{"id":7781,"date":"2012-11-12T12:17:21","date_gmt":"2012-11-12T11:17:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=7781"},"modified":"2012-11-12T12:17:21","modified_gmt":"2012-11-12T11:17:21","slug":"vad-menar-janouch","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2012\/11\/vad-menar-janouch\/","title":{"rendered":"Vad menar Janouch?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>\u00a0Katerina Janouch. Foto: Susanna Varis<\/em><\/p>\n

F\u00f6rfattaren och feministen Katerina Janouch tycker att det \u00e4r bra att P\u00e4r Str\u00f6m nu l\u00e4mnar arbetet f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet. Jag antar att hon tycker att det blir enklast s\u00e5, n\u00e4r alla tycker likadant. Erik Helmersson har en po\u00e4ng i sin\u00a0artikel<\/a>\u00a0i dagens DN om detta. (Vad Helmersson sedan anser vara s\u00e5 kontroversiellt med Str\u00f6ms budskap: lika v\u00e4rde, r\u00e4ttigheter och skyldigheter oberoende av k\u00f6n, framg\u00e5r d\u00e4remot inte.)<\/p>\n

Tillbaka till Janouch. I artikeln framf\u00f6r hon i ett antal punkter en tes om patriarkatets existens och det \u00e4r inte ofta en feminist bem\u00f6dar sig om att komma med sakargument. Vad jag d\u00e4remot blir n\u00e5got f\u00f6rbryllad \u00f6ver \u00e4r slutkl\u00e4mmen:<\/p>\n

”Allt P\u00e4r Str\u00f6m skriver \u00e4r inte sn\u00f6mos.\u00a0Han har en vacker vision \u2013 att \u201dk\u00f6nen ska ha samma r\u00e4ttigheter och skyldigheter.\u201d Tyv\u00e4rr \u00e4r hans utopi inte f\u00f6rankrad i dagens samh\u00e4lle, men en sak ska jag ge honom: Jag hoppas att det en dag blir som han \u00f6nskar.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Till dess lyfter jag p\u00e5 hatten f\u00f6r att han \u00e4ntligen l\u00e4mnat debatten.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r hans utopi inte f\u00f6rankrad i dagens samh\u00e4lle? F\u00f6r att den diskriminering mot\u00a0m\u00e4n \u00a0<\/span><\/em><\/span> som finns i den svenska lagstiftningen inte g\u00e5r att \u00e5tg\u00e4rda? (Det finns inga lagar som uttryckligen diskriminerar kvinnor). Janouch anser att Str\u00f6ms vision \u00e4r vacker, om n\u00e5got om\u00f6jlig att genomf\u00f6ra, men \u00e4r glad \u00f6ver att han slutar debattera? What?<\/p>\n

(\u00c4r vi inne p\u00e5 den genusvetenskapliga grenen om f\u00f6rkastande av den traditionella vetenskapen, i det h\u00e4r fallet logiken, som manlig gren?)<\/p>\n

Janouch skriver:<\/p>\n

”Jag vill n\u00e4mligen markera vad hans st\u00e5ndpunkt i genusfr\u00e5gor handlar om: Vissa individers r\u00e4dsla f\u00f6r att vi faktiskt kan f\u00e5 ett verkligt j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle.”\u00a0<\/strong><\/em><\/p>\n

Felaktigt, tyv\u00e4rr. Vad Str\u00f6m str\u00e4var efter \u00e4r ett verkligt j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle, med lika v\u00e4rde, r\u00e4ttigheter och skyldigheter f\u00f6r b\u00e5da k\u00f6nen. Inget f\u00f6retr\u00e4de f\u00f6r n\u00e5got ”underrepresenterat” k\u00f6n, ingen kvotering (vare sig av m\u00e4n eller kvinnor), inga tjej- och kvinnosatsningar och ”j\u00e4mst\u00e4lldhetspengar”. Lika r\u00e4ttigheter \u00e4r n\u00e4mligen inte samma sak som lika utfall (50\/50-f\u00f6rdelning \u00f6verallt). En del genusvetare (”j\u00e4mst\u00e4lldhetsexperter”) riskerar f\u00f6rst\u00e5s att f\u00f6rlora sina arbeten och projektpengar.<\/p>\n

