Feministisk agenda

drängHusbygge5 Arbetets söner

I Aftonbladet idag:

”Alla behandlas inte lika i Sverige, sade Stefan Löfven och krävde ”en feministisk agenda” i sitt första kongresstal som S-ledare.”

[…]

”I sitt tal till kongressen tog Stefan Löfven avstamp i familjen.

– Vi ska bygga samhället så som vi vill att en bra familj ska vara. En familj där varje människa gör sitt, men där vi också tar ett gemensamt ansvar för varandra, sade han.

Alla ska behandlas lika oavsett kön och ursprung.

– Där är vi inte i dag, sade Löfven.

– Sverige har fortfarande en manlig könsmaktsordning, som behöver bemötas med en feministisk agenda.”

Stefan Löfven skriver alltså under på definitionen av könsmaktsordning (= genussystem):

”Utmärkande för genussystem är enligt flera forskare mönster av dels isärhållning, dels hierarkisering av män och kvinnor på samhällets olika nivåer, till exempel på arbetsmarknaden (genusarbetsdelning) eller inom politiken.”

[…]

”…beteckna hela köns- eller genusaspekten på ett visst samhälle inom vilket män är överordnade kvinnor såväl vad gäller resursfördelning som i ett maktperspektiv.”

En feministisk agenda torde innebära för Stefan Löfven att inte ställa upp som partiledare. Han har fel kön. Dessutom spökar de föraktliga ”vinsterna i välfärden”, där Löfven förordar en slags kompromiss:

”Han slog ett slag för partistyrelsens förslag att begränsa vinsterna i välfärden, bland annat med högre krav på bemanning och kvalitet.

– Det utesluter helt enkelt oseriösa aktörer från svensk välfärd. Samtidigt skapar det möjligheter att vara kvar för de seriösa verksamheter som många uppskattar och förlitar sig på.

Om det visar sig att detta inte räcker, är Löfven beredd att gå längre.

Han tog också upp bättre villkor för dem som jobbar i välfärden och att heltid ska vara norm.”

Kan Löfven förklara det feministiska i att vinster prompt måste begränsas hos företag verksamma inom områden där många kvinnor kan tänkas vilja bli egenföretagare? Varför är det viktigt att just företag inom välfärdssektorn inte får göra vinst, när t ex byggbolag, dataföretag och alla andra sorts företag som anlitas till projekt finansierade med skattepengar får göra obegränsade vinster? Skattepengar som skattepengar.

Han vill dock inte gå lika långt som Jonas Sjöstedt (V):

”Vi vill ta bort det privata vinstintresset från skolan, förskolan, vården och äldreomsorgen. Behoven och kvaliteten ska stå i centrum, inte vinstintresset hos riskkapitalbolag som i dag tjänar miljarder på våra skattepengar.

Vi vill ha mångfald och valmöjligheter utan privata vinster.”

Det sista kan man ju undra hur han har tänkt sig att det ska gå till.

”Företag ska inte tillåtas plocka ut vinster i dessa sektorer. Demokratin ska avgöra var våra skattepengar ska satsas på skolor, äldreboenden och vårdcentraler.”

Incitamenten för egenföretagande ska med andra ord kväsas i dessa kvinnodominerade branscher. Att kvinnor i dessa branscher skulle kunna starta egna företag och bedriva de slags verksamheter de, med sin branschexpertis, ser som de bästa för brukarna och samtidigt få möjlighet att påverka sin verksamhet och sina liv är inget för Sjöstedt. Hans lösning för jämställdhet ser ut så här:

”Jämställdheten mellan kvinnor och män kräver vänstersamverkan. I dag ökar inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Vi vill driva en ekonomisk politik med starka socialförsäkringar och mer rättvisa skatter som i stället utjämnar denna inkomstklyfta.

Vi vill ta beslut om och inleda en reformering som leder till delad föräldraförsäkring. Det är en nyckel till mer jämställda löner och pensioner och större jämställdhet i hemmen.

Vi vill lagstifta om rätten att arbeta heltid, med deltid som en möjlighet. De ofrivilliga deltiderna är ett stort jämställdhetsproblem eftersom det främst är kvinnor som drabbas.”

Låt mig gissa att ”mer rättvisa skatter” betyder ”höjda skatter”. Kanske till och med kraftigt höjda skatter. Som ska användas till bidrag för kvinnor som arbetar i låglöneyrken, fastlåsta hos en enda, offentlig arbetsgivare. Frihet är uppenbarligen inte Sjöstedts melodi. och absolut inte frihet att forma sitt liv som man vill. Föräldraförsäkringen ska delas. Punkt. Redan nu kan den som vill dela på föräldraförsäkringen, varför måste människor tvingas att dela? För att de inte vet vad som är bäst för dem och deras familjer?

Rätten till heltid däremot är ett bra förslag. Varför har den föredömliga offentliga sektorn som arbetsgivare inte redan infört detta?

Tillägg:

denna artikel:

”– Att bekämpa rasism, antifeminism och homofobi och alla försök att slå split mellan människor är ytterst att bekämpa rådslår.”

Hur ställer sig Löfven till misandrin som florerar på sina håll inom feminismen (där vita, heterosexuella män kontinuerligt hånas) och mycket av den moderna feministiska diskursen som just går ut på att slå split mellan människor?

