{"id":9411,"date":"2013-04-06T22:29:16","date_gmt":"2013-04-06T20:29:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9411"},"modified":"2013-04-06T22:39:40","modified_gmt":"2013-04-06T20:39:40","slug":"dn-kulturs-fortsatta-utveckling-till-ett-konspolitiskt-kontrollorgan","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/04\/dn-kulturs-fortsatta-utveckling-till-ett-konspolitiskt-kontrollorgan\/","title":{"rendered":"DN kulturs fortsatta utveckling till ett k\u00f6nspolitiskt kontrollorgan"},"content":{"rendered":"<p>Hanna Fahl <a href=\"http:\/\/www.dn.se\/kultur-noje\/hanna-fahl-halla-skrackfilmsregissorer-den-ondskefulla-snippan-ar-overanvand\">skriver<\/a>\u00a0i dagens DN Kultur en filmkr\u00f6nika d\u00e4r hon har hittat ondskefulla kvinnliga k\u00f6nsorgan \u00f6verallt i filmer hon sett. Det hela p\u00e5minner om foliehattarna bakom serien Music Industry Exposed, d\u00e4r musikindustrin p\u00e5st\u00e5s kontrolleras av Illuminati som medelst inympande av allehanda Illuminati-symboler i musikvideos f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rf\u00f6ra ungdomen till dj\u00e4vulsdyrkan. Ungef\u00e4r. Man har granskat musikvideor och hittat symboler f\u00f6r Baphomeht, en mystisk gudomlighet som ofta f\u00f6rknippas med dj\u00e4vulsdyrkan. Det kan till exempel handla om vattendroppar som i en bildruta bildar en femh\u00f6rning, symbolen f\u00f6r just Baphometh.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dnBaphomet.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9412\" alt=\"dnBaphomet\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dnBaphomet.png\" width=\"250\" height=\"367\" srcset=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dnBaphomet.png 250w, http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dnBaphomet-204x300.png 204w\" sizes=\"auto, (max-width: 250px) 100vw, 250px\" \/><\/a>\u00a0<em>Baphometh<\/em><\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>&#8221;Egentligen \u00e4r det inte bara<\/strong>\u00a0i skr\u00e4ckgenren som man slentrianm\u00e4ssigt plockar fram en snippa ur bakfickan s\u00e5 snart Ondskan med stort O ska skildras. Det f\u00f6rekommer i alla m\u00f6jliga typer av film. Peter Jackson valde till exempel att visualisera ondskans epicentrum Saurons \u00f6ga som en gigantisk sv\u00e4vande eldsvagina i \u201dSagan om ringen\u201d. Sarlaccens fiffiformade och k\u00f6ttf\u00e4rgade \u00f6kenh\u00e5la i \u201dStar wars: Jedins \u00e5terkomst\u201d sv\u00e4ljer Boba Fett hel, och sandormarna i \u201dDune\u201d ser ut som snippor med huggt\u00e4nder (detta motiv \u00e4r s\u00e5 vanligt i fiktionen att det har ett namn: \u201dvagina dentata\u201d, betandad vagina). Och nej, det \u00e4r inte bara jag som ser varje film som ett potentiellt Rorschachtest. \u201dPredator\u201d-monstret \u00e4r s\u00e5 snipplikt att det till och med \u00e4r inskrivet i dialogen (\u201dOK, pussyface, it\u2019s your move!\u201d) och konstn\u00e4ren H R Giger var uttalat k\u00f6nsorgansinspirerad n\u00e4r han skapade scenografin till \u201dAlien\u201d-filmerna.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\"><a href=\"http:\/\/bashflak.wordpress.com\/2013\/04\/06\/den-onda-fittan\/\">Bashflak<\/a>\u00a0har redan skrivit alldeles utm\u00e4rkt om detta. Men Saurons \u00f6ga? What? \u00c4r det en snippa&#8230;? M\u00f6jligen med kraftigt brytande genusglas\u00f6gon. Sitter inte det onda \u00f6gat p\u00e5 ett h\u00f6gst fallistiskt torn? Sandormar? Till och med Freud visste vad en orm betydde n\u00e4r han s\u00e5g en och d\u00e4r kan man snacka sexfixering.