{"id":9096,"date":"2013-02-27T23:47:16","date_gmt":"2013-02-27T22:47:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9096"},"modified":"2013-02-27T23:47:16","modified_gmt":"2013-02-27T22:47:16","slug":"hur-gor-djur-kon","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/02\/hur-gor-djur-kon\/","title":{"rendered":"Hur g\u00f6r djur k\u00f6n?"},"content":{"rendered":"

\"hilleviganetzstaffanclaesson\"<\/a>\u00a0Hillevi Ganetz. Foto: Staffan Claesson<\/em><\/p>\n

SvD verkar vara n\u00e4sta i raden av dags- och kv\u00e4llstidningarna att fullst\u00e4ndigt falla in i den feministiskt anstrukna journalismens f\u00e5ra. Ett antal artiklar p\u00e5 senare tid tyder p\u00e5 detta och i dagens tidning finns en recension<\/a>\u00a0av genusvetaren Hillevi Ganetz bok\u00a0Naturlikt. M\u00e4nniskor, Djur och V\u00e4xter i SVT:s Naturmagasin.<\/em><\/p>\n

Bortsett fr\u00e5n att recensenten Fredrik Sj\u00f6berg ”inte st\u00e5r ut med naturprogram” intar han en fullst\u00e4ndigt okritisk h\u00e5llning gentemot genusvetenskapen och Ganetz:<\/p>\n

”Ganetz har g\u00e5tt i n\u00e4rstrid med ett statistiskt urval av de naturmagasin som har s\u00e4nts i SVT under det senaste halvseklet. \u201dI naturen med Nils Dahlbeck\u201d, \u201dNaturv\u00e4ktarna\u201d, \u201dKorsn\u00e4sg\u00e5rden\u201d, \u201dF\u00e4lteko\u201d, \u201dNaturtimmen\u201d, \u201dMitt i naturen\u201d och allt vad de nu har hetat. Det hon ser och h\u00f6r (till och med musiken) ges d\u00e4rp\u00e5 en f\u00f6rklaring ur ett akademiskt v\u00e4l underbyggt genusperspektiv.”<\/p><\/blockquote>\n

Vad skulle detta akademiskt v\u00e4l underbyggda genusperspektiv best\u00e5 av? Jag har hittills inte hittat mycket i den sk genusvetenskapen som ens borde kallas f\u00f6r vetenskap.<\/p>\n

”Hillevi Ganetz<\/strong>\u00a0\u00e4r en skarp\u00f6gd analytiker. \u201dNaturlikt\u201d ger goda inblickar i den f\u00f6r\u00e4nderliga natursyn som pr\u00e4glat SVT:s naturmagasin, och den belyser utan politiska \u00f6vertoner hur dessa program har speglat och bef\u00e4st vad som l\u00e4nge var ett ost\u00f6rt h\u00f6rn av m\u00e4nnens v\u00e4rld.”<\/p><\/blockquote>\n

Utan politiska \u00f6vertoner?? Har Sj\u00f6berg fullst\u00e4ndigt missat att hela den sk genusvetenskapen baserar sig p\u00e5 feministisk ideologi?<\/p>\n

”Dessv\u00e4rre \u00e4r \u201dNaturlikt\u201d avfattad p\u00e5 en prosa som bitvis p\u00e5minner om en ans\u00f6kan till n\u00e5got referenshungrigt forskningsr\u00e5d. Och visst, akademiker skriver v\u00e4l mest s\u00e5dant nuf\u00f6rtiden, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 trist. \u00c4mnet \u00e4r angel\u00e4get och forskningen \u00e4r det inget fel p\u00e5. Bara stilen st\u00f6r.<\/p>\n

Min mamma, till exempel, som verkligen minns killarna p\u00e5 Korsn\u00e4sg\u00e5rden, hon skulle inte komma l\u00e4ngre \u00e4n till sidan 10. D\u00e4r skulle hon stava sig igenom uttrycket \u201dextratextuella diskurser\u201d. En g\u00e5ng, tv\u00e5 g\u00e5nger. Sedan skulle hon g\u00e5 och dricka kaffe ist\u00e4llet.”<\/p><\/blockquote>\n