\u00a0”Innan vi f\u00f6rfasas \u00f6ver att Str\u00f6m nu k\u00e4nner sig tvingad att sluta debattera j\u00e4mst\u00e4lldhet vill jag att vi besinnar oss en stund \u2013 och bara ser p\u00e5 verkligheten.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Janouch; \u00e4r det m\u00e5nga som ”f\u00f6rfasas” omkring dig \u00f6ver att P\u00e4r Str\u00f6m slutar debattera?<\/p>\n

”Jag \u00e4r en av dem som kritiserat P\u00e4r Str\u00f6ms \u201dkamp\u201d mot \u201dstatsfeminismen\u201d\u00a0\u2013 det senare ett hitte-p\u00e5-ord som P\u00e4r Str\u00f6m sj\u00e4lv skapat f\u00f6r att f\u00f6rminska j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gorna.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Sverige har lagar som diskriminerar m\u00e4n, d\u00e4remot inga som diskriminerar kvinnor (exempelvis m\u00e5ste en pappa ans\u00f6ka om faderskap i de fall f\u00f6r\u00e4ldrarna inte \u00e4r gifta, n\u00e5got som mamman automatiskt tillskrivs). Som ett exempel kan man p\u00e5 regeringens hemsida l\u00e4sa under avsnittet j\u00e4mst\u00e4lldhet<\/a>:<\/p>\n

”\u00a0Exempel p\u00e5 s\u00e5dana insatser \u00e4r handlingsplanen f\u00f6r att bek\u00e4mpa m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor, handlingsplanen mot prostitution och m\u00e4nniskohandel, forskningsprogrammet om kvinnors h\u00e4lsa, en satsning p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering i kommunala verksamheter samt den j\u00e4mst\u00e4lldhetssatsning inom skolans omr\u00e5de som regeringen fattade beslut om i juni 2008.”<\/em><\/p>\n

Det som n\u00e4mns \u00e4r m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor, inte ett ord om det motsatta. M\u00e4n drabbas ocks\u00e5 av relationsv\u00e5ld, men ofta p\u00e5 att annorlunda s\u00e4tt. ”Forskningsprogrammet om kvinnors h\u00e4lsa”, m\u00e4nnens h\u00e4lsa n\u00e4mns inte ens. (J\u00e4mf\u00f6r med den nyss genomf\u00f6rda Rosa Bandet-m\u00e5naden, d\u00e4r det Bl\u00e5 bandet fullst\u00e4ndigt saknades, trots att prostatacancer \u00e4r den cancerform som sk\u00f6rdar flest offer.)<\/p>\n

Detta under en regering och en j\u00e4mst\u00e4lldhetsminister som f\u00e5r utst\u00e5 spott och spe f\u00f6r att inte vilja kalla sig feminist. P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll, s\u00e4rskilt inom skolv\u00e4sendet har den feministiskt pr\u00e4glade genusvetenskapen haft stort genomslag och de flesta myndigheter, organisationer och f\u00f6retag har numera j\u00e4mst\u00e4lldhetsplaner, -arbete och ofta satsas det just s\u00e4rskilt p\u00e5 kvinnor.<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Nyamko Sabuni. Foto: Johan \u00d6dmann<\/em><\/p>\n

”I Pakistan \u2013 men \u00e4ven i Sverige. Flickor och kvinnor kl\u00e4s i krusiduller och f\u00f6rv\u00e4ntas vara v\u00e5rdande”<\/em><\/strong>, skriver Janouch.<\/p>\n