Tillägg: Lena Mellin skriver på samma tema den 6. april i Aftonbladet

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, feminism, jämställdhet, medier, Okategoriserade, politik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

43 svar på Feministisk agenda

  1. Malte Skogsnäs skriver:

    Jag tror att Stefan Löfven gör sina feministiska uttalanden under pistolhot.

  2. Erik skriver:

    Om rätten till heltid skulle införas skulle hälften av de halvtidsarbetande (kvinnorna) få sparken.

    I den privata sektorn skulle nog en del företag gå omkull, tex lunchrestauranger.

    • Susanna Varis skriver:

      Behoven av sk välfärdstjänster lär inte minska och de kvinnorna kanske kunde starta egna företag inom området istället. Många slags hemnära tjänster kommer nog att bara bli mer och mer efterfrågade. Nu är jag ingen expert på regelverket på området, men det vore bra om företag kunde erbjuda hemtjänst eller liknande, individuellt anpassad service i hemmen mera fritt. Som det är nu måste man tydligen bli upphandlad av en kommun för att få utföra tjänsterna. Det vore önskvärt att företag inom de här sektorerna kunde mera vända sig direkt till slutkund och ha en mera varierad prissättning (men med mindre inslag av skattefinansiering). Självklart måste detta kombineras med någon form av kontrollinstans som har till uppgift att övervaka kvaliteten på företagen och deras tjänster. Man kanske kunde utfärda licenser av något slag. Problemet är ju inte, som bekant, att det skulle saknas arbetsuppgifter eller marknad.

  3. pelle2 skriver:

    Då blev jag ännu mera säker på att jag inte kommer rösta på sossarna.
    Kommunisterna light(V) har aldrig varit aktuellt för mig att rösta på.
    Änu mindre sedan de lanserade sitt starkt feministiska partiprogram.

    Hur tror Sjöstedt att han skall få någon att driva ett eget företag om man inte får ta ut en skälig vinst ? Vilken valmöjlighet talar han om ? Att man kan välja mellan olika kommunala eller statligt drivna sjukhus,skolor och dagis mm. Socialisterna är också alltid väldigt måna om att man skall kontrollera privat verksamhet men de har inget problem med dålig kvalitet och slöseri i kommunal och statlig regi.
    Självklart skall stat och kommun ställa krav på hög kvalitet och kostnadseffektivitet i de företag som de anlitar men att ta bort eventuella vinster är detsamma som att säga hej då till alternativen och, som du säger, tvinga tillbaka framför allt kvinnor
    till anställning i stat och kommun.
    Fast i det komunistiska paradiset lever alla lyckliga med höga skatter och ingen valfrihet förutom för partiledningen och säkerhetspolisen.
    Håller också med dig om att föräldrarna själva skall bestämma över fördelningen av föräldraledigheten.
    Däremot är jag inte säker på att rätt till heltid är en bra ide’.En del typer av arbete
    kanske bara kan bedrivas på delar av dagar och arbetet måste utföras mellan t.ex
    klockan 15-20.Då kan man ju inte erbjuda heltid såvida du inte jobbar sju dagar i veckan om det skulle vara ett alternativ och då måste arbetsgivaren ändå bjuda på några timmar.

    Håller dock med dig om att Löfven borde föregå med gott exempel och aldrig bli partiledare eftersom han är en man som klagar på manlig överordning när han själv är ett praktexempel på just det :-)

    • Susanna Varis skriver:

      Sjöstedt tror väl att det står hugade spekulanter i kö för att starta ideell verksamhet på alla de områden där han vill ha ”valfrihet”.
      Absolut ska välfärdsföretagen kontrolleras och ha krav på sig att hålla god kvalitet.
      Hur är det med brandmännen? Jobbar dom också deltid? Där upptar väl inte heller själva arbetet hela arbetstiden? För mig verkar det ändå märkligt att det inte skulle kunna gå att erbjuda heltidstjänster inom vården. Vi kör pendeltrafik på mitt företag och de fast anställda arbetar skift och har därmed 36 timmars arbetsvecka (som räknas som heltid). Hos oss körs största delen av trafiken i rusningstid kl 06 – 09 och 15 – 18. Resten av dygnet är trafiken glesare i olika omfattning. Det är inga som helst problem att få till heltidstjänster av detta. Men det kanske ser annorlunda ut i vården, vad vet jag. Jag har bara svårt att tänka mig att det skulle saknas arbetsuppgifter. Om inte i sönderkontrollerad och standardiserad offentlig sektor, så åtminstone i egna, privata firmor, anpassade till kundernas/patienternas behov.

  4. Pelle2 skriver:

    Vad gäller brandmän så finns det väl både och. Både hel- och deltid.
    De har ju desssutom jour där de måste kunna rycka ut med några minuters varsel
    plus att de förväntas träna och sköta om brandbilar mm. Då kan man motivera en heltid även om du kanske inte jobbar hela tiden.

