<\/a>Den publicerades ursprungligen p\u00e5 deras gemensamma webbplats\u00a0Genusfokus.se.<\/a>”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Excellensmilj\u00f6erna fick, var det 48 miljoner (?), h\u00e4rom\u00e5ret.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I m\u00e5n av tid g\u00f6r jag ibland nedslag i genusforskning och -skriverier fr\u00e5n nu och f\u00f6rr. Jag f\u00f6rs\u00f6ker bilda mig en uppfattning om vad denna ”supervetenskap” som b\u00e4ttre tycks kunna ge oss svaren p\u00e5 livets g\u00e5tor \u00e4n alla de andra … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,259,1321,1162,590,403],"tags":[4900,4899,815,4903,2361,4906],"class_list":["post-7315","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-kultur","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-feminism","tag-genus","tag-genusforskning","tag-genusvetenskap","tag-nationella-sekretariatet-for-genusforskning","tag-pseudovetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7315","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7315"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7320,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7315\/revisions\/7320"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7315"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7315"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}