{"id":9424,"date":"2013-04-08T14:18:40","date_gmt":"2013-04-08T12:18:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9424"},"modified":"2013-04-08T15:10:05","modified_gmt":"2013-04-08T13:10:05","slug":"gunilla-molloy-och-skolans-anti-pojkkultur","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/04\/gunilla-molloy-och-skolans-anti-pojkkultur\/","title":{"rendered":"Gunilla Molloy och skolans anti-pojkkultur"},"content":{"rendered":"

\"boyreadingnedanshutz\"<\/a><\/p>\n

Det tog inte l\u00e4nge innan blodtrycket i vanlig ordning var uppe p\u00e5 oh\u00e4lsosamma niv\u00e5er vid genoml\u00e4sningen av DN Kultur idag. I en\u00a0artikel<\/a>\u00a0menar Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vis Stockholms universitet, att pojkars sjunkande skolresultat i l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else beror p\u00e5 att vuxna m\u00e4n inte l\u00e4ser sk\u00f6nlitteratur, inte att skolan p\u00e5 n\u00e5got vis skulle ha misslyckats eller ha ansvar \u00f6ver sakernas tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Gunilla Molloy har skrivit b\u00f6cker som\u00a0N\u00e4bbg\u00e4ddor och br\u00e5kstakar (1990)<\/i>,\u00a0Godmorgon fr\u00f6ken\u00a0: ett samtal om makt, k\u00f6n och l\u00e4rarprofessionalism (1992) <\/i><\/i>och\u00a0Texten bakom texten\u00a0: tre uppsatser om sakprosa ur ett feminist-didaktiskt perspektiv (1998).<\/i><\/i><\/i> Hennes ideologiska hemvist torde det med andra ord inte r\u00e5da n\u00e5gra tveksamheter kring.<\/p>\n

P\u00e5 bloggen Bokhora beskrivs Molly p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt av Johanna Lindb\u00e4ck:<\/p>\n

”Jag tror att m\u00e5nga som utbildat sig till svenskl\u00e4rare k\u00e4nner till Gunilla Molloy. Har man\"gunilla-molloy_sv.jpg\"<\/a>\u00a0g\u00e5tt L\u00e4rarh\u00f6gskolan i Stockholm har man kanske haft henne som l\u00e4rare, och om man utbildat sig p\u00e5 andra h\u00e5ll s\u00e5 har man kanske l\u00e4st b\u00f6cker av henne om just svenskundervisning. (Om inte, l\u00e4s genast!) Fokuset ligger p\u00e5 hur man kan arbeta med l\u00e4sande i skolan, varf\u00f6r man b\u00f6r g\u00f6ra det, och vad sk\u00f6nlitteratur ger. Och d\u00e5 \u00e4ven f\u00f6r elever som verkligen inte uppskattar att f\u00e5 en ny bok i n\u00e4ven. Tv\u00e4rtom.
\nJag tycker hon \u00e4r en riktig l\u00e4s-guru, och jag f\u00e5r alltid\u00a0bra id\u00e9er och mycket inspiration<\/a>. Tips f\u00f6r alla som undrar hur man kan f\u00f6rnya sitt sk\u00f6nlitter\u00e4ra l\u00e4sande med barn allts\u00e5! Steg ett : greppa\u00a0valfri bok\u00a0<\/a>av Gunilla Molloy.”<\/p><\/blockquote>\n

Pl\u00f6tsligt verkar de sjunkande resultaten inte alls s\u00e5 konstiga. Om en s\u00e5 h\u00e4r betydelsefull person inom den svenska l\u00e4rarutbildningen ger uttryck f\u00f6r de tankeg\u00e5ngar som \u00e5terfinns i artikeln blir bilden mera begriplig.<\/p>\n

