{"id":7582,"date":"2012-10-30T21:04:17","date_gmt":"2012-10-30T20:04:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=7582"},"modified":"2012-10-30T21:04:17","modified_gmt":"2012-10-30T20:04:17","slug":"de-marginaliserade-feministerna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/10\/de-marginaliserade-feministerna\/","title":{"rendered":"De marginaliserade feministerna"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Anna-Klara Bratt leder en del i den feministiska tribunalen p\u00e5 Rival i Stockholm den 16 september. P\u00e5 bilden fr\u00e5n v\u00e4nster: Shad\u00e9 Jalali, Ulrika Lorentzi, Tiina Rosenberg, Diana Mulinari, Carin Holmberg och Birger \u00d6stberg. Foto: Kristina Wicksell\/DN<\/em><\/p>\n

Feminism och genusvetenskap f\u00e5r idag enbart tre och en halv helsida i DN Kultur. Det handlar dels om Anna-Klara Bratts inl\u00e4gg i debatten ”feminismens v\u00e4gval”, som p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 DN Kultur och om Julia L\u00f6fgren, som bland annat bloggar om utseende och sk\u00f6nhetsingrepp och tolkas i DN av en genusvetare.<\/p>\n

Bratt menar i den n\u00e5got f\u00f6rvirrade och konspiratoriska artikeln att ”m\u00e4nniskor \u00e4r olika och den feministiska r\u00f6relsens pluralism m\u00e5ste ses som en tillg\u00e5ng, inte ett hot”<\/em>. M\u00e4nniskor \u00e4r sannerligen olika och f\u00f6r egen del tycker jag att det nu \u00e4r dags att utropa feminismens d\u00f6d. Varf\u00f6r skulle jag ha n\u00e5gonting gemensamt med n\u00e5gon enbart p\u00e5 grundval av att vi har samma upps\u00e4ttning k\u00f6nsorgan? (Vilket jag egentligen inte heller har; de flesta kvinnor har en livmoder.) Kvinnor \u00e4r lika olika sinsemellan som m\u00e4nnen och den spridningen i egenskaper \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n den mellan k\u00f6nen. Samtidigt kan man inte, som den r\u00e5dande diskursen inom den genusvetenskapliga feminismen proklamerar, l\u00e5tsas som att biologin inte existerar. Men det \u00e4r ett sidosp\u00e5r och jag ska f\u00f6rs\u00f6ka undvika s\u00e5dana.<\/p>\n

”Det \u00e4r inte feministernas fel!”,<\/em> utropar rubriken. Nej, ingenting kan vara feministers eller kvinnors fel. Skurken \u00e4r ju en man i alla de feministiskt hopkn\u00e5pade ber\u00e4ttelserna. Kvinnor kan aldrig avkr\u00e4vas ansvar f\u00f6r sina egna liv, kvinnor \u00e4r knappt medakt\u00f6rer i desamma, i Bratts v\u00e4rld verkar kvinnorna lysa med sin fr\u00e5nvaro t ex vid valurnorna:<\/p>\n

”D\u00e4rmed slapp de st\u00f6ta sig med en antifeministisk och sm\u00e5rasistisk v\u00e4ljarskara av v\u00e4lb\u00e4rgade vita m\u00e4n som r\u00f6r sig fram och tillbaka mellan Moderaterna och Socialdemokraterna och som hittills har vunnit tv\u00e5 val \u00e5t alliansen genom att \u00f6verge Socialdemokraterna.<\/em><\/p>\n

De h\u00e4r m\u00e4nnen utg\u00f6r mittersta mitten och styr snart sagt hela Europa. De \u00e4r intresserade av villkoren f\u00f6r bilindustrin och bilister, skattesatser och avdrag. De ogillar milj\u00f6fr\u00e5gor och migration, bist\u00e5nd och EU. Med dem talar man inte feminism, hbtq eller antirasism. Kanske j\u00e4mst\u00e4lldhet, men inte h\u00f6gt f\u00f6r d\u00e5 kan de bli p\u00e5 d\u00e5ligt hum\u00f6r och byta block. I Sverige har m\u00e4nnen i mitten nyligen valt ny partiledare f\u00f6r Socialdemokraterna och d\u00e4rmed bef\u00e4stes att de s\u00e5 kallade MR-fr\u00e5gor som just k\u00f6n, etnicitet och sexualitet, som Mona Sahlin envisades med att lyfta p\u00e5 den politiska dagordningen, inte kommer att besv\u00e4ra de besv\u00e4rade.”<\/em><\/p>\n

