{"id":9758,"date":"2013-05-15T18:37:22","date_gmt":"2013-05-15T16:37:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/?p=9758"},"modified":"2013-05-15T18:37:22","modified_gmt":"2013-05-15T16:37:22","slug":"ar-all-kunskap-av-godo","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/2013\/05\/ar-all-kunskap-av-godo\/","title":{"rendered":"\u00c4r all kunskap av godo?"},"content":{"rendered":"

\"adamevedurer1504\"<\/a>\u00a0Adam och Eva, Albrecht D\u00fcrer 1504.<\/em><\/p>\n

Jag kom att fundera p\u00e5 detta n\u00e4r jag l\u00e4ste\u00a0den h\u00e4r<\/a>\u00a0artikeln om att man genom att se p\u00e5 hj\u00e4rnans konstitution kunde avg\u00f6ra vem som kan bli en v\u00e5ldsverkare i Svenska Dagbladet h\u00e4romveckan.<\/p>\n

\u00c4r det av godo att veta om m\u00e4nniskor av olika etnicitet presterar i genomsnitt olika bra p\u00e5 intelligenstest? \u00c4r det av godo att kunna se anlag f\u00f6r \u00e4rftliga sjukdomar eller att kunna bed\u00f6ma om n\u00e5gon har anlag till att bli en v\u00e5ldsverkare?<\/p>\n

Mitt korta svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r att kunskap i sig \u00e4r varken gott eller ont, det \u00e4r anv\u00e4ndningen av den som kan vara god eller ond.<\/p>\n

N\u00e5gon som inte anser att s\u00e5 \u00e4r fallet \u00e4r\u00a0Ann Heberlein<\/a>:<\/p>\n

”Nog borde vi vara medvetna om att sortering av m\u00e4nniskor i b\u00e4ttre och s\u00e4mre \u00e4r en synnerligen d\u00e5lig id\u00e9.”<\/p><\/blockquote>\n

Inneb\u00e4r sj\u00e4lva konstaterandet av till exempel att n\u00e5gon har anlag f\u00f6r v\u00e5ldsamhet en ”sortering av m\u00e4nniskor i b\u00e4ttre och s\u00e4mre”? Det anser inte jag. Man m\u00e5ste f\u00f6rst l\u00e4gga en v\u00e4rdering i det konstaterandet. Man m\u00e5ste med andra ord f\u00f6rst anse att n\u00e5gon med ben\u00e4genhet f\u00f6r v\u00e5ldsamhet \u00e4r ”s\u00e4mre”. Sj\u00e4lva konstaterandet \u00f6ppnar i sig upp ett antal handlingsalternativ: man kan till exempel, som Heberlein, b\u00f6rja med en v\u00e4rdering av egenskapen och d\u00e4rp\u00e5 ifr\u00e5gas\u00e4tta hela kunskapen, men man kan ocks\u00e5 t\u00e4nka ett steg l\u00e4ngre och inse att m\u00f6jligheten att kunna konstatera en s\u00e5dan h\u00e4r sak ocks\u00e5 ger en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att man kan hitta till exempel en behandling.<\/p>\n

”Vad ska vi g\u00f6ra med denna insikt? B\u00f6r vi eliminera samtliga foster som b\u00e4r p\u00e5 detta \u201dfr\u00f6 till v\u00e5ld\u201d? Eller b\u00f6r vi ge de individer som b\u00e4r p\u00e5 den onda genen ansvarsfrihet eftersom deras fria vilja \u00e4r satt ur spel? Den som \u00e4r genetiskt betingad till ondska kan ju inte v\u00e4lja n\u00e5got annat: S\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte Josef Fritzl f\u00f6rsvara sig. \u201dJag f\u00f6ddes till v\u00e5ldt\u00e4ktsman\u201d sade han vid r\u00e4tteg\u00e5ngen d\u00e5 han anklagades f\u00f6r att h\u00e5llit sin dotter inl\u00e5st som sexslav i k\u00e4llaren i flera \u00e5r. Det \u00e4r s\u00e5dan jag \u00e4r, menade Fritzl. Jag kunde inte g\u00f6ra n\u00e5got annat \u00e4n att f\u00f6lja min natur. Jag kunde inte v\u00e4lja n\u00e5got annat.”<\/p><\/blockquote>\n