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dneye-of-sauron-ROTK-BD-610x385.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9413\" alt=\"dneye-of-sauron-ROTK-BD-610x385\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dneye-of-sauron-ROTK-BD-610x385.jpg\" width=\"610\" height=\"385\" srcset=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dneye-of-sauron-ROTK-BD-610x385.jpg 610w, http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/dneye-of-sauron-ROTK-BD-610x385-300x189.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 610px) 100vw, 610px\" \/><\/a>\u00a0<em>Kalla mig obildad i feministiska angel\u00e4genheter, men snippa \u00e4r inte det f\u00f6rsta jag t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e4r jag ser det h\u00e4r&#8230;\u00a0<\/em><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">N\u00e4sta sida i samma kulturdel; citat:<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>&#8221;Det \u00e4r ett uttryck f\u00f6r underliggande maktstrukturer d\u00e4r kvinnor och m\u00e4n v\u00e4rderas p\u00e5 olika s\u00e4tt.&#8221; <\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">(Aftonbladets Karin Pettersson om att Dagens Industri kallat politikern Magdalena Andersson f\u00f6r Magda i en rubrik.)<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">Efter en intervju med Nicolaj Coster-Waldau har man hittat en dansf\u00f6rest\u00e4llning med koreografi av en kvinna, Grace Ellen Barkeley. Det handlar om svampar. Svampar som dansar. <em>Mush-Room<\/em> p\u00e5 Dansens Hus. Vad vet jag, det kanske \u00e4r j\u00e4ttebra.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Mera kvinnofokus p\u00e5 Teater Brunnsgatan Fyra och <em>Edit:<\/em><\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;&#8221;<strong>Edit &#8211; Tummelisas mamma\u00a0<\/strong>\u00e4r en sm\u00e4rtfylld historia om kvinnligheten och moderskapet, l\u00e4ngtan och den sociala plikten att uppfylla det.&#8221;<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">[&#8230;]<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;Edit personifierar med sitt \u00f6de detta: att vara kvinna och inte mor \u00e4r \u00e4ven i nutid ett existentiellt problem.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">Jaha&#8230;jag \u00e4r kvinna och kommer aldrig att bli mor. Hittills har jag inte uppfattat detta som ett existentiellt problem men det \u00e4r v\u00e4l dags att b\u00f6rja d\u00e5&#8230;<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">En liten artikel om svenska deckare och sedan \u00e4r vi framme vid en artikel som &#8221;lyfter upp&#8221; r\u00e4tt sorts tema igen, n\u00e4mligen h\u00e4xprocesserna. Det handlar om Ther\u00e9se S\u00f6derlind och boken <em>V\u00e4gen Mot B\u00e5lberget:<\/em><\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;Det b\u00f6rjar med en gubbj\u00e4vel som sitter och balanserar p\u00e5 en trebent mj\u00f6lkpall precis d\u00e4r v\u00e4gen kommer ut ur skogen. Han skrattar och v\u00e4drar efter alla landsbygdens dofter. Och s\u00e5 v\u00e4ntar han. P\u00e5 n\u00e5gon att ber\u00e4tta f\u00f6r.