{"id":9176,"date":"2013-03-17T00:19:21","date_gmt":"2013-03-16T23:19:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9176"},"modified":"2013-03-17T00:19:21","modified_gmt":"2013-03-16T23:19:21","slug":"oro-for-peer-review-bland-genusforskare","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/03\/oro-for-peer-review-bland-genusforskare\/","title":{"rendered":"Oro f\u00f6r peer review bland genusforskare"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/hannahamanda.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9178\" alt=\"hannahamanda\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/hannahamanda.jpg\" width=\"255\" height=\"348\" srcset=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/hannahamanda.jpg 255w, http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/hannahamanda-219x300.jpg 219w\" sizes=\"auto, (max-width: 255px) 100vw, 255px\" \/><\/a>\u00a0<em>Bilden har inget med texten i \u00f6vrigt att g\u00f6ra, men vad \u00e4r detta? Pojkmammorna: D\u00e4rf\u00f6r vill vi helst ha d\u00f6ttrar? Downshifting, nu vill vi arbeta mindre och leva b\u00e4ttre? &#8221;Vi vill helst ha s\u00f6ner&#8221;, skulle i dagens Sverige vara fullst\u00e4ndigt om\u00f6jlig replik och hur ska det d\u00e5 g\u00e5 med &#8221;l\u00f6neskillnaden&#8221; mellan m\u00e4n och kvinnor? (Jag antar att man menar kvinnor, tidningen verkar rikta sig till dem.) Bild fr\u00e5n Aftonbladet.<\/em><\/p>\n<p>Ur en artikel i senaste numret av\u00a0<a href=\"http:\/\/www.genus.se\/digitalAssets\/1441\/1441145_gp1_13_webb.pdf\">Genusperspektiv<\/a>:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Genom att tvingas konkurrera med varandra om statliga anslag ska de svenska<br \/>\nuniversiteten sporras att \u00f6ka kvaliteten<br \/>\np\u00e5 sin forskning. Det \u00e4r tanken. Enligt<br \/>\nregeringens forskningsproposition som<br \/>\nkom i h\u00f6stas ska 20 procent av statens<br \/>\ngrundfinansiering till universitetens<br \/>\nforskning, det s\u00e5 kallade fakultetsanslaget, i framtiden delas ut i konkurrens. F\u00f6rdelningen ska ske baserat p\u00e5<br \/>\ns\u00e5 kallad peer review eller kollegial bed\u00f6mning. Bed\u00f6marna kommer att vara<br \/>\nutl\u00e4ndska experter som cirka vart femte<br \/>\n\u00e5r ska v\u00e4rdera kvaliteten i all forskning<br \/>\nvid svenska universitet och h\u00f6gskolor.<br \/>\nTidigast 2018 ska systemet tas i bruk.<\/p>\n<p>Peer review \u00e4r en etablerad bed\u00f6mningsmodell i forskarv\u00e4rlden, och det<br \/>\nfinns ocks\u00e5 forskning om hur partisk eller opartisk peer review blir i praktiken.<br \/>\n\u2013 Man kan skilja p\u00e5 tv\u00e5 typer av<br \/>\npartiskhet, s\u00e4ger Lena Gemz\u00f6e, docent<br \/>\ni genusvetenskap vid Stockholms universitet, som skrivit rapporten Kollegial<br \/>\nbed\u00f6mning av vetenskaplig kvalitet en<br \/>\nforsknings\u00f6versikt. Dels social partiskhet: att gynna den egna gruppen, baserat p\u00e5 till exempel v\u00e4nskapsband, k\u00f6n<br \/>\neller universitetstillh\u00f6righet. Dels kognitiv partiskhet: att favorisera det egna<br \/>\nvetenskapliga perspektivet.&#8221;<\/p>\n<address>[&#8230;]<\/address>\n<address>\u00a0<\/address>\n<address>&#8221;\u2013 Vi tenderar att \u00f6verskatta risken<br \/>\nf\u00f6r social partiskhet och underskatta<br \/>\nrisken f\u00f6r kognitiv partiskhet, s\u00e4ger<br \/>\nhon. S\u00e4rskilt ett tv\u00e4rvetenskapligt \u00e4mne<br \/>\nsom genusvetenskap, som ocks\u00e5 dyker<br \/>\nupp som vetenskapligt perspektiv inom<br \/>\nandra discipliner, riskerar att bli bed\u00f6mt<br \/>\np\u00e5 fel premisser. Ju l\u00e4ngre fr\u00e5n mittf\u00e5ran<br \/>\ni en disciplin du befinner dig, desto st\u00f6rre<br \/>\nrisk \u00e4r det att bed\u00f6mare tycker att det du<br \/>\ng\u00f6r inte st\u00e4mmer med deras definition p\u00e5<br \/>\nkvalitet, s\u00e4ger Lena Gemz\u00f6e.&#8221;<\/p>\n<\/address>\n<\/blockquote>\n<address>\u00a0<\/address>\n<p>Sj\u00e4lvklart k\u00e4nner man nu oro inom de genusvetenskapliga institutionerna. T\u00e4nk om inte omv\u00e4rlden f\u00f6rst\u00e5r att uppskatta den s\u00e4rskilda sorts vetenskaplighet som utvecklats inom genusvetenskapen i Sverige? T\u00e4nk om inte de utl\u00e4ndska experterna kommer att f\u00f6rst\u00e5 det revolutionerande med att tycka sig fram till en sanning ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka objektivt studera sin omv\u00e4rld? T\u00e4nk om de inte anser att ideologiproduktion r\u00e4knas som vetenskap? Hmmm&#8230;jag skulle ocks\u00e5 k\u00e4nna en viss oro om jag hade min f\u00f6rs\u00f6rjning inom en genusvetenskaplig institution.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/genus.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9177\" alt=\"genus\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/genus.jpg\" width=\"706\" height=\"532\" srcset=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/genus.jpg 706w, http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/genus-300x226.