    Jag kom inte på något exempel på vad jag menade förut med att vissa jobb är det svårt att erbjuda heltid. Tidningsutdelning är ett sådant exempel. Där kommer tidningarna direkt från tryckeriet mellan klockan två och klockan tre på natten till budens filial och sedan skall tidningen,åtminstone i storstan, vara utdelad senast klockan sex. Det ger en lucka på tre timmar för utdelning. Då kan man omöjligen erbjuda heltid. När tidningen är utdelad så finns det inte något mera för buden att göra. Inom vården kan jag hålla med om att det borde gå att erbjuda heltid i många fall. Man skulle kunna göra så att för att kunna erbjuda endast deltid så måste arbetsgivaren kunna visa att det inte går att ordna arbetet på så sätt att det blir en heltid.Det skulle jag kunna tycka är något som de flesta kan köpa.
    På tal om valfrihet så kom jag att tänka på att den gamle kommunisten Lars Ohlys barn gick i privatskola och han själv opererade sig på ett privat sjukhus. Då var det privata alternativet inget problem. Dessutom talade han sig varm för hyresrätter men bor eller bodde själv i en bostadsrätt på söder. Sedan har vi ju Sjöstedt som talar sig varm för solidaritet med de svaga medans hans själv bor på Östermalm och skyller det på att det är hans frus tjänstebostad. Jag tror nog att de kan tacka nej till lägenheten och flytta till Rinkeby om viljan finns.
    Vi har även doktor Persson som opererade sig på ett privat sjukhus.

    Med andra ord, det som socialisten säger att vi i pöbeln skall nöja oss med duger inte för partiledningen mer än i retoriken.

    • Susanna Varis skriver:

      Ja, för socialister är det rättvisa och solidaritet för fotfolket och lyx och överdåd för ledargarnityret som traditionellt gäller.

      Hmm…jo, jag tänker nog om litegrann gällande lagstiftning om heltid. Det kanske inte fungerar fullt ut och med tanke på alla dessa småföretag som jag hoppas kunde växa upp så är nog ju färre regleringar bättre. Behoven ser säkert olika ut beroende på vilken del av vård- och omsorg man talar om, men med tanke på allt som finns att göra där tycker jag nog att flera heltidstjänster bord kunna vara möjliga. Undrar hur stor andel av arbetstagarna där som går på ofrivillig deltid? Många går ju på högst frivillig deltid också.

  5. Erik S skriver:

    Jag uppfattar Stefan Löfvens feminism som en rituell bugning och inte så mycket mer (och är glad att det inte är värre). Lena Sommestad är knappast en radikalfeminist utan mer av en traditionell vänstersosse med hyfsat stöd bland utbildade (vilket Mona Sahlin aldrig haft). När det gäller välfärden är tyvärr Löfven otydlig – självklart skall företag få tjäna pengar på sin verksamhet så länge det inte sker på skattebetalarnas bekostnad (inom ffa skolan är det förödande, se KVA-artikel nedan). Partiledningens ”kompromissförslag” om högre ”kvalitetskrav” är tyvärr en dålig skrivbordsprodukt som innebär ökad byråkrati som slår ut alla mindre aktörer (poängen med att ha fria driftsformer är ju att de inte skall vara detaljstyrda). När det gäller individualiserad föräldraförsäkring ligger förslaget i linje med vårt statsindividualistiska välfärdssystem och S kommer troligen att få stöd även av de borgerliga (Anders Borg lär t.ex. ha sagt att det antingen blir det mer jämställt när männen tar ut mer ledighet eller också sparar staten pengar om männen inte tar ut sina månader och båda sakerna är ju ganska bra).

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/satt-stopp-for-vinstuttag-i-skolan_8034428.svd

    • Susanna Varis skriver:

      Det finns massvis med företag som tjänar pengar på skattebetalarnas bekostnad. Just nu byggs en tågtunnel under Stockholm, alla där inblandande företag tjänar pengar på skattebetalarnas bekostnad. Varför måste just välfärdssektorn vara befriad från vinstuttag?
      Den svenska skolans problem har startat redan i början av 90-talet och är en komplex härva av kommunalisering, oändligt experimenterande med regelverk och betygssystem, låga löner och låg status för lärarna(som inte lockar studenter till yrket). De moderna idéerna om eleven som kunskapssökare och läraren som coach har nog sin del i det hela, samt datoriseringen och rättstavningsprogrammen (har någon undersökt effekterna av dessa på den brant sjunkande läs- och skrivförståelsen?). Samtidigt har det tillkommit väldigt många elever från andra länder och med föräldrar utan studievana, som man verkar ha haft svårt att integrera i systemet. Kanske har Sverige släppt allt för fritt, för fort, men i princip borde ett friskolesystem fungera även här. Man behöver ingen detaljstyrning av skolor, det räcker väl att mäta elevernas kunskapsnivå i nationella prov med jämna mellanrum, eller?