En viss sorts akademiker ”skriver v\u00e4l mest s\u00e5dant nuf\u00f6rtiden”; t ex genusvetare som f\u00f6rs\u00f6ker maskera obefintlig vetenskaplighet bakom massor av skitn\u00f6digt pomp\u00f6s akademisk rappakalja. Som exempelvis ”extratextuella diskurser”.<\/p>\n

”Vilket \u00e4r synd.\u00a0<\/strong>Hon om n\u00e5gon skulle vara betj\u00e4nt av Hillevi Ganetz tr\u00e4ffs\u00e4kra f\u00f6rklaring av hur det kan komma sig att n\u00e4stan alla s\u00e5 kallade tittarfilmer i tv:s naturmagasin \u00e4r inskickade av m\u00e4n. Grejen \u00e4r att filmkameran, till skillnad fr\u00e5n dammsugaren, sedan l\u00e4nge \u00e4r en manligt kodad apparat.”<\/p><\/blockquote>\n

Vilken tur att vi har genusvetare som f\u00f6rklarar hur saker och ting ligger till och kodar allehanda ting \u00e5t oss. Hur skulle jag t ex annars veta att jag ”g\u00f6r man” s\u00e5 fort jag r\u00f6r en filmkamera? Var finns f\u00f6rresten den \u00e5rliga katalogen d\u00e4r allt finns listat s\u00e5 att man vet vad man g\u00f6r f\u00f6r k\u00f6n, jag efterlyste den redan l\u00e4nge sedan…? Som vi ju vet sedan tidigare s\u00e5 \u00e4r ju kvinnor och m\u00e4n exakt likadana i grunden, innan den f\u00f6rvr\u00e4ngande socialiseringen s\u00e4tter ig\u00e5ng. K\u00f6n \u00e4r en social konstruktion. Allt enligt genusvetenskapen. Just d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det j\u00e4tteviktigt att koda in allt fr\u00e5n bestick och beteenden till yrken i olika genus. Dessutom f\u00e5r de manligt kodade sakerna h\u00f6gre v\u00e4rde \u00e4n de kvinnligt kodade sakerna, allt enligt kreativ, marxistisk teori inympad i n\u00e4mnda vetenskap.<\/p>\n

Den ”klassiska” artikel som Sj\u00f6berg i refererar till i recensionen finns att l\u00e4sa\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Ganetz \u00e4r professor i media och kommunikation, men jag antar att det \u00e4r den genusvetenskapliga inriktningen som \u00e4ven g\u00f6r henne till expert p\u00e5 zoologi:<\/p>\n

”- Visst \u00e4r det en verklig natur som syns p\u00e5 alla bilder, men olika scener klipps ihop f\u00f6r att passa ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt s\u00e4tt att betrakta djuren och deras liv. N\u00e4stan alltid handlar det om v\u00e5r kulturs syn p\u00e5 sexualitet och genus som tittarna utan att t\u00e4nka p\u00e5 det f\u00e5r ta del av.<\/p>\n

I naturen f\u00f6rekommer\u00a0homosexuella relationer och det \u00e4r inte alltid som djurhonan tar hand om sina ungar. Men detta \u00e4r tabu att skildra, enligt Hillevi Ganetz.<\/p>\n

Hon anser att naturfilmerna bidrar till att bef\u00e4sta k\u00f6nsroller och r\u00e5dande moralv\u00e4rderingar i samh\u00e4llet.
\n– De h\u00e4r filmerna \u00e4r till exempel ofta inriktade p\u00e5 k\u00e4rnfamiljen som norm. Djuren skildras i termer av mamma-pappa-barn. Och pappan, hanen, \u00e4r ofta den \u00f6verordnade.”<\/p><\/blockquote>\n

