33 anledningar varför feminism behövs

feminism Den sista av anledningarna i kampanjen

En kampanj på internet listar 33 anledningar varför feminism behövs. Den utgår från feminism, rätt och slätt, utan att definiera närmare falang eller inriktning (något som visat sig bekymmersamt i dessa sammanhang). Men låt gå, feminism.

Sofia Zachrisson, som är initiativtagare, skriver på hemsidan:

”Jag som har skapat denna sida har gjort det för att försöka sprida medvetenhet. För om en är medveten kan en göra små saker för att förändra hur samhället ser ut. Det kan vara så enkelt som att säga ifrån när du hör någon dra ett sexistiskt skämt eller att ta avstånd från ett klädmärke som använder sig att kvinnoförnedrande reklam. I mitt fall ville jag dra mitt lilla strå till stacken i form av denna sida. Att bara sitta tyst och acceptera känns inte som ett alternativ i den här världen.

Jag gissar att de flesta som delar detta är tjejer och kvinnor…

Jag vill att även killar och män ska inse hur viktigt det är att kämpa för feminismen. Feminismen är ingen tjejgrej, det är lika mycket för alla pojkar och män. Det kallas feminism för att det faktiskt grundas i att det är det kvinnliga könet som alltid setts som det svaga könet och det är kvinnorna som förminskas och har sämre förutsättningar.

Det patriarkat vi lever i nu är ju inte fördelaktigt för varken män eller kvinnor.

Jag vill att våra söner ska slippa växa upp och in i en värld där det är manligt att vara tuff, hård och ha svårt att kontrollera sina sexuella drifter. Det ska inte vara ”omanligt” att ha respekt och känslor, utan mänskligt. Om den stereotypa mansrollen (som skapar den stereotypa kvinnorollen) försvann så skulle många av problemen försvinna.

Idag ses det som en förolämpning om en man har ”kvinnliga” egenskaper.

Det handlar om mänskliga egenskaper och vi skulle alla ha rikare liv utan begränsningar om de stereotypa könsrollerna öppnades upp.

Så jag hoppas att fler män inser feminismens syfte. För sin egen skull och för sina mammor, systrar, fruar, döttrar och söner.

Så dela gärna detta bland era vänner och ovänner av alla åldrar och kön.

/Sofia Zackrisson

trettiotreanledningar(@)gmail.com”

På bloggen Genusdebatten finns kommentarer till de 33 punkterna. Rekommenderas varmt för en mera balanserad debatt.

Varför jämställdismen är bättre än feminismen:

1-8

9-16

17-25

26-33

(listan fylls på när väl kommentarerna blir klara)

Några kommentarer till Zackrissons text ovan:

”Jag vill att även killar och män ska inse hur viktigt det är att kämpa för feminismen. Feminismen är ingen tjejgrej, det är lika mycket för alla pojkar och män.”

Den moderna feminismen grundar sig på obevisade teser om ”könsmaktsordningen” och ”patriarkatet”. Den moderna feminismen är också kroniskt ovillig att se att det finns jämställdhetsproblematik som drabbar män. I den mån män inkluderas i den moderna feminismen är det för att problematiseras. Oftast kallas detta för att man problematiserar ”mansrollen”, inte männen. Men på samma sätt som en struktur inte existerar utan ingående aktörer, existerar inte en mansroll utan ingående aktörer. Jämställdismen klarar av att se två sidor av myntet, det gör inte feminismen. Mitt inlägg om feminismen.

Tillägg: Mitt inlägg (inlägget är levande, den kommer att byggas på) om varför feminismen inte är till för både kvinnor och män här

slap

”Det kallas feminism för att det faktiskt grundas i att det är det kvinnliga könet som alltid setts som det svaga könet och det är kvinnorna som förminskas och har sämre förutsättningar.”

”Sanning” fastslagen av feminister själva. Vilka grunder finns det för de här påståendena?

”Det patriarkat vi lever i nu är ju inte fördelaktigt för varken män eller kvinnor.”

Lever vi i ett patriarkat? Hur ser bevisen för det ut? Mitt inlägg om patriarkatet.

”Jag vill att våra söner ska slippa växa upp och in i en värld där det är manligt att vara tuff, hård och ha svårt att kontrollera sina sexuella drifter.”

Eftersom vi i det kommande paradisiska tillståndet av matriarkal feminism aldrig kommer att uppleva våld och hot kommer förmodligen inte dessa egenskaper behövas. Eller? Poliser, brandmän, soldater och andra kommer att vara fullständigt överflödiga. Skämt åsido. Självklart finns det en poäng i att utvidga snäva könsroller, men är enbart förmågan att kunna visa känslor en eftersträvansvärd egenskap? Ponera dessutom att de här egenskaperna till en del styrs av biologin/kemin och hjärnans konstitution? Tänk om inte nästan allt är en social konstruktion som övervägande delen av feministerna hävdar?