      • Erik S skriver:

        Jag har inte påstått att skolförfallet huvudsakligen beror på det fria skolvalet, raset beror allmänt på en blandning av det sämsta från både höger och vänster, primärt Beatrice Asks flumreform Lpo-94 och Perssons kommunalisering med åtföljande avprofessionalisering, men skolvalets utformning har bidragit till att dölja problemen. Jan Björklund har utlovat en skola i ”nobelpristagarklass”, när nu de som faktiskt utser nobelpristagarna påpekar att den svenska skolan forsätter rasa neråt medan t.ex. vårt grannland Finland ligger i topp med en skola som är ganska lik den svenska innan de stora ”reformerna” på 90-talet igångsattes tycker jag det är värt att beakta, dvs en enhetlig skola med professionalla lärare som får göra sitt jobb (det här antar att jag att du kan bedöma bättre). Jag känner tre av undertecknarna, de är inga politruker utan mycket hängivna och kompetitiva forskare. Jag är övertygad om att resten av det svenska näringslivet kommer att säga exakt samma sak när de inser betydelsen av skolraset för framtida personalrekrytering. Om det inte framgick så är inte heller jag någon förespråkare av ökad detaljstyrning då det kommer bara att leda till mindre aktörer slås ut, vad som krävs är ökat ansvar vid prövning av tillstånd.

        Jämförelsen med byggföretag tycker jag är orimlig, vi har ingen realsocialism, däremot ett närapå världsunikt system där skattefinansierade vinstdrivna skolor utan prövning ger maximala möjligheter för oseriösa skojare att spoliera ungdomars utbildning under skolplikt.

        Slutligen är det för mig obegripligt att privatisera myndighetsutövning i form av skolbetyg och bilbesiktning, de svenska skolbetygen är unika i sin kombination av oreglererad betygssättning och betydelse för högskoleantagning – antingen bör mydighetsutövningen utföras av en myndighet eller så bör betygen göras irrelevanta genom att ej användas för antagning.

        Se även SNS rapport ”Konkurrensens konsekvenser” där man ej funnit några belägg för att valfriheten lett till ökad kvalitet eller lägre kostnader.
        http://www.sns.se/forlag/konkurrensens-konsekvenser-vad-hander-med-svensk-valfard

        • Susanna Varis skriver:

          Skolan är en verksamhet för sig och innefattar, som du påpekar, myndighetsutövning. Jag menar först och främst den övriga delen av välfärdssektorn, vård- och omsorg, där jag gärna skulle vilja se mera privat företagsamhet (men även inom skolan, på ett fungerande sätt). Jag är inte främmande för att det finns brister i hur man har genomfört t ex friskolereformen eller i övriga upplägg för privata aktörer inom välfärdssektorn och det finns säker mycket som kunde göras annorlunda. Jag menar att de privata aktörerna behövs som välbehövlig konkurrens till det offentliga (som verkligen inte är några experter på att effektivt hantera resurser). Jag kopplar inte vinster till vare sig ökad eller minskad kvalitet, utan undrar över principen. Jag reagerar alltså på att man motsätter sig vinster i t ex privat drivna hemtjänstföretag, när man inte alls ställer några icke-vinst krav på t ex byggföretag som anlitas för projekt finansierade med skattepengar. Jag undrar varför vinster där är helt i sin ordning, men inte i företag som återfinns i den sk välfärdssektorn.
          Självklart ska kvaliteten vara hög och kontrolleras inom välfärdssektorn, varför inte någon form av licenssystem?
          Skojare ska helst hållas utanför varje form av skattefinansierad verksamhet. Är det någon som räknar pengar t ex när det offentliga anlitar konsulter till höger och vänster (eller annan slags företag, som jag nämnde förut)? Vilka vinster tas ut där? Skulle inte de pengarna också hellre behövas av de sjuka, gamla och av barnen?

          Apropå skolan i Finland. När vi kom hit 1979 och jag började i femte klass här var jag ungefär ett läsår före mina klasskamrater i allt utom engelska, eftersom jag i Finland hade läst svenska (man valde i trean vilket av språken man ville börja med) inför flytten.

          • Erik S skriver:

            Medan den klassiska liberalismen utgår från att den fria marknaden i form av ”en osynliga hand” alltid har rätt, har den reformistiska socialdemokratin en pragmatisk (osentimental/krass) syn på kapitalismen – så länge den tjänar folkflertalets intressen får den goda förutsättningar, när den inte gör det skall den regleras. Jag tror inte att vinst bör vara den primära drivkraften i skattefinansierad välfärdsproduktion. I småskaliga, partnerägda enheter (husläkari, fotvård etc) där ägarna dagligen möter både anställda och ”kunder” är den eventuella vinsten inte något problem, här är den avgörande frågan i stället den om tillgänglighet av den gemensamt finansierade välfärden (jmfr t.ex. vårdkonsumtion med ohälsotal i Stockholms innerstad i förhållande till motsvarande parametrar i Norrlands inland). Vinstfrågan har här aldrig vållat någon debatt. För skolor eller mellanstora vårdinrättningar är situationen helt annorlunda, täta byten av anonyma ägare och en personalgenomströmning som får läkarbemanningen på en vårdcentral i Norrlands inland att framstå som ett under av kontinuitet gör att kvaliteten rimligen påverkas negativt. Jag tror heller inte att utförliga kravspecar och kontroller är rätt väg att gå då det huvudsakligen blir ett hinder för de mindre enheterna (som må vara duktiga på själva verksamheten men inte orkar/har råd att ständigt konfrontera byråkratin). Min slutsats är därför att ägarformen är central för verksamhetens förmåga att långsiktigt driva ett ”inre” kvalitetsarbete