\u00c4r det papporna och ”patriarkatet” som g\u00f6r detta? \u00c4r kvinnor v\u00e5rdande enkom p\u00e5 grund av f\u00f6rv\u00e4ntningar? \u00c4r bara kvinnor v\u00e5rdande? \u00c5ker inte m\u00e4n iv\u00e4g till Statoil 01.15 n\u00e4r gravida fruar och flickv\u00e4nner vill ha lakrits och korv? \u00c4r att vara v\u00e5rdande eller b\u00e4ra krusiduller ett problem?<\/p>\n

”I en k\u00e4rleksrelation f\u00f6rv\u00e4ntas vi t\u00e5la en hel del\u00a0\u2013 och veta v\u00e5r plats som kvinna. Vi l\u00e4r oss redan p\u00e5 dagis att \u201dk\u00e4rlek b\u00f6rjar med br\u00e5k\u201d och att en pojke som sl\u00e5r g\u00f6r det f\u00f6r att han inte kan b\u00e4ttre. H\u00f6jer vi r\u00f6sten \u00e4r vi inte charmiga och smarta \u2013 tv\u00e4rtom, vi blir st\u00e4mplade som aggressiva. Och aggressiva kvinnor anses som ot\u00e4cka. S\u00e4rskilt om de dessutom har mage att vara \u00e4ldre.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Veta v\u00e5r plats som kvinna? T ex n\u00e4r vi ensidigt best\u00e4mmer hur hemmet ska inredas? (Karlns saker \u00e4r gr\u00e4sliga). Eller n\u00e4r vi planerar i det n\u00e4rmaste alla aktiviteter och best\u00e4mmer i stort hur och var semester och h\u00f6gtider ska firas? N\u00e4r vi best\u00e4mmer vad som ska inhandlas?<\/p>\n

\u00c4r det ”patriarkatet” eller de f\u00f6retr\u00e4desvis kvinnliga f\u00f6rskolel\u00e4rarna och l\u00e4rarna som tycker att ”k\u00e4rlek b\u00f6rjar med br\u00e5k”? Om man st\u00e4ndigt vill bli omtyckt och accepterad s\u00e5 kommer man nog inte s\u00e5 l\u00e5ngt. Vare sig om man \u00e4r kvinna eller man. Vem bryr sig vad n\u00e5gon random tycker om dig om du h\u00f6jer r\u00f6sten f\u00f6r att du har n\u00e5got viktigt att s\u00e4ga? Kvinnor g\u00f6r nog r\u00e4tt i att bota sig ur behagssjukan b\u00e4st det g\u00e5r.<\/p>\n

S\u00e5 punkterna som ska st\u00f6dja tesen om k\u00f6nsmaktsordningen:<\/p>\n

”\u25cf\u00a0Varje \u00e5r misshandlas runt 17 kvinnor till d\u00f6ds av sin oftast manliga partner. Motsvarande siffra f\u00f6r m\u00e4n \u00e4r 2-3. (I Sverige d\u00f6mdes 24 kvinnor f\u00f6r d\u00f6dligt v\u00e5ld mot partner mellan \u00e5ren 1995 och 2001.)”<\/em><\/strong><\/p>\n

M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor uppm\u00e4rksammas. Kvinnors v\u00e5ld mot m\u00e4n n\u00e4mns knappt och m\u00f6rkertalet torde vara \u00e4n st\u00f6rre. Dessutom finns det anledning att tro att kvinnor ut\u00f6var mera psykiskt v\u00e5ld. I Finland stod \u00e5r 2008<\/a>\u00a0kvinnor f\u00f6r en st\u00f6rre <\/em>andel av det grova relationsv\u00e5ldet \u00e4n m\u00e4n. Kvinnojourer hj\u00e4lper utsatta kvinnor, mansjourer inriktar sig p\u00e5 m\u00e4n som ut\u00f6vare. Ingen jour finns f\u00f6r m\u00e4n som \u00e4r offer. Inga statliga pengar utg\u00e5r till utsatta m\u00e4n.<\/p>\n