&#8221;<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">[&#8230;]<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;Det Olof minns till slut, mycket ovilligt, \u00e4r h\u00e4xprocesserna i \u00c5nger\u00admanland 1674\u201375, d\u00e5 65 kvinnor d\u00f6mdes att br\u00e4nnas p\u00e5 b\u00e5l f\u00f6r att ha ut\u00f6vat trolldom. R\u00e4tteg\u00e5ngarna involverade hela samh\u00e4llet, barn och m\u00e4n och kvinnor som vittnade mot sina m\u00f6drar, systrar eller d\u00f6ttrar. Sj\u00e4lv vittnade Olof mot sin egen mor.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">Jag vet inte om det \u00e4r f\u00f6rfattaren eller DN, men i \u00c5ngermanland, vid det aktuella tillf\u00e4llet, d\u00f6mdes och halsh\u00f6ggs \u00e4ven tv\u00e5 m\u00e4n och fyra pojkar. Men det grumlar v\u00e4l storyn.<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">F\u00f6rfattaren:<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;\u2013\u2009Nej, det var h\u00e5rda tider. Man hade sv\u00e4ltvintrar, sk\u00f6rdar slog fel och folk dog. D\u00e5 vill man ha en enkel f\u00f6rklaring och en syndabock. Folk f\u00f6r\u00e4ndras inte s\u00e5 mycket \u00f6ver tiden. Vi vill att det ska finnas en f\u00f6rklaring. Det vill vi fortfarande.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">(Enkla f\u00f6rklaringar&#8230;hmmm&#8230;patriarkatet, n\u00e5gon? Strukturer, n\u00e5gon?)<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;\u2013\u2009Sen drabbas kvinnor fortfarande av m\u00e4ns \u00f6vermakt. Den kampen m\u00e5ste fortfarande f\u00f6ras, \u00e4ven om det \u00e4r b\u00e4ttre i dag. Den som har m\u00f6jlighet att styrkem\u00e4ssigt s\u00e4tta sig \u00f6ver en annan kommer att g\u00f6ra det. Och s\u00e5 fogar sig de andra.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">Ut\u00f6ver intervjun finns \u00e4ven en recension av boken i samma kulturdel. P\u00e5 n\u00e4sta uppslag \u00e4r temat flickor, dockor och mjukisdjur i en genre som kallas gurlesk.<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;Mitt skrivbord \u00e4r fullt av romaner och diktsamlingar. Pamfletter och h\u00e4ften. Glittrande skapelser fr\u00e5n de minsta f\u00f6rlagen till de st\u00f6rsta. Av unga och \u00e4ldre f\u00f6rfattare som har det gemensamt att de p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skriver om dockor, flickor och blod.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">Sockers\u00f6ta sm\u00e5flickor och gulliga mjukisdjur som pl\u00f6tsligt blir f\u00f6rvridna, onda eller \u00e4ckliga&#8230;faktiskt n\u00e5got som faller mig p\u00e5 l\u00e4ppen och tangerar det jag g\u00f6r i min konst. Men ska det h\u00e4r ocks\u00e5 kv\u00e4vas ner av n\u00e5gon slags feminism och genusgalenskap? M\u00e5ste allt som handlar om kvinnor eller som kvinnliga kulturut\u00f6vare g\u00f6r tryckas in i n\u00e5gon f\u00f6rkv\u00e4vande feministisk diskurs. F\u00e5r man inte ha n\u00e5gonting i fred? Aber nat\u00fcrlich:<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">&#8221;H\u00e4r ligger ocks\u00e5 en doktorsavhandling fr\u00e5n Uppsala universitet. Den heter \u201dEtt flicklaboratorium i valda bitar. Skeva flickor i svenskspr\u00e5kig prosa fr\u00e5n 1980\u20132005\u201d och \u00e4r skriven av Maria Margareta \u00d6sterholm.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"text-align: left;\">Skev \u00e4r tydligen svenska f\u00f6r queer.<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Genom docklekarna och docksk\u00e5pen str\u00f6mmar de sociala anspr\u00e5ken in. Representationen och rollerna. H\u00e4rmningen och kopieringen. Nationalencyklopedin skriver: \u201dDockleken har ocks\u00e5 haft ett pedagogiskt syfte, genom leken skulle flickan skolas in i sin kommande roll som mor och husmor.