          • Susanna Varis skriver:

            Nej, jag förespråkar inte heller vinst som den primära drivkraften för företag inom välfärdssektorn, men jag anser inte att just vinstförbud är rätta vägen heller. Självklart finns det en problematik av den art som du beskriver och som man måste ta hänsyn till, men jag skulle önska att det vore möjligt med en marknad för välfärdstjänster som var mera diversifierad än en som är fullständigt offentligt finansierad och kontrollerad. Min vision skulle t ex innefatta hemtjänstföretag som direkt kan väljas av brukarna, utan ett landsting som kund emellan (här kunde man utforma någon slags licenssystem). En åldrande befolkning som har behov av både direkta hemtjänst-tjänster och kanske hembesök av sjuksköterska eller läkare, skulle kunna köpa sådana tjänster direkt av privata företag (med licens för en sådan verksamhet) med t ex någon form av hemtjänstcheckar för de som har bedömts ha behov av detta, eller anlita den offentliga hemtjänsten om de föredrar det.
            Självklart finns det allehanda problematik behäftat med hur välfärdssektorns verksamheter i framtiden ska organiseras, men utmaningarna kommer att bli stora med kraftigt ökade behov. Fler inslag av egenfinansiering tror jag kommer att bli nödvändiga och då är det viktigt att det finns valfrihet och individanpassning.
            I den här artikeln: http://www.dn.se/debatt/lakekonst-har-ersatts-av-sjukvardsproduktion tar några läkare upp problematiken kring de nya styrnings- och finansieringsmetoderna (som hämtat sin inspiration från näringslivet) inom sjukvården, men observera att trots sin kritik anser att det länge har funnits en potential för effektivisering i vården.

          • Erik S skriver:

            Slutligen, jag är imponerad över att du orkar skriva genomtänkta svar på alla inlägg!

          • Susanna Varis skriver:

            Oj, tack! Ja, jag får ofta väldigt intressanta kommentarer och då är det roligt att spinna vidare på ett samtal.

  6. Lavazza skriver:

    Politikerna är ansvariga för kvalitetsuppföljning hos skattefinansierade privata aktörer. Om de inte klarar det, så klarar de förstås inte heller att se till att företagens eventuella övervinster ger medborgarna en kvalitetsrbättring i offentlig regi.

    • Susanna Varis skriver:

      Offentliga aktörer är erkänt dåliga på att hantera pengar, eftersom man alltid kan äska nya. På en viss stadsdel i Stockholm utbröt panik varje höst: ”vi har ju inte gjort av med alla pengar!”, varpå man satte igång att inhandla nya kontorsmöbler från Kinnarps, nya telefoner, gardiner för tusentals kronor stycket…allt för att inte riskera få mindre pengar nästa år. Så fungerar det ju aldrig i en verksamhet som måste bära sina kostnader och gå runt i den privata sfären. det verkar som att de offentliga upphandlarna av t ex hemtjänst inte har en susning om vad en hemtjänsttimme ska kosta, man höftar till med något. Det är ett problem och jag ser inget annat alternativ än att det måste uppstå en privat marknad (med mindre inslag av skattefinansiering) för att komma fram till ett mera rättvisande kostnadsläge.

  7. Lavazza skriver:

    Löfven var rolig i radio imorse när han uppmanade oss att särskåda vår rasism och fick frågan vad han hittat för rasism i sig när han gjorde det.

  8. Fugen skriver:

    Har kollat lite på detta med hustrun som är i vården. Konsekvensen är tydligen att det blir färre antal personer eftersom heltid är dyrare, innebär då att det blir färre personer som kan dela på turerna. Den konsekvensen är då att man måste arbeta mer helgpass, delade turer, fler pass, ökad total arbetsbelastning och belastning på familjen.

    • Susanna Varis skriver:

      Ja, jag undrade också hur många i vården som verkligen jobbar deltid ofrivilligt. Jag vet att de finns, men mitt intryck är att väldigt många föredrar deltid. (Det ger ju å andra sidan konsekvenser för lön och pension, som man måste vara medveten om, men jag förespråkar människors rätt att välja.)

  9. Lars Ohly skriver:

    Pelle2 skrev: ”På tal om valfrihet så kom jag att tänka på att den gamle kommunisten Lars Ohlys barn gick i privatskola och han själv opererade sig på ett privat sjukhus. Då var det privata alternativet inget problem. Dessutom talade han sig varm för hyresrätter men bor eller bodde själv i en bostadsrätt på söder.”
    Lite för mycket fel för att stå opåtalat: Mina barn valde skola efter närhet, program och kompisar. Märkligt om mitt motstånd mot friskolor skulle innebära att Felicia inte skulle kunna välja Fryshuset eller Max det byggprogram som låg närmast.
    Jag har självklart inte opererat mig nån annanstans än dit jag fått landstingsremiss. Och i Stockholm är det ofta privata sjukhus. Jag antar att förespråkarna för privata vinstintressen i vården anser att vi motståndare till vinstintressen inte ska få någon vård alls när all vård är privat (som till exempel är fallet för primärvård på Söder).
    Och jag har aldrig föreslagit att bostadsrätter ska förbjudas. Däremot har jag föreslagit att fler hyresrätter ska byggas. Då kanske även jag haft en möjlighet att få en hyresrätt efter min skilsmässa.
    Så lite hederlighet i argumentationen skadar nog inte.