”Det \u00e4r inte skolans fel att pojkars l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6rs\u00e4mras. Pojkar l\u00e4ser og\u00e4rna sk\u00f6nlitteratur eftersom det anses omanligt, men d\u00e4rmed f\u00e5r de sv\u00e5rare att f\u00f6rst\u00e5 andra m\u00e4nniskor, menar Gunilla Molloy.”<\/p><\/blockquote>\n

lyder ingressen.<\/p>\n

”Den statliga litteraturutredningen, som just har varit ute p\u00e5 remiss, visar bland annat att pojkars l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6rs\u00e4mrats. Det s\u00e4gs ofta vara ett skolproblem. Jag menar att det \u00e4r felaktigt. Problemet blir synliggjort i skolan men uppst\u00e5r inte d\u00e4r.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Men ocks\u00e5 skillnaden mellan pojkars och flickors l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga (och \u00f6vriga skolprestationer) betonas och fr\u00e5gan borde d\u00e4rf\u00f6r analyseras ur ett genusperspektiv som kan belysa aktiviteten \u201dl\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur\u201d i relation till \u201dkonstruktion av manlighet\u201d. Det har Litteraturutredningen missat.<\/p>\n

M\u00e5nga pojkar l\u00e4ser en hel del.\u00a0<\/strong>G\u00e4rna b\u00f6cker om historia. Helst om andra v\u00e4rldskriget. De l\u00e4ser ocks\u00e5 fantasy och science fiction. De \u00e4r ofta b\u00e4ttre l\u00e4sare \u00e4n sina l\u00e4rare d\u00e5 det g\u00e4ller l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen av texter i videomanualer och dataprogram. Pojkar har ofta en l\u00e4skompetens som \u00e4r annorlunda \u00e4n den som efterfr\u00e5gas i internationella unders\u00f6kningar. D\u00e4r skall de kunna tolka litter\u00e4ra texter och l\u00e4sa mellan raderna. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r som skillnaden \u00e4r st\u00f6rst mellan pojkar och flickor, i kategorin att \u201dreflektera och utv\u00e4rdera\u201d.”<\/p><\/blockquote>\n

V\u00e4nta nu, pojkarnas sjunkande l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else handlade det ju om? Men h\u00e4r p\u00e5st\u00e5s att pojkar visst l\u00e4ser och har till och med h\u00f6gre l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4n sina l\u00e4rare n\u00e4r det g\u00e4ller t ex videomanualer och dataprogram. Vad menas d\u00e5 med l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else? Den specifika f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur och att ”l\u00e4sa mellan raderna”? \u00c4r ”att l\u00e4sa mellan raderna” att reflektera och utv\u00e4rdera? Vilka \u00e4r dessa internationella unders\u00f6kningar som Molloy refererar till? \u00c4r det inte den svenska skolan som bed\u00f6mer elevernas l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och vad har den f\u00f6r grund f\u00f6r bed\u00f6mning av l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else? \u00c4r ”att l\u00e4sa mellan raderna” viktigt f\u00f6r den svenska skolan ocks\u00e5, \u00e4r det kanske till och med s\u00e5 som l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else bed\u00f6ms i den svenska skolan, inte bara i ”internationella unders\u00f6kningar”?<\/p>\n

”Hur f\u00f6rs\u00f6ker d\u00e5 l\u00e4rare motivera elever att m\u00f6ta sk\u00f6nlitteraturen? En del l\u00e4rare s\u00e4ger att det \u00e4r \u201dbra\u201d att l\u00e4sa och h\u00e4mtar argument ur kursplanen i svenska: litteraturl\u00e4sning ger upplevelser och kunskap, \u00e4r spr\u00e5kutvecklande och st\u00e4rker den personliga och kulturella identiteten. Men dessa argument r\u00e4cker inte f\u00f6r att \u00f6verbrygga ett (manligt) l\u00e4smotst\u00e5nd.”<\/p><\/blockquote>\n

Vilket manligt l\u00e4smotst\u00e5nd? Det har ju precis konstaterats att pojkar l\u00e4ser g\u00e4rna historiska b\u00f6cker, fantasy och science fiction, till exempel? Betyder det ”manliga l\u00e4smotst\u00e5ndet” att inte l\u00e4sa och vara intresserad av exakt samma saker som flickorna? (L\u00e5ngt ifr\u00e5n alla flickor \u00e4r f\u00f6rresten intresserade av att l\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur.)<\/p>\n

Molloy visar dock f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att den manliga rollen \u00e4r sn\u00e4vare \u00e4n den kvinnliga:<\/p>\n