\u201d<\/p>\n<p>Men vad h\u00e4nder om dockleken sp\u00e5rar ur? Om den tar \u00f6ver? Om det inte alls \u00e4r pedagogiska och uppbyggliga relationer som iscens\u00e4tts, utan groteska, perversa, v\u00e5ldsamma?<\/p>\n<p>I feministisk teori kallas den formen av konstn\u00e4rliga uttryck f\u00f6r gurlesk.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Jahapp&#8230;d\u00e4r blev ordet gurlesk oanv\u00e4ndbart. M\u00e5ste genusvetarna besudla precis allting med sin kl\u00e5fingrighet? Sj\u00e4lvklart v\u00e4ljer man en 50-talsdoftande formulering ur Nationalencyclopedin f\u00f6r att beskriva docklekar f\u00f6r att illustrera en mullrande patriarktr\u00f6st fr\u00e5n ovan som dikterar vad sm\u00e5 flickebarn ska ha sina dockor till. Som om lek gick till p\u00e5 det viset. Barn imiterar de vuxna och l\u00e4r sig om sin omv\u00e4rld genom att iscens\u00e4tta det de uppfattar. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att barns lekar \u00e4r mycket mera m\u00e5ngfacetterade \u00e4n den pedagogik som genusvetaren vill reducera de till.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Mia-M\u00e4kil\u00e4-mixmedia-24.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9414\" alt=\"Mia M\u00e4kil\u00e4 mixmedia 24\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Mia-M\u00e4kil\u00e4-mixmedia-24.jpg\" width=\"728\" height=\"534\" srcset=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Mia-M\u00e4kil\u00e4-mixmedia-24.jpg 728w, http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Mia-M\u00e4kil\u00e4-mixmedia-24-300x220.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 728px) 100vw, 728px\" \/><\/a><em>\u00a0Dollhouse, Mia M\u00e4kil\u00e4. Min mentor och stora inspirat\u00f6r Mia M\u00e4kil\u00e4 har l\u00e4nge haft liknande teman i sin konst&#8230;<\/em><\/p>\n<p>Sj\u00e4lvklart vill Anna Hallberg ge feminismen \u00e4ran f\u00f6r utvecklingen. Hon listar fyra &#8221;fokuspunkter&#8221; f\u00f6r genren, varav en \u00e4r feminism:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Trettio \u00e5rs feministiskt arbete har givit resultat. Oavsett hur man vill v\u00e4rdera utgivningen, kan man se en \u00f6kning av kvinnliga\/tjejiga\/flickiga\/butchiga\/asexuella\/mots\u00e4gelsefulla\/queera b\u00f6cker. Dockhaverif\u00f6rfattarna utg\u00f6r en liten \u00f6 i en st\u00f6rre arkipelag. Det \u00e4r en pluralistisk och konfrontativ spr\u00e4ngning av normen som har tagit tid. F\u00f6rmodligen kommer vi att se en liknande uppg\u00f6relse \u2013 som kommer att vara konfliktfylld och r\u00f6rig men n\u00f6dv\u00e4ndig \u2013 n\u00e4r det g\u00e4ller etnicitet och kolonialism under de n\u00e4rmaste decennierna.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Antagligen har alla kvinnliga kulturut\u00f6vare feminismen att tacka f\u00f6r sin existens. Suck.<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;P\u00e5fallande m\u00e5nga av dessa diktsamlingar, romaner och prosalyriska mellanformer tematiserar en kvinnlig homosocialitet d\u00e4r m\u00e4nnen antingen \u00e4r fr\u00e5nvarande eller figurerar i periferin. I min bokh\u00f6g finns hela spektrumet fr\u00e5n flickig v\u00e4nskap, intensiv hatk\u00e4rlek, lesbisk erotik, systerskap och konkurrens, mor-och-dotter-speglingar, den ensamma flick-kvinnan med sina leksaker och dockor och naturligtvis den vanliga vuxna heterokvinnan som kanske inte \u00e4r s\u00e5 vanlig \u00e4nd\u00e5, n\u00e4r hon sj\u00e4lv f\u00e5r komma till tals och ta plats.