”Om den stereotypa mansrollen (som skapar den stereotypa kvinnorollen) försvann så skulle många av problemen försvinna. ”

Vilka belägg finns för att mansrollen skapar kvinnorollen? Hur ser den tankegången ut? En snabbare lösning vore om den stereotypa, feministiska kvinnorollen att klä sig i offerkofta försvann.

”Idag ses det som en förolämpning om en man har ”kvinnliga” egenskaper.”

Aldrig någonsin har väl pappor som engagerar sig i sina barn varit mera hyllade. Om ”kvinnliga egenskaper” hos en man skulle leda till framgång hos det motsatta könet skulle männen snart börja uppvisa en hel del kvinnliga egenskaper. Bollen ligger till stor del hos kvinnorna själva, något som de feministiska genusglasögonen tycks göra det svårt att se. Men visst, som sagt, snäva könsroller finns det ingen poäng att försöka bevara.

Jag tror att många som idag ser sig som feminister har dels missuppfattat vad dagens feminism är och hur den verkar* och skulle ha en naturligare hemvist inom jämställdismen/ekvalismen.

* Exempelvis ville Sveriges Kvinnolobby (paraplyorganisation för Sveriges kvinnoföreningar) i sina rekommendationer till regeringen att våld i nära relationer inte skulle kallas för detta, det skulle heta ”mäns våld mot kvinnor”, trots att ca hälften av offren är män. Man ville alltså helt osynliggöra de manliga offren, eftersom det skulle ta fokus från vad saken gällde. Så feminism är till för både tjejer och killar? Inte riktigt.

Sveriges Kvinnolobby:

”Problematiskt är dock att regering och myndigheter alltmer har övergått till att beskriva problemen som ”våld i nära relationer”, i stället för som ”mäns våld mot kvinnor”. Att problemformuleringen inte längre grundas i en könsanalys innebär att mäns våld mot kvinnor på andra arenor än i relationer osynliggörs.”

Andra bloggar på samma tema:

Aktivarum

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

25 svar på 33 anledningar varför feminism behövs

  1. Jonte skriver:

    ”Om ”kvinnliga egenskaper” hos en man skulle leda till framgång hos det motsatta könet skulle männen snart börja uppvisa en hel del kvinnliga egenskaper. Bollen ligger till stor del hos kvinnorna själva, något som de feministiska genusglasögonen tycks göra det svårt att se.”

    Detta är så jävla sant så att det finns inte. Tänk bara på den här Pick-Up/Raggningskulturen som blivit så populär bland män, den bygger knappast på att bete sig ”kvinnligt”. Feminister hatar den men ingen av dom verkar ha tänkt tanken att anledningen till att den blivit så populär bland unga män är att den faktiskt funkar…

    • Susanna Varis skriver:

      kriminella män badar i kärleksbrev, gifter sig med olika donnor i fängelset, gör fångvaktare med barn (som nu senast fyra olika kvinnor: http://www.dn.se/nyheter/varlden/fyra-fangvaktare-fick-barn-med-ligaboss) och många många tjejer dras till bad boys. Om ”att visa känslor” och att vara mera kvinnlig till sättet skulle löna sig hos kvinnorna istället så är jag helt övertygad om att det skulle ge resultat. Nu är ju inte världen svart och vit, men själva resonemanget som är utgångspunkt här är svartvit, man slår fast att vissa saker är omanliga.

  2. Pelle2 skriver:

    ”Om den stereotypa mansrollen (som skapar den stereotypa kvinnorollen) försvann så skulle många av problemen försvinna. ”
    Återigen så är kvinnor viljelösa offer för manliga strukturer och beteenden.
    Det måste vara underbart att alltid ha någon att skylla på när livet inte fungerar som man vill. Lite som inom religionen.Någon annan(Gud,Allah) är den som styr mina handlingar.
    Jag vill att våra söner ska slippa växa upp och in i en värld där det är manligt att vara tuff, hård och ha svårt att kontrollera sina sexuella drifter.”

    Jag har aldrig varit speciellt tuff eller hård utan att för den skull vara mesig.Det har fungerat alldeles utmärkt för mig. Har heller inte haft svårt att kontrollera mina sexuella drifter. Vet för övrigt inte vad hon menar med det. Är det negativt att vara sexuellt intresserad och gäller det i så fall bara för män ?

    ”Jag vill att även killar och män ska inse hur viktigt det är att kämpa för feminismen. Feminismen är ingen tjejgrej, det är lika mycket för alla pojkar och män.”

    Jag skrattar ihjäl mig.När har feminismen någonsin gjort något för männen ?
    Det enda de verkar vilja är att göra om oss till Hen.

    Resten av hennes punkter verkar mest handla om att kollektivt utmåla män och manlighet som något dåligt. Med andra ord är hon en perfekt representant för genuskyrkan på Södermalm. Hon kanske kan bli kardinal hos Påven Sveland :-).

