{"id":7652,"date":"2012-11-07T12:22:02","date_gmt":"2012-11-07T11:22:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=7652"},"modified":"2012-11-07T18:04:57","modified_gmt":"2012-11-07T17:04:57","slug":"sverige-som-kunskapsnation","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/11\/sverige-som-kunskapsnation\/","title":{"rendered":"Sverige som kunskapsnation?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>\u00a0En h\u00f6gst sn\u00f6pt variant tycks ligga ute p\u00e5 n\u00e4tupplagan…Faksimil fr\u00e5n SvD<\/em><\/p>\n

I dagens SvD hittar vi en debattartikel<\/a>\u00a0skriven av Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, Ibrahim Baylan. F\u00f6r att spinna vidare p\u00e5 g\u00e5rdagens inl\u00e4gg noterar jag \u00e5terigen att j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r det som gynnar kvinnor i det moderna nyspr\u00e5ket. Baylan \u00e4r bekymrad \u00f6ver den l\u00e5ngsamma \u00f6kningstakten av kvinnliga professorer och vid en \u00f6verslagsm\u00e4ssig granskning st\u00e4mmer detta. Fr\u00e5n SCB-rapporten<\/a>\u00a0Antalet professorer har \u00f6kat med 84 %, men f\u00e5 \u00e4r kvinnor:\u00a0<\/em><\/p>\n

”Det totala antalet anst\u00e4llda vid universitet och h\u00f6gskolor har \u00f6kat fr\u00e5n 39 500 till 53 100 heltidspersoner eller 34 procent under perioden 1995 – 2003. Den st\u00f6rsta \u00f6kningen finns bland den undervisande och forskande (UF) personalen. UF-personalen har \u00f6kat med 48 <\/em><\/strong>procent sedan 1995 och dess andel av det totala antalet anst\u00e4llda har stigit fr\u00e5n 53 till 59 procent.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

”De tj\u00e4nstekategorier bland l\u00e4rare och forskare som \u00f6kat mycket under perioden \u00e4r forskarstuderande, lektorer samt adjunkter. Den st\u00f6rsta \u00f6kningen finns dock bland professorerna. \u00d6kningen av adjunkter beror till stor del p\u00e5 inf\u00f6rlivandet av v\u00e5rdh\u00f6gskolorna i de statliga l\u00e4ros\u00e4tena.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

”Antalet anst\u00e4llda professorer omr\u00e4knade till heltidspersoner uppgick till 3 700 \u00e5r 2003. Under de senaste \u00e5ren har antalet professorer \u00f6kat kraftigt och fr\u00e5n 1995 uppg\u00e5r \u00f6kningen till 84 procent. Den snabba f\u00f6r\u00e4ndringen av antalet professorer beror fr\u00e4mst p\u00e5 den <\/em><\/strong>reform som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tena att befordra beh\u00f6riga lektorer till professorer.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00a0\"\"<\/a>\u00a0K\u00e4lla SCB<\/em><\/p>\n

Vidare fr\u00e5n rapporten:<\/p>\n

”Inom de flesta \u00e4mnesomr\u00e5den \u00e4r k\u00f6nsf\u00f6rdelningen bland professorerna mycket oj\u00e4mn med f\u00e5 kvinnor. Inom \u00e4mnesomr\u00e5dena teknikvetenskap och matematik \u00e4r endast 6 procent av professorerna kvinnor. Undantaget som bekr\u00e4ftar regeln \u00e4r \u201d\u00f6vriga forskningsomr\u00e5den\u201d, d\u00e4r k\u00f6nsf\u00f6rdelningen \u00e4r j\u00e4mn. Omr\u00e5det utg\u00f6rs fr\u00e4mst av \u00e4mnet v\u00e5rdvetenskap d\u00e4r andelen kvinnliga professorer \u00e4r 50 procent.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Att kvinnor och m\u00e4n intresserar sig f\u00f6r olika omr\u00e5den och v\u00e4ljer olika utbildningar ses som ett stort j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem. Den r\u00e5dande definitionen, h\u00e4rstammande fr\u00e5n genusvetenskapliga teorier om k\u00f6net som social konstruktion, lyder som bekant: 50\/50-f\u00f6rdelning av kvinnor och m\u00e4n inom alla sektorer i samh\u00e4llet. (Numera kan \u00e4ven i vissa sammanhang en f\u00f6rdelning av 51 – 100 % kvinnor anses som god j\u00e4mst\u00e4lldhet.)<\/p>\n