    • Pelle 2 skriver:

      Hej Lars !
      Kul att du vill vara med i debatten på en vanlig blogg som denna !
      Du skriver:
      ”Märkligt om mitt motstånd mot friskolor skulle innebära att Felicia inte skulle kunna välja Fryshuset eller Max det byggprogram som låg närmast.”
      De får välja att gå i vilken skola de vill så länge inte vänstern styr. Då är det den närmsta kommunala skolan eller möjligen en icke vinstdrivande skola i den mån de kommer att finnas. Max, som inte är politiskt aktiv enligt vad du har sagt, kan jag köpa att han gjorde det val han gjorde men din dotter Felicia som är aktiv i ung vänster borde väl åtminstone ta konsekvensen av sina politiska åsikter ? Om jag är stark ideologiskt motståndare till något som jag kan välja bort så borde jag väl skippa min egen bekvämlighet och välja den kommunala skolan ?
      Du skriver:
      ”Jag har självklart inte opererat mig nån annanstans än dit jag fått landstingsremiss. Och i Stockholm är det ofta privata sjukhus. Jag antar att förespråkarna för privata vinstintressen i vården anser att vi motståndare till vinstintressen inte ska få någon vård alls när all vård är privat (som till exempel är fallet för primärvård på Söder).”

      Du kan bli opererad av landstingets personal i Stockholm. Att du blev remitterad till
      en privatläkare var väl antagligen beroende på att vårdgarantin skulle kunna hållas.
      Antar att du kunde be om att bli remitterad till ett landstingsjukhus mot att du hade fått vänta längre vid just denna tidpunkt. Om man då är emot privat vård så kanske det kan vara värt att vänta lite grann ? Jag kan ha fel i detta och i så fall ber jag om ursäkt för det.
      Du skriver:
      ”Och jag har aldrig föreslagit att bostadsrätter ska förbjudas. Däremot har jag föreslagit att fler hyresrätter ska byggas. Då kanske även jag haft en möjlighet att få en hyresrätt efter min skilsmässa.”

      Jag har aldrig påstått att du vill förbjuda bostadsrätter utan mera att du är en stark förespråkare för hyresrätter. Men jag erkänner att jag inte visste varför du valde att köpa en bostadsrätt . Därför var den delen i min argumentation inte bra och det ber jag om ursäkt för.

      Min tanke bakom min argumentation mot dig och andra vänsterpartister och sossar är att ni gärna vill bestämma över andra hur vi skall leva våra liv medan ni aldrig tvekar att ta för er av t.ex privatvård och privatskolor när det passar er.

      Det finns flera exempel. Ylva Johansson som aktivt motarbetade Rut-reformen tvekade inte att utnyttja Rut när det passade henne trots att hon är en stark motståndare till Rut. Laila Freivalds, som officiellt motarbetade ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, hade inget problem med att vara drivande i en sådan process för egen del. Göran Persson som med egen terminologi köpte sig förbi
      vårdkön om jag inte minns fel trots att även han var emot privata alternativ.

      Politik lär ju vara en förtroendebransch men jag har inget förtroende för politiker som
      predikar en sak men sedan själva lever efter andra måttstockar. Sedan är jag starkt för valfrihet och anser inte att politiker alltid vet bäst eller är bäst på att tillhandahålla
      olika tjänster.

    • Kimhza Bremer skriver:

      Lars Ohly: Roligt att du kommenterar i Susannas skarpa Crowbar. Här kan du också möta många, både arbetare och akademiker, som kommer från vänstern men som fått nog av kulturrelativism, identitetspolitik och urspårad feminism. Kanske kan du förklara varför vänstern valt att byta bort sina väljare?

  10. Bashflak skriver:

    Mycket hycklande, floskelfyllda löften och oförenliga mål hos de båda vänsterpatriarkerna.

  11. Lavazza skriver:

    I logikens namn borde sossarna verka för att inrätta en stor byggmyndighet som utför alla kommunala och statliga byggen, så att medborgarna får valuta för pengarna istället för att en stor del går till byggföretagens vinster.

  12. Kristian skriver:

    (Pedantisk pekpinne från magistern: ”så” split, tror jag. Lite som draktänderna i mytologin.)

    Tydligen kan vänstern inte släppa det här med att det alltid är fult att tjäna pengar. Jag ligger nog till vänster om många, men jag tycker man kan se litegrann på _hur_ vinsten skapas. Om kvalitetskraven uppfylls och kunderna är nöjda behöver det inte finnas någon gräns för vinsten.

    En del av lösningen är riktig kapitalism, där de som inte kan verkligen slås ut. I kombination med kontroll och med licenser som man kan bli av med (på lång tid eller permanent) borde det kunna fungera.

    Det så kallade ”lönegapet” i den offentliga sektorn anses av vissa (som inte kan läsa statistiken) vara 15%. Inte ens i Norden tror jag man kan höja skatterna så mycket.