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Bechdel-testet som ska till\u00e4mpas p\u00e5 film f\u00f6r att se hur genuskorrekt det \u00e4r, dvs om det finns fler en en kvinna och om de kvinnorna har dialog som inte handlar om m\u00e4n? Inget omv\u00e4nt Bechdel-test \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt h\u00e4r, med andra ord? Sj\u00e4lv har jag alltid tyckt att det \u00e4r bef\u00e4ngt att kr\u00e4va genuskorrekta konstverk \u00f6verhuvudtaget, m\u00e4n skriver om sina erfarenheter, kvinnor f\u00e5r v\u00e4l skriva om sina och h\u00e4r g\u00f6r de det.<\/p>\n<p>Den vuxna heterokvinnan som &#8221;f\u00e5r komma till tals&#8221; och &#8221;ta plats&#8221;. Herrejisses vad jag blir tr\u00f6tt! Vem ska ge mig plats och l\u00e5ta mig komma till tals?? Jag upptar den plats min 1,63 cm l\u00e5nga kropp med utvidgande midjem\u00e5tt avgr\u00e4nsar mig och jag pratar n\u00e4r jag har n\u00e5got att s\u00e4ga. Det har g\u00e5tt bra hittills.<\/p>\n<p>Men visst. Konst fungerar i m\u00e5ngt och mycket som ett rorschach-test, betraktaren tolkar in saker fr\u00e5n sin h\u00f6gst personliga referensram.<\/p>\n<p>P\u00e5 n\u00e4sta sidan finns en artikel om William Blake:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Om Paglia \u00e4r lyh\u00f6rd f\u00f6r demonin, det latenta kvinnohatet, grymheten (Blake tycks fixerad vid olika former av tortyr) och det sadomasochistiska undertrycket i Blakes bildv\u00e4rld, framh\u00e5ller Malmberg k\u00e4nslosamheten, gl\u00e4djen och det barnsligt oskuldsfulla. Och kring Blakes kult av den maskulina kroppen tassar han med f\u00f6rsiktiga v\u00e4ndningar som \u201den antydan om en homoerotisk m\u00f6jlighet\u201d.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Se d\u00e4r, lite kvinnohat g\u00e5r \u00e5tminstone att kl\u00e4mma in.<\/p>\n<p>P\u00e5 n\u00e4sta sida recenserar Maria Schottenius Alain Mabanckous <em>I Morgon Fyller Jag Tjugo\u00a0<\/em>och konstaterar att f\u00f6rfattaren inte kritiserar m\u00e5nggifte:<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Michel har en far, Roger, och en mor, Pauline, vars stora sorg \u00e4r att hon inte kan f\u00e5 fler barn \u00e4n Michel, plus en andra mamma, Martine, pappa Rogers f\u00f6rs\u00adta fru, som har sju barn. Mamma Martine och hennes m\u00e5nga barn tycker mycket om Michel, ja, alla \u00e4lskar alla, s\u00e5 n\u00e5gon stridsskrift mot m\u00e5nggifte \u00e4r inte denna roman. Tv\u00e4rtom.&#8221;<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Eva_Bonnier_2Magdalena.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9415\" alt=\"Eva_Bonnier_2Magdalena\" src=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Eva_Bonnier_2Magdalena.jpg\" width=\"593\" height=\"599\" srcset=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Eva_Bonnier_2Magdalena.jpg 593w, http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Eva_Bonnier_2Magdalena-296x300.jpg 296w\" sizes=\"auto, (max-width: 593px) 100vw, 593px\" \/><\/a>Magdalena, Eva Bonnier.<\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Ja, det \u00e4r inte ofta kulturskapare h\u00e5ller sig p\u00e5 den r\u00e4tta l\u00e4rans v\u00e4g. P\u00e5 n\u00e4sta sida finner vi mera feminism i \u00a0en recension av G\u00f6rel Cavalli-Bj\u00f6rkmans bok om Eva Bonnier (Birgitta Rubin recenserar):<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Men fr\u00e4mst g\u00f6r det Eva Bonnier or\u00e4ttvisa, eftersom hon bitvis framst\u00e5r som elak och h\u00f6gdragen. Hon d\u00f6mer ut den ena efter den andra, som \u201dspela g\u00e5s, \u00e4r \u201dful som en gris\u201d, en \u201durbracka\u201d eller \u201dpygm\u00e9 i dumhet\u201d.