{"id":9249,"date":"2013-03-25T12:22:45","date_gmt":"2013-03-25T11:22:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9249"},"modified":"2013-04-07T23:31:24","modified_gmt":"2013-04-07T21:31:24","slug":"patriarkatfunderingar-och-mera-misandri-i-dn-kultur","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/03\/patriarkatfunderingar-och-mera-misandri-i-dn-kultur\/","title":{"rendered":"Patriarkatfunderingar och mera misandri i DN Kultur"},"content":{"rendered":"

\"mandani01\"<\/a><\/p>\n

Jag f\u00e5r akta mig f\u00f6r att inte b\u00f6rja uppfatta v\u00e4rlden i svart och vitt, att inte fullst\u00e4ndigt misstr\u00f6sta ang\u00e5ende de som s\u00e4ger sig vara feminister. Jag tror och hoppas att det bland dessa finns de, som tycker som jag: att alla ska ha lika v\u00e4rde, r\u00e4ttigheter och skyldigheter och att det viktiga \u00e4r att arbeta f\u00f6r att alla ska kunna forma sina liv som de vill (det h\u00e4r innefattar inte 50\/50-m\u00e5ls\u00e4ttningen, dvs lika utfall). M\u00e5nga tycks omedvetna om vad den moderna feminismen g\u00e5r ut p\u00e5 och misstar den f\u00f6r att vara en r\u00f6relse som arbetar f\u00f6r r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet. S\u00e5 \u00e4r inte l\u00e4ngre fallet. Eftersom lika r\u00e4ttigheter redan har uppn\u00e5tts f\u00f6r flera decennier sedan, har den feministiska r\u00f6relsen allt mer anammat m\u00e5let om j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom snart sagt alla (helst prestigefyllda) omr\u00e5den i samh\u00e4llet. Det \u00e4r en syn som inte inkluderar m\u00e4nniskors fria vilja och de olika valen de g\u00f6r.<\/p>\n

S\u00e5, till dagens tema, DN Kultur. Suck. Tidningen blir mer och mer ol\u00e4slig f\u00f6r var dag som g\u00e5r, vilket ni som l\u00e4ser min blogg ju redan vet. Jag pl\u00e5gar mig igenom den eftersom jag vill rapportera om det som skrivs.<\/p>\n

I l\u00f6rdags fanns i tidningen en recension av Tala Madanis konst, skriven av Birgitta Rubin. Jag kan inte bed\u00f6ma Madanis konst, men jag hoppas att konstn\u00e4ren menar att ha fler bottnar och nyanser i sin konst \u00e4n den som Rubin v\u00e4ljer att plocka upp. I Rubins v\u00e4rld har vi h\u00e4r en perfekt DN Kultur-konstn\u00e4r; kvinna, ung, med r\u00f6tter i Iran och feministisk. Ja, rent av misandrisk, om man v\u00e4ljer att l\u00e4sa konsten som Rubin g\u00f6r. Jag vill inte uttrycka n\u00e5gon synpunkt p\u00e5 konsten i sig, mer \u00e4n att i den kontext jag l\u00e4ser om den (DN Kultur, med sin erk\u00e4nt feministiska och misandriska agenda) blir den p\u00e5frestande att ta till sig. Madani kritiserar patriarkatet och har antagligen annan slags erfarenheter av den \u00e4n Rubin, men f\u00f6r den sistn\u00e4mnda \u00e4r det sak samma (minns Schymans talibantal). Rubin blir bland annat orolig f\u00f6r att utst\u00e4llningen ska g\u00f6da f\u00f6rdomar om orientaliska m\u00e4n:<\/p>\n

”Men innan jag sett hela utst\u00e4llningen gnager en oro \u00f6ver att iransk-amerikanska Madani g\u00f6der v\u00e4sterl\u00e4ndska f\u00f6rdomar med karikatyrer av orientaliska mansgrisar. F\u00f6r m\u00e5nga av hennes medel\u00e5lders gubbfigurer \u00e4r stereotypa, svartmuskiga karlakarlar med kala hj\u00e4ssor, kalaskulor och kraftiga kranar.”<\/p><\/blockquote>\n

…men konstaterar sedan att allt \u00e4r i sin ordning:<\/p>\n

”Men efter ett tag uppt\u00e4cker man flertalet grissk\u00e4ra m\u00e4n med koketta \u00e5tb\u00f6rder och andra vita gubbar av \u201dbj\u00f6rntypen\u201d. Det leder associationerna vidare till maktm\u00e4n och maktstrukturer i allm\u00e4nhet. Ett universellt patriarkat, styrt av flockbeteenden, hackordningar och stundtals homoerotiska laddningar.”<\/p><\/blockquote>\n

\u00c4ven grissk\u00e4ra och andra vita gubbar finns med. Vilken tur! Rasism \u00e4r f\u00f6rkastligt, men misandri \u00e4r ju en del i det goda och fina hatet.<\/p>\n

”Den f\u00f6rsta heter \u201dMusic man\u201d, d\u00e4r ett \u201dmanligt geni\u201d skriver musik genom att kl\u00e4mma p\u00e5 en mindre man, som spyr (eller ejakulerar) f\u00e4rgkluttar p\u00e5 ett notpapper. \u201dKomponerandet\u201d upph\u00f6r n\u00e4r den store trycker ner den lille i kalsongen, som en k\u00e4nguruunge, och raderar ut \u201dnoterna\u201d.<\/p>\n