    • Susanna Varis skriver:

      Visst kan man höja skatterna till 120 % (inkl marginalskatter) som på den gamla goda tiden. Resultatet blir att man lägger en död hand över den privata sektor som i grunden genererar nya, friska pengar till systemet. Sedan kan vi sitta och ”skapa jobb” åt varandra med de först krympande och sedan utsinade resurserna. Politiker långt till vänster brukar inte behöva bry sig om sådana realiteter eftersom de antagligen sitter på hemliga ymnighetshorn…

  13. Lars Ohly skriver:

    Tack för svar, Pelle2. Det återstod ju inte så mycket av kritiken, vilket är väldigt bra. Min dotter valde den enda dramalinje som då fanns i gymnasiet i Stockholm och det var på Fryshusets gymnasium i Hammarby sjöstad. För övrigt en friskola som självklart bör finnas kvar när vinstintressena inom skolan fasats ut – den drivs ju av en stiftelse som har non profit som vägledande princip.
    För övrigt instämmer jag helt i att hycklande politiker med dubbelmoral bör få sina fiskar varma, men förnekar bestämt att jag hör till den sorten.

    Mvh

    Lars Ohly

    • Pelle2 skriver:

      Tack själv Lars för ditt svar. !
      Jag tycker som sagt var om att du tar dig tid att debattera med mig som en vanlig medborgare. Det är det inte många rikspolitiker som skulle göra.

      Din förklaring till din dotters skolval kan jag också köpa. Dessvärre är det väl så att när det ibland rapporteras i t.ex kvällspressen om att politiker inte lever som de lär så får man inte veta hela sanningen. De väljer att skriva det som passar dom. Då kan det ju bli så att jag som läsare får en felaktig uppfattning som jag sedan använder mig av i diverse sammanhang. Hade jag vetat det jag nu vet om dina barns skolval, din operation och ditt köp av bostad så hade jag aldrig använt mig av det i debatten. Jag försöker alltid använda mig av hederliga argument när jag debatterar men ibland blir det fel. Ber om ursäkt för det.

      Vad gäller vinst i vård- och skolsektorn har vi dock olika åsikter. Jag är säker på att det finns många bra exempel på duktiga och seriösa företag inom dessa sektorer precis som det finns bra exempel inom den offentliga sektorn. Varför skall vi då inte ta tillvara på den kreativiteten och effektiviteten även om det innebär att någon kan tjäna pengar på det ?
      Sedan måste förstås stat och kommun sätta upp starka krav på kvalitet på samtliga aktörer inom dessa områden och se till att följa upp kvalitetsnivåerna.

      Jag tror personligen inte att det kommer att finnas särskilt många som av ideologiska eller andra skäl vill driva ett icke vinstdrivande företag inom vård och skola.
      Det har väl inte funnits så mycket sådant tidigare så varför skulle antalet eldsjälar
      öka just nu ? Risken är väl väldigt stor att du återigen blir hänvisad till den enda kommunala skolan och det tycker inte jag är bra.
      kan säga att jag personligen aldrig skulle bli egenföretagare om det inte fanns en ekonomisk vinst i det. Du måste lägga ner så mycket tid och energi på att driva ett företag att det måste finnas en ekonomisk vinst för att locka mig. Annars kan jag lika gärna vara en vanlig anställd med reglerad arbetstid och semester.

      Kul att vi kan vara överens om att det inte det inte är acceptabelt med hycklande och dubbelmoraliska politiker. Hoppas vi kan komma dithän att den typen av politiker försvinner. Demokratin är alldeles för viktig för att trampas på av den typen av människor.
      Vi såg ju några nya exempel på ministrar i Frankrike. Kan inte vara kul för Hollande.
      Risken är ju att det blir som i Italien att man missnöjesröstar på pajaser som Silvio Berlusconi och Beppo Grillo eller att man röstar på nazister som i Grekland.
      Med vänliga hälsningar
      Pelle2

  14. Lars Ohly skriver:

    Hej igen,
    Glömde säga att jag självklart inte gick förbi någon kö eller betalade privat för att få min meniskoperation. Den gjordes på samma premisser som för alla andra, med samma kötid och med samma avgift.
    När det gäller vinstintressen i välfärden är vi inte överens. Marknadsekonomin har visat sig fungera hyfsat när det gäller att producera varor och tjänster där vi konsumenter har ett riktigt val. När det gäller utbildning, omsorg och sjukvård fungerar det däremot inte alls. Även om det finns privata företagare som har de bästa syften och jobbar hårt så finns det ingen garanti för att små privata företag förr eller senare köps upp av de stora, riskkapitalägda aktörerna. Och när vinstintresset får styra så blir det svårt att upprätthålla en jämlik och högkvalitativ vård och utbildning för alla.
    Redan nu ser vi hur privata vårdföretag erbjuder snabbare och bättre vård för de som har en privat sjukvårdsförsäkring eftersom det är mer lönsamt än att vårda landstingspatienter.
    Vissa områden fungerar helt enkelt bäst om vi tar hand om dem gemensamt och välfärden hör dit. Om det blir överskott – vilket är bra – så ska det överskottet direkt investeras i bättre vård och skola.
    Hälsningar

    Lars Ohly

    • Susanna Varis skriver:

      Vad roligt att du vill delta i debatten, Lars. Jag hinner inte skriva något svar på den här kommentaren just nu, men jag återkommer…

      • Pelle2 skriver:

        Hej igen Lars !
        Du har övertygat mig om att jag hade fel angående dina barns skolval och din operation på ett för alla nöjaktigt sätt. Jag tror att vi kan lämna den delen i diskussionen därhän eftersom jag har bett om ursäkt för att min bristande efterforskning i hur verkligheten såg ut. Jag har heller inte hört eller sett något annat som pekar på att du är en hycklare eller dubbelmoralist. Du står upp för din ideologi oavsett vad andra tycker och det hedrar dig även om jag inte delar din ideologi.