”\u25cf\u00a0Det \u00e4r fortfarande fr\u00e4mst m\u00e4n som misshandlar kvinnor. Drygt 85 procent av dem som misst\u00e4nks f\u00f6r misshandel mot kvinnor \u00e4r m\u00e4n. En fj\u00e4rdedel av fallen \u00e4r i n\u00e4ra relationer (2010).”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

De 15 % av ut\u00f6vande kvinnor beh\u00f6ver allts\u00e5 inte insatser f\u00f6r sin v\u00e5ldsproblematik?<\/p>\n

Dessutom f\u00f6rst\u00e5r jag inte vad de v\u00e5ldsamma m\u00e4nnen eller kvinnorna har med en k\u00f6nsmaktsordning att g\u00f6ra? K\u00f6nsmaktsordningen beskriver en ordning d\u00e4r m\u00e4n som grupp s\u00e4gs vara \u00f6verordnade kvinnor som grupp. Varf\u00f6r v\u00e4ljer man det antal individer som uppvisar antisocialt beteende genom att misshandla f\u00f6r att representera en ordning som g\u00e4ller alla individer? Det ligger en inneboende moralisk anklagelse gentemot alla m\u00e4n och ett utpekande som offer av alla kvinnor i detta resonemang. En st\u00f6rre andel m\u00e4n \u00e4n kvinnor \u00e4r v\u00e5ldsamma, det kan bero p\u00e5 h\u00f6gre halter av testosteron, men \u00e4ven av sociala f\u00f6rv\u00e4ntningar (m\u00f6rdare och v\u00e5ldsm\u00e4n \u00f6versv\u00e4mmas av k\u00e4rleksbrev i f\u00e4ngelserna), men inom feminismen f\u00e5r man detta till n\u00e5gonting som p\u00e5verkar alla m\u00e4n och alla kvinnor. Alla m\u00e4n \u00e4r potentiella ut\u00f6vare och alla kvinnor \u00e4r potentiella offer. Ibland framf\u00f6rs tom att detta skulle vara n\u00e5got som gynnar de icke-misshandlande m\u00e4nnen, att de som misshandlar hj\u00e4lper till att uppr\u00e4tth\u00e5lla ”k\u00f6nsmaktsordningen”. Som ett bevis f\u00f6r ett matriarkat skulle man p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt kunna f\u00f6ra fram statistik om oskyldigt d\u00f6mda v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e4n och -kvinnor, eller kvinnor som falskeligen anklagar m\u00e4n f\u00f6r \u00f6vergrepp p\u00e5 sig sj\u00e4lva eller barnen, och d\u00e4rmed f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5visa att alla kvinnor potentiellt ljuger om v\u00e5ldt\u00e4kter och alla m\u00e4n potentiellt kan bli offer f\u00f6r detta.<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Matriarkatet?<\/em><\/p>\n

”\u25cf\u00a0M\u00e4ns sjukdomar r\u00e4knas dubbelt s\u00e5 ofta som arbetsskador som kvinnors sjukdomar. M\u00e4n f\u00e5r l\u00e4ttare pengar fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan om de drabbats av skador i arbetet. N\u00e4r kvinnor s\u00f6ker pengar f\u00f6r arbetsskador f\u00e5r de ofta nej fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Mycket m\u00e4rklig formulering. R\u00e4knas h\u00e4r alla sjukdomar som vardera gruppen har? Varf\u00f6r skulle t ex influensa eller mensv\u00e4rk klassas som arbetsskada? Kvinnor och m\u00e4n arbetar i relativt stor utstr\u00e4ckning inom olika branscher, arbetsmarknaden \u00e4r k\u00f6nssegregerad. M\u00e4n r\u00e5kar oftare ut f\u00f6r direkt kroppsskada, medan kvinnor oftare f\u00e5r belastningsskador. Belastningsskador har tidigare varit sv\u00e5ra att f\u00e5 erk\u00e4nda som arbetsskador, n\u00e5got jag hoppas kommer att \u00e4ndras. Janouch gl\u00f6mmer att n\u00e4mna att ca 20 m\u00e4n varje \u00e5r omkommer<\/em> i arbetsplatsolyckor. F\u00f6r kvinnor har siffran pendlat kring 0 och 1.<\/p>\n