Det ger en intressant pendling mellan ett \u00f6msesidigt, positivt beroende och ett destruktivt maktmissbruk. \u00d6ver huvud taget kan Tala Madanis \u201dgubbar\u201d pendla mellan ytterligheter: fr\u00e5n det l\u00f6jev\u00e4ckande eller s\u00e5rbara till det livsfarliga, rent av sadistiska.<\/p>\n

Ot\u00e4ckast \u00e4r m\u00e5lningen \u201dThe santas\u201d, d\u00e4r halvnakna tomtegubbar kring en barns\u00e4ng riktar sina snoppar mot en Buddhalik pojkbebis. Associationen till en pedofilring \u00e4r oundviklig.<\/p>\n

F\u00f6r mig som kvinna \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 befriande att det f\u00f6r en g\u00e5ngs skull \u00e4r m\u00e4nnen som kl\u00e4s av, i dubbel bem\u00e4rkelse, att jag slipper f\u00f6rh\u00e5lla mig till den traditionella kvinnorollen. Samtidigt \u00e4r det uppenbart att \u00e4ven vissa gossar och m\u00e4n \u00e4r offer f\u00f6r patriarkatet i Tala Madanis bildv\u00e4rld.”<\/p><\/blockquote>\n

Mumma f\u00f6r DN Kultur, med andra ord. Det sistn\u00e4mnda, att gossar och m\u00e4n kan vara offer f\u00f6r patriarkatet tangerar n\u00e5got som jag har funderat \u00f6ver. Slentrianm\u00e4ssigt beskrivs k\u00f6nsrollerna som en del av patriarkatet. Jag kommer nog att reda ut vad som menas med patriarkatet i Sverige 2013 i ett kommande inl\u00e4gg. Kvinnorollen var sn\u00e4vare i historisk tid och detta kan nog f\u00f6rklaras med ett mera patriarkalt samh\u00e4lle, eftersom kvinnor saknade m\u00e5nga av de r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter som m\u00e4nnen hade (fast \u00e5terigen, alla kvinnor hade det inte s\u00e4mre \u00e4n alla m\u00e4n), men varf\u00f6r forts\u00e4tter man att se k\u00f6nsroller som en del av ett patriarkat? Patriarkat associeras till n\u00e5gonting d\u00e4r m\u00e4n har kontrollen. \u00c4r det enbart m\u00e4n som formar k\u00f6nsrollerna? Jag \u00e4r grundligt tr\u00f6tt p\u00e5 den feministiska diskursen d\u00e4r kvinnor enbart \u00e4r passiva offer och kan aldrig ha ansvar f\u00f6r n\u00e5gonting.<\/p>\n

Mera mumma f\u00f6r Rubin:<\/p>\n

”I titelm\u00e5lningen<\/strong>\u00a0\u201dRip image\u201d river en man s\u00f6nder bilden av sig sj\u00e4lv, i andra krackelerar huden\/masken bokstavligen. I skr\u00e4ckelanimationen \u201dHead bug\u201d attackerar flugor en flint, d\u00e4r s\u00e5ren v\u00e4xer till b\u00f6lder och f\u00e5r mannens skalle att brisera likt en bomb.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Madanis verkliga beg\u00e5vning<\/strong>\u00a0\u00e4r dessa genialiska glidningar mellan \u00f6st och v\u00e4st, h\u00f6gt och l\u00e5gt, rasande allvar och uppsluppna sk\u00e4mt. Jag skrattar s\u00e4rskilt \u00e5t hennes lustmord p\u00e5 konsthistoriens machom\u00e4n. I m\u00e5lningen \u201dMorris men\u201d transformeras Morris Louis r\u00e4nder till s\u00e4rade ben i en vild cancandans.<\/p>\n

Min enda inv\u00e4ndning \u00e4r att Tala Madanis visuella uttryck blir f\u00f6r skissartat och enahanda i l\u00e4ngden. Den dagen hon v\u00e4ljer att utnyttja m\u00e5leriets alla m\u00f6jligheter v\u00e4xer kostymen en storlek till.”<\/p><\/blockquote>\n

Javisstja, konstn\u00e4rliga kvalit\u00e9er? Sekund\u00e4rt s\u00e5 l\u00e4nge k\u00f6net och ideologin \u00e4r de r\u00e4tta.<\/p>\n

\u00a0– : – : – : –<\/p>\n

En Stilla Undran skriver i ett mycket bra inl\u00e4gg om utst\u00e4llningen\u00a0h\u00e4r<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag f\u00e5r akta mig f\u00f6r att inte b\u00f6rja uppfatta v\u00e4rlden i svart och vitt, att inte fullst\u00e4ndigt misstr\u00f6sta ang\u00e5ende de som s\u00e4ger sig vara feminister. Jag tror och hoppas att det bland dessa finns de, som tycker som jag: att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,259,1928,3,1162,1,590],"tags":[418,2664,175,4900,4899,17,2829,1543,1562,2828,2827],"class_list":["post-9249","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-genusvetenskap","category-journalistik","category-konst","category-kultur","category-okategoriserade","category-politik","tag-art","tag-birgitta-rubin","tag-dn","tag-feminism","tag-genus","tag-konst-2","tag-konstkritik","tag-patriarkat","tag-recension","tag-rip-image","tag-tala-madani"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9249","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9249"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9423,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9249\/revisions\/9423"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9249"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9249"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}