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 706px) 100vw, 706px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Men misstr\u00f6sta ej. Till exempel excellenssatsningarna verkar enligt tv\u00e5 genusvetare leda till allehanda m\u00f6rka k\u00e4nslor och passar inte heller kvinnor som inte vill arbeta s\u00e5 mycket (annan artikel i samma nummer):<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Maria J\u00f6nsson och Anna R\u00e5dstr\u00f6m<br \/>\nvid Ume\u00e5 universitet har b\u00e5da f\u00e5tt del<br \/>\nav excellenspengar genom l\u00e4ros\u00e4tets satsning Challenging gender. Vid Nationella<br \/>\nsekretariatet f\u00f6r genusforsknings g12-<br \/>\nkonferens i h\u00f6stas presenterade de sitt<br \/>\npaper \u2013 som tar utg\u00e5ngspunkt i de egna<br \/>\nerfarenheterna \u2013 om hur otillr\u00e4cklighet<br \/>\noch skamk\u00e4nslor kan v\u00e4ckas av excellensbegreppet.&#8221;<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>&#8221;Att k\u00e4nna skam n\u00e4r man skriver en snofsig sj\u00e4lvpresentation till hemsidan eller<br \/>\nen f\u00f6r tv\u00e4rs\u00e4ker ans\u00f6kan kan vara konstruktivt. Det kan bygga p\u00e5 en insikt om<br \/>\nde egna begr\u00e4nsningarna och att man<br \/>\ninte vet, och inte heller b\u00f6r veta, vad<br \/>\nman kommer att uppt\u00e4cka. Skammen<br \/>\nfungerar ocks\u00e5 som p\u00e5minnelse om att<br \/>\ndet finns olika normsystem och att man<br \/>\nsj\u00e4lv hyser motstridiga k\u00e4nslor i f\u00f6rh\u00e5llande till r\u00e5dande forskningspolitik.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Petra Angervall vid G\u00f6teborgs universitet anser att:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;\u2013 Det gynnar m\u00e4n som kan l\u00e4gga<br \/>\nmycket tid p\u00e5 sin forskning, som ser till<br \/>\natt befinna sig p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4llen och som<br \/>\nkan vara st\u00e4ndigt tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n<p>I studien urskiljer hon och kollegorna tre grupper: de utvalda, de heml\u00f6sa<br \/>\noch de ansvarstagande. De utvalda \u00e4r<br \/>\nde som tidigt, redan under grundutbildningen, skapar r\u00e4tt kontakter<br \/>\noch lyfts fram av r\u00e4tt personer. De v\u00e4ljer sitt forsknings\u00e4mne strategiskt och<br \/>\nf\u00f6rm\u00e5r och vill spela det sociala spelet.<br \/>\nDenna grupp best\u00e5r av b\u00e5de m\u00e4n och<br \/>\nkvinnor men st\u00e5r f\u00f6r ett \u201dgr\u00e4nsl\u00f6st,<br \/>\nmaskulint ideal\u201d, som Petra Angervall<br \/>\nformulerar det. Deras forskningsm\u00e4ssiga \u00e5taganden l\u00e4mnar litet utrymme<br \/>\nf\u00f6r ansvarstagande p\u00e5 institutionen<br \/>\noch i \u00f6vriga livet.<\/p>\n<p>. N\u00e5got fler kvinnor \u00e4n m\u00e4n i studien tillh\u00f6r gruppen<br \/>\nheml\u00f6sa och \u00f6verv\u00e4ger ocks\u00e5 bland dem<br \/>\nsom s\u00e4ger sig ovilliga att acceptera f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 strategiska val och en<br \/>\nviss sorts prestationer. Kanske \u00e4r m\u00e4nnen mindre ovilliga f\u00f6r att de ser att de<br \/>\ngynnas av systemets strukturer, menar<br \/>\nPetra Angervall.&#8221;<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>&#8221;M\u00e5nga av kvinnorna som intervjuas i<br \/>\nstudien uttrycker att de gjort \u201dfel\u201d val i<br \/>\nsin forskningsinriktning och i vilka uppgifter de tagit p\u00e5 sig och l\u00e4gger allts\u00e5<br \/>\nansvaret p\u00e5 sig sj\u00e4lva.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>S\u00e5 tokigt! L\u00e4gga ansvaret p\u00e5 sig sj\u00e4lva n\u00e4r det finns strukturer och patriarkat att skylla p\u00e5?<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00a0Bilden har inget med texten i \u00f6vrigt att g\u00f6ra, men vad \u00e4r detta? Pojkmammorna: D\u00e4rf\u00f6r vill vi helst ha d\u00f6ttrar? Downshifting, nu vill vi arbeta mindre och leva b\u00e4ttre? &#8221;Vi vill helst ha s\u00f6ner&#8221;, skulle i dagens Sverige vara fullst\u00e4ndigt &hellip; <a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/03\/oro-for-peer-review-bland-genusforskare\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,259,1321,1,590,403,117],"tags":[149,2790,2786,1295,2785,2792,2788,2789,2361,2787,2791],"class_list":["post-9176","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-vetenskap","tag-aftonbladet","tag-anna-radstrom","tag-excellens","tag-forskning","tag-genusperspektiv","tag-hannah-och-amanda","tag-lena-gemzoe","tag-maria-jonsson","tag-nationella-sekretariatet-for-genusforskning","tag-peer-review","tag-petra-angervall"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9176","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9176"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9179,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9176\/revisions\/9179"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}