”\u25cf\u00a0V\u00e5rden \u00e4r inte j\u00e4mst\u00e4lld \u2013 forskningen och utvecklingen av sjukv\u00e5rden handlar fortfarande mycket om m\u00e4ns kroppar och om hur m\u00e4n lever.”<\/em><\/strong><\/p>\n

Man har bland annat inte velat testa l\u00e4kemedel p\u00e5 kvinnor eftersom det alltid f\u00f6religger en risk av att individen \u00e4r ovetandes gravid, men kring 30 % av testerna g\u00f6rs p\u00e5 kvinnor. I P\u00e4rs bok finns mer om detta.<\/p>\n

”\u25cf\u00a0Kvinnors l\u00f6ner ligger fortfarande skandal\u00f6st l\u00e5ngt efter m\u00e4nnens. Inkomststatistik fr\u00e5n SCB 1991-2010 visar att en genomsnittlig svensk kvinna har n\u00e4rmat sig m\u00e4nnens inkomster med 10 000 kronor under tjugo \u00e5r \u2013 men mannen tj\u00e4nar fortfarande i snitt 60 000 kronor mer per \u00e5r. Vi pratar inkomst f\u00f6re skatt, allt ifr\u00e5n l\u00f6n till a-kassa och pension.”<\/em><\/strong><\/p>\n

H\u00e4r j\u00e4mf\u00f6r Janouch alla kvinnor med alla m\u00e4n och kommer, f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande, fram till detta resultat. Kvinnor arbetar mindre \u00e4n m\u00e4n. De \u00e4r mer sjuka, barnlediga och arbetar deltid. Kvinnor studerar mer \u00e4n m\u00e4n. N\u00e4r kvinnor v\u00e4l arbetar, g\u00f6r de detta ofta i skattefinansierade arbeten inom den sk v\u00e4lf\u00e4rdssektorn, d\u00e4r man numera dessutom fr\u00e5n vissa h\u00e5ll inte vill ha n\u00e5gra vinster (vilken morot f\u00f6r att starta eget!). Skattefinansierade arbeten, som dessutom ses som en r\u00e4ttighet (man har r\u00e4tt till v\u00e5rd och omsorg), kan aldrig bli lika v\u00e4lbetalada som yrken i den privata sektorn, kort och gott eftersom skattepengarna genereras ur den sistn\u00e4mnda. Justerar man f\u00f6r faktorer som yrkesval, antal \u00e5r i yrket, \u00e5lder, kompetens etc \u00e5terst\u00e5r en skillnad p\u00e5 ca 5 % mellan kvinnor och m\u00e4n. Den skillnaden tror jag personligen kan f\u00f6rklaras med den h\u00f6gre ”riskpremie” arbetsgivaren l\u00e4gger p\u00e5 en kvinna pga ovann\u00e4mnda faktorer, samt kvinnors tendens att vara mer modesta i sina l\u00f6neanspr\u00e5k. P\u00e5 vilka grunder v\u00e4ljer kvinnor yrke? \u00c4r det ”patriarkatet” som tilldelar m\u00e4nniskor yrken och \u00f6den?<\/p>\n

”\u25cf\u00a0Andelen kvinnliga chefer \u00e4r fortfarande endast runt 33 procent \u2013 mot 66 procent av m\u00e4nnen. Inom den akademiska v\u00e4rlden \u00e4r det \u00e4nnu v\u00e4rre. 80 procent av professorerna \u00e4r m\u00e4n. Endast sjutton av 100 \u00e4r kvinnor.”<\/em><\/strong><\/p>\n