De som slapp st\u00f6ta sig med n\u00e4mnda v\u00e4ljargrupp var Beatrice Ask och Nyamko Sabuni, som presenterat en satsning f\u00f6r att f\u00f6rebygga v\u00e5ld mot kvinnor:<\/p>\n

”Detta valde de att g\u00f6ra i S\u00f6dert\u00e4lje. P\u00e5 det s\u00e4ttet kunde de, utan att uttala sig i fr\u00e5gan, antyda att problemet med v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r st\u00f6rre bland invandrade”, <\/em>lyder Bratts analys.<\/p>\n

Bortsett fr\u00e5n den insinuanta tolkningen av valet av presentationsort, har Bratt konstruerat en nygammal halmdocka att br\u00e4nna, den beskrivna, manliga figuren ovan. En del av ett st\u00f6rre, imagin\u00e4rt, ondskans imperium; patriarkatet.<\/p>\n

R\u00f6star inte kvinnor i Bratts v\u00e4rld? Finns kvinnor \u00f6verhuvudtaget inte i samh\u00e4llet som ansvarstagande individer enligt henne? I varje fall tycks hon utesluta att n\u00e5gon kvinna skulle kunna r\u00f6sta p\u00e5 alliansen.<\/p>\n

\"\"<\/a>Anna-Klara Bratt<\/em><\/p>\n

”Sedan \u00e4r det sant att feminismen, precis som antirasimen, fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen, folkbildningsr\u00f6relsen och andra goda demokratiska krafter, \u00e4r marginaliserad f\u00f6r tillf\u00e4llet.”<\/em><\/p>\n

Huruvida feminismen \u00e4r ”en god demokratisk kraft” t\u00e5l att diskuteras, men intrycket blir l\u00e4tt bisarrt n\u00e4r Bratt i samma artikel har konstaterat att:<\/p>\n

”Paradoxalt nog blir det en av anledningarna till att regeringen ligger l\u00e5gt med att man satsat mer pengar p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4n n\u00e5gon annan regering i Sverige.”<\/em><\/p>\n

och<\/p>\n

”Att j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete forts\u00e4tter<\/strong>\u00a0i myndigheter och verk, kommuner och landsting \u00e4r bra och det h\u00e4nger ihop med att det \u00e4r inskrivet i styrdokument som f\u00f6rordningar, uppdrag och konventioner \u2013 i en annan tid.”<\/em><\/p>\n

(Med j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete menas h\u00e4r i en hel del fall uttalade m\u00e5l om hur stor representation av k\u00f6nen som ska finnas p\u00e5 arbetsplatsen. K\u00f6n s\u00e4tts allts\u00e5 framf\u00f6r individ. De demokratiska r\u00e4ttigheterna har historiskt er\u00f6vrats till att g\u00e4lla individer, inte grupper, men i den moderna varianten av feminism ser man uppenbarligen inte dessa kvotm\u00e5l som ett problem. Den moderna feminismen str\u00e4var dessutom inte efter en j\u00e4mst\u00e4lldhet med 50\/50-f\u00f6rdelning mellan k\u00f6nen. Bra j\u00e4mst\u00e4lldhet anses f\u00f6religga s\u00e5 fort andelen kvinnor (var som helst) ligger mellan 51 och 100 %.)<\/p>\n

”Feministiskt Perspektiv kom till f\u00f6r att vidga utrymmet f\u00f6r feministiska r\u00f6ster av olika slag, s\u00e4rskilt de som inte redan har en etablerad plats i offentligheten.”\u00a0<\/em><\/p>\n