”Att studera maskuliniteter i skolan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte att studera bara \u201dpojkar\u201d. Reproduktion av maskuliniteter sker i relation till femininitet. Medan flickor i dag kan g\u00e5 i l\u00e5ngbyxor, spela fotboll och l\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur, s\u00e5 kan pojkar inte g\u00e5 i kjol, dansa balett och inte heller l\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur om de vill bli uppfattade som maskulina.”<\/p><\/blockquote>\n

Men hon bygger sitt resonemang p\u00e5 teser som utformats av en viss Yvonne Hirdman. Hirdmans teser, formulerade i bland annat boken Genus – det stabilas f\u00f6r\u00e4nderliga form <\/em>har granskats av Ninni p\u00e5 Genusdebatten\u00a0h\u00e4r<\/a>\u00a0och\u00a0h\u00e4r<\/a>\u00a0och brukar betraktas som vetenskapliga fakta i genusvetarsammanhang.<\/p>\n

Is\u00e4rh\u00e5llandet mellan k\u00f6nen f\u00f6refaller vara den princip<\/strong>\u00a0som styr k\u00f6nskonstruktionen i samh\u00e4llet utanf\u00f6r skolan och d\u00e4rmed ocks\u00e5 i klassrummet. \u201dOm det finns n\u00e5got m\u00f6nster som vi enkelt kan se och enkelt kan bel\u00e4gga s\u00e5 \u00e4r det is\u00e4rh\u00e5llningens starka, dirigerande logik, den som allra tydligast kommer fram i detaljerade praktiker eller detaljerade f\u00f6reskrifter om genusarbetsdelningen\u201d, skriver Yvonne Hirdman. I de klassrum d\u00e4r pojkar vistas under tolv \u00e5r g\u00e4ller det f\u00f6r dem att dagligen f\u00f6rh\u00e5lla sig till denna \u201dgenusarbetsdelning\u201d p\u00e5 ett s\u00e4tt som ocks\u00e5 bekr\u00e4ftar deras maskulinitet. Ett tecken p\u00e5 is\u00e4rh\u00e5llandets logik \u00e4r inst\u00e4llningen till att l\u00e4sa och samtala om sk\u00f6nlitteratur. Att avvisa l\u00e4sning av sk\u00f6nlitteratur, som ses som en feminin handling, inneb\u00e4r att aktiviteten m\u00e5ste f\u00f6rl\u00f6jligas eller avf\u00e4rdas som tr\u00e5kig.<\/p><\/blockquote>\n

Bara f\u00f6r att n\u00e5gon skrivit ner n\u00e5gonting i en bok blir det inte till sanning. Bland annat avf\u00e4rdar Hirdman biologiska skillnader mellan k\u00f6nen och anv\u00e4nder 17 texter fr\u00e5n ett tidsspann p\u00e5 2000 \u00e5r som bevismaterial (sk cherry-picking).<\/p>\n

Molloy vill koppla l\u00e4sningen av sk\u00f6nlitteratur till en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r andra m\u00e4nniskor och en b\u00e4ttre f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e4tta sig in i deras verklighet:<\/p>\n

”Men jag menar att l\u00e4sning och samtal om sk\u00f6nlitteratur framf\u00f6r allt kan upp\u00f6va vad den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum kallar narrativ fantasi, som \u00e4r en f\u00f6rm\u00e5ga att leva sig in i hur andra m\u00e4nniskor \u2013 med annorlunda villkor, erfarenheter och v\u00e4rderingar \u2013 t\u00e4nker, k\u00e4nner och lever. Det \u00e4r en f\u00f6rm\u00e5ga att skifta perspektiv och synvinkel, att se sig sj\u00e4lv i den andre och den andre i sig sj\u00e4lv. Enligt Nussbaum stimuleras denna f\u00f6rm\u00e5ga, som \u00e4r viktig i en demokrati, b\u00e4st genom litteraturl\u00e4sning. Med begreppet narrativ fantasi f\u00f6rs\u00f6ker Nussbaum ringa in fenomenet \u201dperspektivbyte\u201d, som kan uppst\u00e5 vid litteraturl\u00e4sning n\u00e4r l\u00e4saren kan leva sig in i hur andra m\u00e4nniskor \u2013 med annorlunda villkor, erfarenheter och v\u00e4rderingar \u2013 t\u00e4nker, k\u00e4nner och lever.”<\/p><\/blockquote>\n