\u00c4r f\u00f6rklaringen det onda ”patriarkatet” eller kvinnors egna val?<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Percy Barnevik. Foto: SR<\/em><\/p>\n

”\u25cf\u00a0Bland samh\u00e4llets toppar \u00e4r fortfarande m\u00e4n i majoritet.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Jag vet inte vilka Janouch menar, men f\u00f6r att t ex bli f\u00f6retagsledare m\u00e5ste man i stort delegera sitt familjeliv till n\u00e5gon annan. Hur m\u00e5nga kvinnor \u00e4r beredda att g\u00f6ra detta? Att v\u00e4nstern sedan skriker om pigor s\u00e5 fort n\u00e5gon anlitar st\u00e4dhj\u00e4lp l\u00e4r inte underl\u00e4tta. F\u00f6retagsledaren Percy Barnevik t ex tillbringade kvalitetstid med sina barn i limousinen p\u00e5 v\u00e4g till Arlanda.<\/p>\n

”\u25cf Sverige har \u00e4nnu aldrig haft en kvinnlig statsminister.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

Pakistan har haft Benazir Bhutto som premi\u00e4rminister, men kan v\u00e4l knappast ben\u00e4mnas som j\u00e4mst\u00e4llt eller fritt fr\u00e5n ”k\u00f6nsmaktsordningar”.<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Benazir Bhutto. Foto: Getty Images<\/em><\/p>\n

”\u25cf\u00a041 procent av kvinnliga kolumnister och ledarskribenter f\u00e5r ofta ta emot kommentarer riktade mot sitt k\u00f6n. Samma siffra f\u00f6r m\u00e4n \u00e4r fem procent.”\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

\u00c4r det h\u00e4r ett tecken p\u00e5 att m\u00e4n \u00e4r \u00f6verordnade kvinnor? Hur har man f\u00f6rresten unders\u00f6kt detta?<\/p>\n

Jag tycker att det \u00e4r synd att Janouch, som \u00e4nd\u00e5 verkar h\u00e5lla med om Str\u00f6ms vision, \u00e4r s\u00e5 indoktrinerad i den feministiska tankeg\u00e5ngen att hon inte f\u00f6rm\u00e5r att se tv\u00e5 sidor av myntet. Men jag ska sj\u00e4lv f\u00f6rs\u00f6ka att h\u00e5lla huvudet kallt och se till tanken f\u00f6rst och sedan till budb\u00e4raren, n\u00e5got som ibland kan vara sv\u00e5rt, ska erk\u00e4nnas. Allt som feminister skriver \u00e4r inte heller sn\u00f6mos. Det \u00e5terst\u00e5r j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete, men om man inte delar den feministiska analysen om m\u00e4ns \u00f6verordning eller m\u00e5ls\u00e4ttningen med 50\/50-f\u00f6rdelning mellan k\u00f6nen inom alla delar av samh\u00e4llet? \u00c4r man v\u00e4lkommen med sina argument eller ska man helst mobbas till tystnad?<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Katerina Janouch. Foto: Susanna Varis F\u00f6rfattaren och feministen Katerina Janouch tycker att det \u00e4r bra att P\u00e4r Str\u00f6m nu l\u00e4mnar arbetet f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet. Jag antar att hon tycker att det blir enklast s\u00e5, n\u00e4r alla tycker likadant. Erik Helmersson har … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,259,1321,1162,589,1,590,403],"tags":[4900,4899,4903,4918,2480,700,1244],"class_list":["post-7781","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-kultur","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-jamstalldhet","tag-jamstalldhetsdebatt","tag-katerina-janouch","tag-par-strom"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7781","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7781"}],"version-history":[{"count":15,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7781\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7801,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7781\/revisions\/7801"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7781"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7781"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7781"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}