<\/p>\n<p>Cavalli-Bj\u00f6rkman p\u00e5pekar sj\u00e4lv att Bonniers brev var h\u00f6gst privata. Men det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e5 vi nog alla kan h\u00e4va ur oss vad som helst och analyserna s\u00e4rskilt beh\u00f6vs. F\u00f6r det mesta g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 utifr\u00e5n ett kombinerat genus- och klassperspektiv.<\/p>\n<p>Trots pengar, bildning och beg\u00e5vning k\u00e4nde sig Eva Bonnier uppenbarligen tr\u00e4ngd och frustrerad, av m\u00e5nga begripliga sk\u00e4l \u2013 b\u00e5de privata och strukturella. Att hon var privilegierad och med \u00e5ren rik f\u00f6rde med sig avundsjuka och inst\u00e4llsamt smicker. Det bef\u00e4ste k\u00e4nslan av utanf\u00f6rskap i konstn\u00e4rskretsar, s\u00e4rskilt som hon var socialist i hj\u00e4rtat och avskydde vidlyftigt leverne.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Vilken tur att man med de r\u00e4tta genusglas\u00f6gonen och den r\u00e4tta maktanalysschblonen kan tolka Eva Bonnier p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, som den stackars f\u00f6rtryckta kvinna hon \u00e4r.<\/p>\n<blockquote><p>&#8221;Eva Bonnier var skoningsl\u00f6s \u00e4ven mot sig sj\u00e4lv och formulerade sig vasst ocks\u00e5 i betydelsen skarpsynt och roligt; speciellt om tidens mansgrisar och Karin Larssons \u201dafvundsv\u00e4rda lycka\u201d att st\u00e4da skiten efter Carl.&#8221;<\/p><\/blockquote>\n<p>Allt detta i en enda DN Kultur. Jag tyar icke l\u00e4ngre&#8230;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hanna Fahl skriver\u00a0i dagens DN Kultur en filmkr\u00f6nika d\u00e4r hon har hittat ondskefulla kvinnliga k\u00f6nsorgan \u00f6verallt i filmer hon sett. Det hela p\u00e5minner om foliehattarna bakom serien Music Industry Exposed, d\u00e4r musikindustrin p\u00e5st\u00e5s kontrolleras av Illuminati som medelst inympande av &hellip; <a href=\"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/04\/dn-kulturs-fortsatta-utveckling-till-ett-konspolitiskt-kontrollorgan\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,181,9,259,361,674,13,1321,1928,3,1162,415,589,1,2262,403,1611],"tags":[2780,2902,2664,2075,4900,2413,4899,4903,2900,179,2722,2039,2903,2901],"class_list":["post-9411","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-feminism","category-film","category-genusvetenskap","category-goth","category-historia","category-inspiration","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-konst","category-kultur","category-lowbrow","category-medier","category-okategoriserade","category-pop-surrealism","category-pseudovetenskap","category-skrackkonst","tag-anna-hallberg","tag-baphometh","tag-birgitta-rubin","tag-dn-kultur","tag-feminism","tag-film-2","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-gurlesk","tag-hanna-fahl","tag-haxprocess","tag-illuminati","tag-music-industry-exposed","tag-vagen-mot-balberget"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9411"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9419,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9411\/revisions\/9419"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}