        Jag kommer förmodligen aldrig kunna övertyga dig om att det kan finnas fördelar med privata alternativ i vård och skola lika lite som du kan övertyga mig om att det inte finns något positivt med detta.
        Kan dock inte låta bli att slänga in en länk till en undersökning från Sveriges kommuner och landsting som visar att 14 av de 20 bästa vårdcentralerna drivs i privat regi. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vardforetagarna/document/download/resource_document/26018. Är det inte synd om dessa vårdcentraler måste drivas i landstingets regi istället för privat om de faktiskt har visat sig vara bättre än många landstingsdrivna ?
        Vad gäller att de med sjukvårdsförsäkring går före i köerna så har det ju alltid varit så.
        Det är väl själva syftet med att ta en försäkring. Dv.s du vill ha tillgång till snabb vård.
        Eftersom dessa försäkringar uppstod på den tiden landstingen hade monopol så visar det för mig att landstinget inte kunde uppfylla patienternas krav på snabb vård. Desssvärre kvarstår uppenbart det behovet även efter att de privata alternativen uppstod så det går definitivt att förbättra sjukvården.
        Att privata alternativ inte skall få finnas pg.a risken att de blir uppköpta av större koncerner tycker jag inte är ett bra argument. För det första så behöver ju inte det lilla bolaget acceptera att bli uppköpt och för det andra både kan och kommer nya bolag att bildas. Kanske av samme entreprenör som sålde sitt bolag till ett större sådant för att antingen ta ut lite vinst eller för att skaffa ett större kapital till en nysatsning.

        i vilket fall tar jag hellre risken med sådana uppköp än att veta att jag aldrig kommer att få något annat alternativ än det som drivs av stat och kommun och eventuella icke vinstrdrivande bolag.
        Med vänliga hälsningar
        Pelle2

    • Susanna Varis skriver:

      Min ursprungliga undran gällde varför det är helt i sin ordning att t ex byggföretag, it-företag eller konsulter anlitas för offentligt finansierade projekt utan att det då krävs att företagen inte ska göra vinst. Borde inte de vinsterna också komma till bättre nytta för barnen/patienterna/de gamla? I mitt tycke är det ett formidabelt hyckleri att tycka att vinster enbart bör förbjudas i företag verksamma inom välfärdssektorn. Jag talade med en bekant idag och i hennes kommun har man betalat 41 miljoner för bygget av ett daghem. Är det verkligen rimligt att i ljuset av t ex sådana här siffror kräva icke-vinst inom sektorer där många kvinnor kan tänkas vilja starta företag?
      Kvalitetsdiskussionen är delvis en annan. Vilka belägg finns för att kvaliteten är relaterad till vinstförbud? Varför gäller inte i så fall samma doktrin i resten av näringslivet?

  15. Lars Ohly skriver:

    Jag ser stora skillnader mellan välfärdssektorn – utbildning, vård, omsorg – och privat byggindustri. Välfärden ska garantera en högkvalitativ verksamhet till alla medborgare efter behov. Detsamma gäller räddningstjänsten som jag inte heller vill se privatiserad och brandförsvaret är ju huvudsakligen en manlig bastion. Att det skulle vara feministiskt att stå för att skattepengar försvinner till riskkapitalbolag i Jersey kan jag aldrig förstå. Det mest feministiska måste vara att öka statusen bland välfärdsarbetarna, ge mer resurser till välfärdssektorn och förhindra en utveckling där mer av våra resurser tas i anspråk av dem som har råd att betala extra i stället för att fördelas efter behov.
    Inge Axelsson – professor och överläkare vid Mittuniversitetet och Östersunds sjukhus – vet vad han talar om: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/samre-kvalitet-i-vard-med-vinst_8066356.svd
    Mvh
    Lars Ohly

  16. Bashflak skriver:

    Wow, celebrity sighting!! Det hade jag helt missat. Ska ni inte diskutera lite branschfrågor om tågtrafiken också, kolleger emellan? :)

    Skämt åsido, när kommer statliga, ickepolitiska och könsneutrala jourer för våldsoffer, som drivs av professionell personal och inte av ideella amatörer?

  17. Malte Skogsnäs skriver:

    Välkommen, Lars Ohly! När vi ändå har dig på tråden och helt off-topic. Vad har du emot journalisten Per Gudmundson?

  18. Lars Ohly skriver:

    Hej!
    Per Gudmundsson är en gammaldags, patriarkal skribent
    som sällan förmår uttrycka tankar som utvecklar debatten.
    Annars har jag inget emot honom.
    Med vänlig hälsning,
    Lars Ohly

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.