I n\u00e4sta steg kopplas denna f\u00f6rm\u00e5ga till f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r demokrati:<\/p>\n

”L\u00e4sning och samtal kring sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter<\/strong>\u00a0\u00e4r ett s\u00e4tt att arbeta med skolans demokratiuppdrag. I samtal om sk\u00f6nlitteratur kan l\u00e4saren utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden och andra m\u00e4nniskors handling ur andra perspektiv \u00e4n det egna. Att en del elever avvisar denna m\u00f6jlighet blir ett problem i skolan. Men om inte det omgivande manssamh\u00e4llet visar pojkar att l\u00e4sning av sk\u00f6nlitteratur \u00e4r viktigt, s\u00e5 kommer pojkarna inte heller att tycka det. Och om vuxna m\u00e4n inte l\u00e4ser b\u00f6cker, s\u00e5 kommer inte deras s\u00f6ner att g\u00f6ra det.<\/p>\n

L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r skifta perspektiv och i forts\u00e4ttningen diskutera pojkars l\u00e4smotst\u00e5nd utifr\u00e5n ett samh\u00e4llsperspektiv. D\u00e5 kan vi konstatera att m\u00e5nga m\u00e4n, i sin gestaltning av manlighet, bland annat g\u00f6r det genom att inte l\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur. Pojkar framst\u00e5r nu som f\u00f6rlorare i det moderna kunskapssamh\u00e4llet. Litteraturens st\u00e4llning och betydelse i utbildningssystemet blir d\u00e4rmed ocks\u00e5 en politisk fr\u00e5ga. Skolan har uppdraget att fostra demokratiska medborgare, men det m\u00e5ste ske i samspel med samh\u00e4llet utanf\u00f6r skolan.”<\/p><\/blockquote>\n

H\u00e4rmed har man elegant kopplat ihop en manlighet och m\u00e4n som ses som problematisk (i vanlig ordning) med f\u00f6rst, pojkarnas ”s\u00e4mre” (annorlunda ing\u00e5r inte ens i ekvationen eller bed\u00f6mningen) l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och gjort allt detta till ett demokratiproblem. M\u00f6jliga f\u00f6rklaringar som att skolan inte f\u00f6rst\u00e5r att v\u00e4rdera pojkarnas annorlunda l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och – intresse och att skolan, om tydligt f\u00e4rgad av feministiska f\u00f6rest\u00e4llningar som de som Molloy anf\u00f6r, inte \u00e4r l\u00e4mpad att bed\u00f6ma pojkars f\u00f6rm\u00e5gor existerar inte inom Molloys horisont. Det \u00e4r nog inte s\u00e5 mycket pojkarna som lider av en ”anti-plugg-kultur” som skolan som lider av en ”anti-pojkkultur”.<\/p>\n

Mera om l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else\u00a0h\u00e4r<\/a>\u00a0(Forskning.se, den nationella forskningsportalen)<\/p>\n

En Stilla Undran har ocks\u00e5\u00a0uppm\u00e4rksammat<\/a>\u00a0artikeln<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det tog inte l\u00e4nge innan blodtrycket i vanlig ordning var uppe p\u00e5 oh\u00e4lsosamma niv\u00e5er vid genoml\u00e4sningen av DN Kultur idag. I en\u00a0artikel\u00a0menar Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vis Stockholms universitet, att pojkars sjunkande skolresultat i l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else beror … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178,1364,181,259,1321,1928,1162,1,590,403],"tags":[4900,4899,4903,2904,2905,1976,4923,2906],"class_list":["post-9424","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blodtryckshojare","category-bocker","category-feminism","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-journalistik","category-kultur","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","tag-feminism","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-gunilla-molloy","tag-lasforstaelse","tag-pojkar","tag-skolan","tag-yvonne-hirdman"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9424","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9424"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9424\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9431,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9424\/revisions\/9431"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9424"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9424"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9424"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}