Nytt år, nytt namn, nytt Nationalmuseum

Äntligen, efter många turer runt vigselförrättaren, församlingsregistret i Helsingfors, magistratet i Helsingfors samt skatteverket är vi officiellt gifta och bär nu också samma efternamn – Holmén Waris. Susanna Holmén Waris. Det tar nog tid att vänja sig, då jag i 50 år hunnit heta Susanna Varis (ibland Waris).

Någon ny regering har vi dock inte sett till. Jag tillhör inte dem som ventilerat sitt missnöje över detta faktum sedan månader tillbaka, situationen är besvärlig. Givetvis är det på tiden att vi får en regering, men den måste kunna fungera också. Regeringsbildningen har dock, särskilt den senaste veckan, gett upphov till både åksjuka, svindel, utomkroppsliga upplevelser, hallucinationer, klåda och små slängar av schizofreni. Vem är det som kör egentligen? Och med vems bil? Och med vem i baksätet? Och med vilket bränsle? Rör vi oss bakåt eller framåt? Eller har vi redan kört utför stupet och befinner oss i någon bisarr dagdröm? Man kan gott säga att på den politiska spelplanen är pjäserna uppsugna av en tornado och har fortfarande inte setts till. Den som lever får se vad alltihopa formerar sig till så småningom, men situationen är minst sagt märklig. En S-regering med en alliansbudget tryfferad med en ansenlig hög företagsliberal politik från C+L. Som veckopanelen i Kvartal häromdagen undrade: Vem ska man bli arg på?

Svekdebatterna rasar och visst levde man som alliansväljare i tron att C och L föredrog Alliansen framför S, oavsett vad Lööf exakt har sagt och undvikit att säga. (Om det behövs separata lingvistiska analyser för att utröna vad en politiker menar finns det ett problem redan där och det ökar troligen inte politikernas popularitet nämnvärt.) M och Kd har i retoriken dragits åt ett håll man uppfattat att de väljare som framförallt M tappat till SD gått och C och L verkar då ha tyckt att detta inte kunde accepteras. Alltihopa framgick dock tyvärr rätt dåligt före valet får man säga. Visst, det varnades från Lööf – och Björklunds håll att man inte ville ge SD något som helst inflytande, men åtminstone jag förstod aldrig att det innebar att man hellre gav S regeringsmakten. Nu har ju den senaste manövern som väntat torpederats av Sjöstedt och V och fortsättning följer.

Nytt år är det ju förresten: Gott Nytt År!

Jag skulle ju inte skriva om politik. Jag är rätt trött på den nu. Eller, samtidigt är det fascinerande att se det demokratiska systemet under press. Jag är lyckligt lottad som får bo i ett land där institutionerna trots allt är fungerande och robusta. Det demokratiska i att utesluta ett parti med nära 20 % stöd bland befolkningen är förstås ett utropstecken. Min personliga uppfattning är att det borde man inte ha gjort. Särskilt inte om man inte vill se det partiet växa ytterligare. Politiker och politiska partier måste ändå ha så pass stark moralisk kompass, så pass fasta principer och så pass mycket tillit till sig själva att de klarar av att inte omvandlas till fascister om de förhandlar (eller ens talar) med ett parti som på olika sätt är problematiskt. (Man har ju hanterat V under alla år?) C och L litade uppenbarligen inte på att M (och Kd) kunde detta.

Nu till det som inlägget egentligen skulle handla om: Nationalmuseum

Äsch. Jag tar det i ett separat inlägg.

  • : – : – : –

Tillägg 19016: Expressen undrar här också vem det är som kör egentligen.

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i politik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Nytt år, nytt namn, nytt Nationalmuseum

  1. Ok. Betet blänker mitt framför ögonen, så jag kan inte låta bli att hugga på det: W?

    Och nu, som de brukade säga i Monte Python, över till något helt annat: Vi har inte varit utan en regering. Om det ändå hade varit så väl. Tvärtom har vi haft en övergångsregering, som i princip inneburit att vi bara har haft fortsatt socialdemokratiskt styre. Den enda faktiska inskränkningen har inneburit att regeringen ”som vi inte har” inte har kunnat utlysa nyval. I princip det enda man önskar att de faktiskt skulle ha befogenhet att göra.
    Och som det nu verkar, det blir 3 1/2 år till med sosseregering. Minst. Dags att korka upp gravölet.

    • Vad är det med W? Varis stavades Waris tills farfar tröttnade på att behöva skriva W och började använda V, så det är en ursprunglig stavning. Finns dock mer fantasifulla omvanlingar av namnet längre bak i tiden, då efternamn både försvenskades och förfinskades: Warén, Warixén, Warixenpoika
      Har ibland tänkt byta till ett sådant bara för skojs skull.

      Tack, jag vet att vi haft en övergångsregering. Den har heller inte fått ta politiskt motiverade beslut (enligt RF), utan har fått nöja sig med administration av löpande verksamhet. Regeringar avgår normalt om det ska till nyval och det är då talmannen som utlyser nyval.

      Ja, det är ingen optimal situation. Den som lever får se hur allt landar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.