{"id":9479,"date":"2013-04-13T22:32:18","date_gmt":"2013-04-13T20:32:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9479"},"modified":"2013-05-04T23:13:06","modified_gmt":"2013-05-04T21:13:06","slug":"feminism-feministisk","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/04\/feminism-feministisk\/","title":{"rendered":"Feminism \/ feministisk"},"content":{"rendered":"

\"teenage_feminist\"<\/a><\/p>\n

I serien om feministiska definitioner kommer jag nu till sj\u00e4lva begreppet feminism. Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforskning<\/em> definierar det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

”Feminism (av latin\u00a0fe\u00b4mina<\/em>\u00a0\u2018kvinna\u2019) \u00e4r dels en \u00f6vergripande teori (f\u00f6rklaringsmodell), dels en politisk r\u00f6relse. Feminismen utg\u00e5r fr\u00e5n att kvinnor i allm\u00e4nhet har en s\u00e4mre st\u00e4llning \u00e4n m\u00e4n. Den situationen tycker feminismen beh\u00f6ver \u00e4ndras. En person som h\u00e5ller med om detta kallas feminist.<\/p>\n

Olika feministiska riktningar,\u00a0feminismer<\/em>, f\u00f6rklarar orsakerna till m\u00e4ns och kvinnors olika villkor p\u00e5 olika s\u00e4tt. Den feministiska politiska r\u00f6relsen arbetar ocks\u00e5 p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6r att kvinnor och m\u00e4n ska ha samma m\u00f6jligheter, r\u00e4ttigheter och skyldigheter i samh\u00e4llet. En del feminister menar att kvinnornas s\u00e4mre st\u00e4llning kan f\u00f6rsvinna genom politiska f\u00f6r\u00e4ndringar och nya lagar. Andra anser att det inte r\u00e4cker utan att man m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndra hela samh\u00e4llet.<\/p>\n

Feminismen kan delas in i tv\u00e5 huvudgrupper:\u00a0essentialistisk feminism<\/em>\u00a0och\u00a0konstruktivistisk feminism<\/em>. Inom grupperna finns det flera olika feministiska riktningar. Enligt essentialistisk feminism finns det grundl\u00e4ggande skillnader mellan kvinnor och m\u00e4n som \u00e4r biologiska, allts\u00e5 n\u00e5got man f\u00f6ds med. Kvinnor anses till exempel f\u00f6das med moderliga egenskaper. Ett annat ord f\u00f6r essentialistisk feminism \u00e4r\u00a0s\u00e4rartsfeminism.<\/em><\/p>\n

Konstruktivistisk feminism skiljer mellan biologi och kultur. Enligt den har m\u00e4n och kvinnor olika biologiska k\u00f6n, men de f\u00f6ds inte med egenskaper som \u00e4r speciella f\u00f6r deras k\u00f6n. I st\u00e4llet menar man att det \u00e4r historien och samh\u00e4llet som har skapat skillnader mellan k\u00f6nen och vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Ett annat ord f\u00f6r konstruktivistisk feminism \u00e4r\u00a0likhetsfeminism.<\/em>”<\/p><\/blockquote>\n

Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r allts\u00e5 att kvinnor har en s\u00e4mre st\u00e4llning \u00e4n m\u00e4n. Man kan ju undra vad som menas med s\u00e4mre st\u00e4llning? S\u00e4mre st\u00e4llning bara s\u00e5 d\u00e4r rent allm\u00e4nt? Eller g\u00e4llande vad? Menar man att kvinnans st\u00e4llning i samh\u00e4llet \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n mannens?<\/p>\n

Rent allm\u00e4nt s\u00e4mre st\u00e4llning eller att kvinnans st\u00e4llning i samh\u00e4llet skulle vara s\u00e4mre \u00e4n mannens h\u00e5ller jag inte med om. Som vanligt talar jag om Sverige och om nutid. Kvinnor har alla r\u00e4ttigheter som m\u00e4nnen har i Sverige och n\u00e5gra till. B\u00e5da k\u00f6nen har sina specifika problemomr\u00e5den g\u00e4llande j\u00e4mst\u00e4lldhet, men kvinnornas problematik uppm\u00e4rksammas och adresseras i mycket h\u00f6gre utstr\u00e4ckning. Det offentliga klimatet i media och i samh\u00e4llet i \u00f6vrigt f\u00f6rd\u00f6mer s\u00e4mre behandling eller negativ beskrivning av kvinnor, men m\u00e4nnen \u00e4r det fullt legitimt att mobba och demonisera p\u00e5 olika s\u00e4tt (jag talar nu om de officiella, offentliga kanalerna och forumen (t ex gammelmedia, organisationer, f\u00f6retag, makthavare etc, inte vissa bloggar eller kommentarsf\u00e4lt).<\/p>\n

En annan definition fr\u00e5n Wikipedia (Lena Gemz\u00f6e):<\/p>\n

”\u00c4r den klassiska politiska r\u00f6relsen f\u00f6r kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likst\u00e4llighet med mannen.<\/p>\n

Olika inriktningar har olika syn p\u00e5 vad problemen \u00e4r, vad de beror p\u00e5 och hur det b\u00e4st b\u00f6r l\u00f6sas. Det som kan ses som gemensamt f\u00f6r m\u00e5nga av dessa \u00e4r att de anser:<\/p>\n

    \n
  1. att kvinnor generellt sett \u00e4r underordnade m\u00e4n.<\/li>\n
  2. att detta f\u00f6rh\u00e5llande ska f\u00f6r\u00e4ndras.<\/li>\n<\/ol>\n

    (Definition fr\u00e5n Lena Gemz\u00f6e – Feminism, 2002)”<\/p><\/blockquote>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    I serien om feministiska definitioner kommer jag nu till sj\u00e4lva begreppet feminism. Nationella Sekretariatet f\u00f6r Genusforskning definierar det s\u00e5 h\u00e4r: ”Feminism (av latin\u00a0fe\u00b4mina\u00a0\u2018kvinna\u2019) \u00e4r dels en \u00f6vergripande teori (f\u00f6rklaringsmodell), dels en politisk r\u00f6relse. Feminismen utg\u00e5r fr\u00e5n att kvinnor i allm\u00e4nhet … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[181,2882,259,1321,1,590,403,303],"tags":[4900,1136,4899,4903,2788,2361],"class_list":["post-9479","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-feminism","category-feminism-definitioner","category-genusvetenskap","category-jamstalldhet","category-okategoriserade","category-politik","category-pseudovetenskap","category-religion","tag-feminism","tag-feminist","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-lena-gemzoe","tag-nationella-sekretariatet-for-genusforskning"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9479"}],"version-history":[{"count":7,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9675,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9479\/revisions\/9675"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}