Om man tar en titt p\u00e5 hur m\u00e4n och kvinnor f\u00f6rdelar sig inom de utexaminerade fr\u00e5n h\u00f6gskolan:<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0…s\u00e5 ser man att kvinnor och m\u00e4n, generellt, tenderar att v\u00e4lja n\u00e5got olika n\u00e4r det g\u00e4ller vad de vill studera och arbeta med.<\/p>\n

Baylan inleder med:<\/p>\n

\u00a0”Kvinnor och m\u00e4n ska ha samma m\u00f6jlighet i akademin, bara d\u00e5 kan k\u00f6nens kompetens tas tillvara fullt ut. S\u00e5 ser det inte ut idag. Kvinnor och m\u00e4n har olika villkor att g\u00f6ra akademisk karri\u00e4r och meritera sig till de h\u00f6gsta tj\u00e4nsterna. Det \u00e4r ett brott mot de v\u00e4rden forskningssamh\u00e4llet bygger p\u00e5 och en misshush\u00e5llning med resurser.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Ja, det kan ju l\u00e5ta bra vid en f\u00f6rsta anblick. Problemet uppst\u00e5r n\u00e4r man m\u00e4rker att m\u00e4n och kvinnors samma m\u00f6jligheter inte alls betyder att alla ska ha m\u00f6jlighet att f\u00f6rkovra sig och meritera sig i det de vill, utan m\u00e4nniskor f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rdela sig enligt den heliga 50\/50-f\u00f6rdelningen inom alla utbildningar. ”K\u00f6nens kompetens” tas inte tillvara med annat \u00e4n att det finns lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n inom alla yrken. ”Kvinnor och m\u00e4n har olika villkor att g\u00f6ra akademisk karri\u00e4r och meritera sig”. Vad menas med dessa olika villkor? Menar man ett patriarkat som med n\u00e4bbar och klor h\u00e5ller kvinnor borta, eller kan man t\u00e4nka sig att kvinnor kanske inte ens i samma utstr\u00e4ckning v\u00e4ljer att avancera till de h\u00f6gsta niv\u00e5erna. Prioriteringarna kan se olika ut, men detta spelar ingen roll, folket ska f\u00f6rdela sig enligt den heliga 50\/50-principen \u00f6verallt.<\/p>\n

”Det \u00e4r ett brott mot de v\u00e4rden forskningssamh\u00e4llet bygger p\u00e5 och en misshush\u00e5llning med resurser.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Jag visste inte att forskningssamh\u00e4llets v\u00e4rden byggde p\u00e5 k\u00f6n f\u00f6re kvalitet, kompetens och intresse. (Om man nu m\u00e5nar om att kvinnor ska g\u00f6ra karri\u00e4r som professorer i ofta en h\u00f6gst fertil \u00e5lder, \u00e4r det obegripligt att man i andra \u00e4ndan skriker om utnyttjande av stackars ”pigor” n\u00e4r det g\u00e4ller ink\u00f6p av hush\u00e5llsn\u00e4ra tj\u00e4nster. Var finns denna superkvinna och -man, som f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra allt hela tiden?)<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Ibrahim Baylan<\/em><\/p>\n

”F\u00f6r att \u00f6ka anstr\u00e4ngningarna att n\u00e5 resultat i j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet vill vi inf\u00f6ra en j\u00e4mst\u00e4lldhetsbonus som ska utg\u00e5 till l\u00e4ros\u00e4ten d\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldheten, b\u00e5de kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utv\u00e4rdering bed\u00f6ms vara p\u00e5tagligt god respektive ha p\u00e5tagligt f\u00f6rb\u00e4ttrats.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Hur hj\u00e4lper det Sverige som kunskapsnation att h\u00f6gskolor ska f\u00f6rm\u00e5s att rekrytera mindre intresserade forskare, eller v\u00e4lja in m\u00e4nniskor p\u00e5 grundval av k\u00f6n? Hela resonemanget bygger p\u00e5 antagandet att horder av kvinnor st\u00e5r och bankar p\u00e5 portarna till forskar- och doktorandtj\u00e4nster samt professurer, men sl\u00e4pps inte in av ett ondsint patriarkat.<\/p>\n