Till skillnad mot den genusvetenskapliga v\u00e4rlden, d\u00e4r k\u00f6net \u00e4r en social konstruktion, s\u00e5 \u00e4r ju de arma djuren utl\u00e4mnade \u00e5t det biologiska k\u00f6net f\u00f6r att t ex fortplanta sig. I naturen \u00e4r mamma-pappa-barn fortfarande ett r\u00e4tt g\u00e5ngbart recept p\u00e5 fortplantning och vidarebefordran av gener.<\/p>\n

”Skildringarna av lejonen p\u00e5 de afrikanska savannerna visar detta tydligt, forts\u00e4tter Hillevi Ganetz.
\n– En lejonfamilj lever ihop under l\u00e5ng tid och kan best\u00e5 av upp emot tolv medlemmar. Den kallas d\u00e5 en flock. Men en \u00e4lgko och en \u00e4lgkalv som vandrar tillsammans under ett \u00e5r betraktas som en familj.
\n– Visst kan det k\u00e4nnas m\u00e4rkligt att kalla en flock lejon f\u00f6r en familj, men jag ser ett v\u00e4rde i att utmana g\u00e4ngse f\u00f6rest\u00e4llningar om vad som \u00e4r en familj och hur den lever.”<\/p><\/blockquote>\n

Ganetz vill allts\u00e5 anv\u00e4nda lejonens levnadss\u00e4tt som propaganda f\u00f6r ett nytt familjebegrepp. Intressant. Undrar om lejonhannarnas ben\u00e4genhet att bita ihj\u00e4l andra hannars ungar f\u00f6r att s\u00e4kra sig om de egna genernas fortplantning kan tj\u00e4na som en modell ocks\u00e5? \u00d6ver huvudtaget ska man, enligt mig, akta sig f\u00f6r att h\u00e4mta exempel fr\u00e5n djurens v\u00e4rld f\u00f6r att propagera f\u00f6r vad det \u00e4n m\u00e5 vara f\u00f6r modeller f\u00f6r den m\u00e4nskliga samvaron. De bevisar kort och gott ingenting. Det \u00e4r lika ”naturligt” med k\u00e4rnfamilj som med gruppv\u00e5ldt\u00e4kter om man konsulterar naturen.<\/p>\n

”- I en film har tv\u00e5 lejonhonor sex med varandra. Speakerr\u00f6sten framh\u00e5ller att den ena honan \u00e4r brunstig och att hon ger sig p\u00e5 den yngre honan eftersom det inte finns n\u00e5gon hane i n\u00e4rheten. \u00c4r det s\u00e5 vi ska tolka lesbiska kvinnor ocks\u00e5, som att de har sex tillsammans d\u00e4rf\u00f6r att det saknas m\u00e4n?
\n– Djur har lust men den skildras s\u00e4llan och ses d\u00e5 som n\u00e5got icke naturligt. Precis som kvinnans lust f\u00f6rnekades av m\u00e4nnen under \u00e5rhundraden.”<\/p><\/blockquote>\n

Har lejon sex f\u00f6r njutnings skull enbart? Jag vet inte svaret p\u00e5 fr\u00e5gan, men Ganetz vet. Sj\u00f6berg kanske ocks\u00e5 vet, han \u00e4r till min stora f\u00f6rv\u00e5ning \u00e4ven biolog. Men som s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger n\u00e4r det g\u00e4ller genusvetenskap g\u00e5r den sk normkritiken ut p\u00e5 att enbart inf\u00f6ra en annan norm.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Hillevi Ganetz. Foto: Staffan Claesson SvD verkar vara n\u00e4sta i raden av dags- och kv\u00e4llstidningarna att fullst\u00e4ndigt falla in i den feministiskt anstrukna journalismens f\u00e5ra. Ett antal artiklar p\u00e5 senare tid tyder p\u00e5 detta och i dagens tidning finns en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,9,259,1321,1928,1162,589,1,590,403,384],"tags":[2744,4900,2743,4899,4903,2741,2742,2745],"class_list":["post-9096","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-film","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-kultur","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-tv","tag-biologi","tag-feminism","tag-fredrik-sjoberg","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-hillevi-ganetz","tag-naturfilm","tag-zoologi"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9096","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9096"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9096\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9098,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9096\/revisions\/9098"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9096"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9096"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9096"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}