Att kunskapen i sig \u00f6ppnar upp ett antal alternativ \u00e4r sj\u00e4lvklart, eliminering av foster \u00e4r inte det f\u00f6rsta jag kommer att t\u00e4nka p\u00e5 dock. Heberlein tycks mena att den h\u00e4r kunskapen ska vi inte ha, eftersom hanteringen av den inte \u00e4r enkel och kan skapa moraliska dilemman.<\/p>\n

”Det \u00e4r inte bara Raines och hj\u00e4rnforskningen\u00a0<\/strong>som ifr\u00e5gas\u00e4tter m\u00e4nniskans fria vilja. I dagarna publicerades en ny\u00f6vers\u00e4ttning av zoologen Konrad Lorenz klassiska text \u201dAggression \u2013 det s\u00e5 kallade onda\u201d. Lorenz forskning \u00e4r ett rasande ifr\u00e5gas\u00e4ttande av behaviorismen, det vill s\u00e4ga id\u00e9n att alla beteenden \u00e4r inl\u00e4rda och inget \u00e4r medf\u00f6tt.”<\/p><\/blockquote>\n

Ja, hur fri \u00e4r den fria viljan? Heberlein tycks inte intresserad av fr\u00e5gan.<\/p>\n

”Jag kan inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka att det har n\u00e5got med v\u00e5rt samh\u00e4llsklimat att g\u00f6ra att den h\u00e4r sortens teorier om m\u00e4nniskans natur upplever n\u00e5gon sorts ren\u00e4ssans just nu. Id\u00e9historiskt har f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00f6rklara m\u00e4nsklig ondska pendlat mellan att h\u00e4rleda den till antingen yttre faktorer eller yttre omst\u00e4ndigheter.”<\/p>\n

[…]<\/p>\n

”Jag dristar mig till att tro att m\u00e4nniskan \u00e4r mer\u00a0<\/strong>\u00e4n summan av sina drifter och insikter.<\/p>\n

En m\u00e4nniska f\u00f6ds inte, som behavioristerna h\u00e4vdar, som ett blankt blad, men hon \u00e4r inte heller determinerad, varken av gener eller av drifter. Ja, m\u00e4nniskan \u00e4r ett djur, men hon \u00e4r inte ett rov f\u00f6r sin natur. Hon kan reflektera, hon kan f\u00f6rutse konsekvenserna av sina handlingar, hon har en moraluppfattning och hon kan v\u00e4lja.”<\/p><\/blockquote>\n

Var det inte s\u00e5 man brukade resonera kring homosexualitet f\u00f6rr (och fortfarande g\u00f6r hos vissa religi\u00f6sa extremister bland annat), att man v\u00e4ljer att bli homosexuell? Att det \u00e4r en livsstil? Menar Heberlein att m\u00e4nniskor ocks\u00e5 v\u00e4ljer sin sexuella l\u00e4ggning? Eller \u00e4r den biten undantagen fr\u00e5n resonemanget?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Adam och Eva, Albrecht D\u00fcrer 1504. Jag kom att fundera p\u00e5 detta n\u00e4r jag l\u00e4ste\u00a0den h\u00e4r\u00a0artikeln om att man genom att se p\u00e5 hj\u00e4rnans konstitution kunde avg\u00f6ra vem som kan bli en v\u00e5ldsverkare i Svenska Dagbladet h\u00e4romveckan. \u00c4r det av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[259,3,1162,589,1,590,303,117],"tags":[689,175,3042,336,3040,3038,3041,2496,3039,504],"class_list":["post-9758","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-genusvetenskap","category-konst","category-kultur","category-medier","category-okategoriserade","category-politik","category-religion","category-vetenskap","tag-ann-heberlein","tag-dn","tag-durer","tag-filosofi","tag-fri-vilja","tag-hjarnforskning","tag-kunskap","tag-moral","tag-ondska","tag-svd"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9758","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9758"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9758\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9760,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9758\/revisions\/9760"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.susannavaris.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}