”J\u00e4mst\u00e4lldhet i akademin handlar s\u00e5ledes om att utveckla kvalitetsbegreppet. Sammans\u00e4ttningen i bed\u00f6margrupper inom forskningsr\u00e5d har visat sig vara viktig f\u00f6r vad som bed\u00f6ms vara h\u00f6g kvalitet inom forskning. En rapport fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det pekar p\u00e5 att vad som betraktas som vetenskaplig kvalitet varierar stort mellan discipliner och bed\u00f6mare.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Mycket riktigt \u00e4r det s\u00e5. T ex genusvetarna har en h\u00f6gst speciell syn p\u00e5 vetenskaplig kvalitet (vi minns alla t ex\u00a0genustrumpeten<\/a>\u00a0eller\u00a0vikten av att f\u00e5 v\u00e4lja sitt k\u00f6n<\/a>), men situationen g\u00e4llande dem \u00e4r ju n\u00e5got pikant i sammanhanget. De genusvetenskapliga institutionerna \u00e4r n\u00e4st intill homogent kvinnliga bastioner<\/a>, ett par excellensmilj\u00f6er finns d\u00e4r (och vips har man putsat p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetssiffrorna) och d\u00e4rifr\u00e5n produceras det akademiskt-teoretiska diskursen, som sedan s\u00e5dana som Baylan bygger sin politik p\u00e5.<\/p>\n

”J\u00e4mst\u00e4lldhet inom forskningsfinansieringen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r beaktas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad som \u00e4r fallet idag”<\/em><\/strong>, menar Baylan.<\/p>\n

Ska d\u00e5 de genusvetenskapliga institutionerna f\u00e5 sina medel kraftigt minskade p\u00e5 grund av fortsatt katastrofal j\u00e4mst\u00e4lldhet, eller ska de ist\u00e4llet ges mer pengar eftersom d\u00e4r \u00e5terfinns m\u00e4ngder med kvinnliga ”forskare”? Enligt Baylans resonemang det f\u00f6rstn\u00e4mnda, eftersom varje del i h\u00f6gskolev\u00e4rlden ska uppvisa en 50\/50-f\u00f6rdelning. Vad m\u00e4nniskor \u00e4r intresserade av spelar ingen roll i sammanhanget.<\/p>\n

Men ingen fara p\u00e5 taket, k\u00e4ra genusvetare, Baylan vill att:<\/p>\n

”…alla ha j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning i beredningsorganisationen; s\u00e4kerst\u00e4lla att det i beredningsorganisationen finns kompetens r\u00f6rande j\u00e4mst\u00e4lldhet som forskningsomr\u00e5de; verka f\u00f6r att genusperspektiv f\u00e5r genomslag i forskning och utveckling;…”<\/em><\/strong><\/p>\n

Baylan vill trygga genusvetarnas arbetsmarknad och d\u00e4rtill garantera att deras ”kunskapsomr\u00e5de” ska f\u00e5 genomslag i all annan forskning och utveckling.<\/p>\n

”Det kr\u00e4vs \u00f6kade satsningar f\u00f6r en mer j\u00e4mst\u00e4lld akademi. J\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r en avg\u00f6rande fr\u00e5ga f\u00f6r akademins legitimitet som samh\u00e4llsb\u00e4rande institution och, i f\u00f6rl\u00e4ngningen, f\u00f6r det svenska samh\u00e4llets utveckling och konkurrenskraft.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Den akademiska legitimiteten hos genusvetarna sj\u00e4lva tycks inte alls sv\u00e4va i n\u00e5gon os\u00e4kerhet hos Baylan, trots den n\u00e4rmast totala kvinnodominansen inom omr\u00e5det. Om det svenska samh\u00e4llets konkurrenskraft och utveckling h\u00e4nger p\u00e5 t\u00e4theten av genusvetare i den akademiska v\u00e4rlden och ett blint k\u00f6nsr\u00e4knande \u00e4r vi illa ute.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0En h\u00f6gst sn\u00f6pt variant tycks ligga ute p\u00e5 n\u00e4tupplagan…Faksimil fr\u00e5n SvD I dagens SvD hittar vi en debattartikel\u00a0skriven av Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, Ibrahim Baylan. F\u00f6r att spinna vidare p\u00e5 g\u00e5rdagens inl\u00e4gg noterar jag \u00e5terigen att j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r det som gynnar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,259,1321,1162,589,1,590,403],"tags":[4900,4899,4903,2467,2468,4918,2466,2465,774,2464],"class_list":["post-7652","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-kultur","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-hogskola","tag-ibrahim-baylan","tag-jamstalldhet","tag-professor","tag-professurer","tag-socialdemokrati","tag-utbildning"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7652","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7652"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7652\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7662,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7652\/revisions\/7662"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7652"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7652"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7652"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}