Du f\u00e5r tycka vad du vill, s\u00e5 l\u00e4nge du tycker som oss, snarare. Relevant kritik \u00e4r man inte intresserad av, inte heller r\u00f6ster som vill verka f\u00f6r allas lika v\u00e4rde och samma skyldigheter och r\u00e4ttigheter f\u00f6r k\u00f6nen (n\u00e5got som jag tills f\u00f6r ungef\u00e4r ett \u00e5r sedan inbillade mig att feminismen sysslade med).<\/p>\n

http:\/\/www.dn.se\/kultur-noje\/debatt-essa\/det-ar-inte-feministernas-fel<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Foto: Eva Tedesj\u00f6\/DN<\/em><\/p>\n

N\u00e4sta katt till rakning \u00e4r en artikel om Julia L\u00f6fgren, som bloggar om bland annat sk\u00f6nhet och mode. Artikeln och den bifogade ”expertintervjun” \u00e4r en i h\u00f6gsta grad underh\u00e5llande illustration till hur v\u00e4l verkligheten g\u00e5r att f\u00f6rtr\u00e4nga och bortf\u00f6rklara (detta heter analysera inom genusvetenskap) om man t ex \u00e4r genusvetare och f\u00f6respr\u00e5kar ett konstruerat dito:<\/p>\n

http:\/\/www.dn.se\/insidan\/insidan-hem\/det-handlar-om-att-jag-ska-trivas-med-min-kropp<\/a><\/p>\n

Julia s\u00e4ger:<\/p>\n

”\u2013\u2009M\u00e5nga vill att det ska synas att de gjort ingrepp f\u00f6r att de vill visa att de kan g\u00f6ra av med en massa pengar. Och s\u00e5 s\u00f6ker de uppm\u00e4rksamhet. Man kommenterar inte det som ser naturligt bra ut. D\u00e4remot s\u00e5 kommenterar vi ju g\u00e4rna s\u00e5dant som \u00e4r fejk. \u201dGud vilka fina naglar, vem har gjort dem?\u201d Eller \u201dvilka snygga \u00f6gonbryn. Har du tatuerat dem?\u201d”\u00a0<\/em><\/p>\n

Genusvetaren:<\/p>\n

”Genom den \u00f6verdrivna kvinnligheten som de h\u00e4r kvinnorna manifesterar kan man ju s\u00e4ga att de g\u00f6r en parodi p\u00e5 feminitet. och genom att l\u00e4gga upp ingreppen p\u00e5 sina bloggar synligg\u00f6r de att den kvinnligheten \u00e4r konstruerad.”<\/em><\/p>\n

Men visst, det ska ges genusvetaren, p\u00e5 slutet l\u00e4gger hon fram \u00e4ven en konsumtionsperspektiv p\u00e5 det hela… :)<\/p>\n

Genusvetaren Renita S\u00f6rensdotter analyserar:<\/p>\n

http:\/\/www.dn.se\/insidan\/insidan-hem\/manga-av-de-har-tjejerna-har-forstatt-hur-varlden-fungerar<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anna-Klara Bratt leder en del i den feministiska tribunalen p\u00e5 Rival i Stockholm den 16 september. P\u00e5 bilden fr\u00e5n v\u00e4nster: Shad\u00e9 Jalali, Ulrika Lorentzi, Tiina Rosenberg, Diana Mulinari, Carin Holmberg och Birger \u00d6stberg. Foto: Kristina Wicksell\/DN Feminism och genusvetenskap f\u00e5r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,259,1321,1162,589,1,590,403],"tags":[2437,1229,4900,1380,2440,4903,2439,2441,1401,2438],"class_list":["post-7582","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-kultur","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-anna-klara-bratt","tag-bloggare","tag-feminism","tag-feministiskt-perspektiv","tag-genusvetare","tag-genusvetenskap","tag-julia-lofgren","tag-renita-sorensdotter","tag-rival","tag-tribunal"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7582","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7582"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7582\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7591,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7582\/revisions\/7591"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7582"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7582"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7582"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}