    • Susanna Varis skriver:

      Nej, jag menar det. Världen är inte så svart och vit som det framställs här, mansrollen är inte lika snäv som den har varit. Men om man ska svara på antagandet att den skulle vara det; varför i så fall? Är det för att kvinnor premierar vissa sätt att vara? Den feministiska retoriken går oftast ut på att ”patriarkatet” eller i det här fallet ”den manliga könsrollen” styr hur både kvinnor och män är eller hur både mans- och kvinnorollen är. Kvinnor finns aldrig i ekvationen eller har något ansvar. Bekvämt, som du skriver och liknar just en del religiösa personers inställning till gud.

    • Ninni skriver:

      Det måste vara underbart att alltid ha någon att skylla på när livet inte fungerar som man vill. Lite som inom religionen.Någon annan(Gud,Allah) är den som styr mina handlingar.

      Det är jätteskönt! Jag hade en kompis som hette Johansson när jag var liten. Han kastade ett flygplan genom fönstret när jag var ensam hos min dagmamma. Tänk om jag inte haft Johansson då?!

      Sen växte jag upp och Johanson försvann. Och jag fick lära mig ta ansvar och att mina val har konsekvenser. Vissa stannar kvar i barnaåren mentalt.

  3. Kimhza Bremer skriver:

    Lysande, Susanna!

  4. Bashflak skriver:

    På många sätt är det kvinnorna som är aktörer för att skapa ’mansrollen’, på så vis att den man som inte uppfyller genomsnittskvinnans förväntningar löper stor risk att förbli ensam och barnlös.

    • Susanna Varis skriver:

      Ja. De könsroller som existerar är skapade av alla tillsammans i de olika samhällena vi har, men feminismen vill ständigt friskriva kvinnor från allt ansvar över någonting. Patriarkatet och könsmaktsordningen är begrepp designade just för detta syfte.

  5. John Nilsson skriver:

    [Sofia Zachrisson:]
    ”Jag vill att våra söner ska slippa växa upp och in i en värld där det är manligt att vara tuff, hård och ha svårt att kontrollera sina sexuella drifter.”

    [Susanna:]
    Eftersom vi i det kommande paradisiska tillståndet av matriarkal feminism aldrig kommer att uppleva våld och hot kommer förmodligen inte dessa egenskaper behövas. Eller? Poliser, brandmän, soldater och andra kommer att vara fullständigt överflödiga. Skämt åsido. Självklart finns det en poäng i att utvidga snäva könsroller, men är enbart förmågan att kunna visa känslor en eftersträvansvärd egenskap?”

    Viktigt detta. Könsrollerna finns inte där bara för att ”jävlas med kvinnorna” (eller männen), de svarar mot tidigare, och kanske rentav samtida, behov i samhället. Samhället har ett ständigt behov av nya medlemmar, och eftersom naturen nu gett kvinnor en större roll i detta på ett biologiskt/kroppsligt plan, är det väl inte så konstigt att detta har färgat, och färgar, av sig också på föreställningar och värderingar om vad en kvinna är och ”bör” vara. Samma sak med män, fast de samhällsbehov som män ansetts mera lämpliga att ta ansvar för, mera har handlat om försörjning (till exempel med högvärdigt protein) och försvar av gruppen, mot såväl vilda djur som andra människogrupper. Den manliga könsrollen har förstås påverkats av dessa behov, och lett till ideal om fysisk styrka, okänslighet inför smärta, villighet att ta risker och, vid behov, mental hårdhet.

    Jag vill förstås, som man, inte vara onödigt begränsad av föreställningar om vad jag får och inte får göra, bara för att jag är man. Jag vill inte heller att kvinnor skall vara onödigt begränsade i vad de kan göra, bara för att de är kvinnor. Men så länge samhället har behov av nya medlemmar, försörjning och försvar, kommer frågan om vem som skall ta ansvar för att dessa behov kan uppfyllas, att vara aktuell. Samhället kommer att vara hänvisat till de verkliga människor som finns tillgängliga för att fylla dessa behov, och utifrån dessa människors egenskaper och förmågor, kommer ofrånkomligen olika förväntningar att ställas på dem. Eftersom vissa egenskaper och förmågor genomsnittligt sett också skiljer mellan kvinnor och män, tror jag det kommer att dröja ”länge”, innan de av dessa egenskaper och förmågor bestämda förväntningarna på kvinnor och män, kommer att vara de samma, oberoende av könstillhörighet.

    Är de kvinnor som vill ”problematisera mansrollen”, och dess koppling till fysisk styrka och våldsanvändning, beredda att hålla fast vid att detta ska göras också i ett läge där den egna personens, familjens, byns, stadens, landets, etc, män och kvinnor, hotas av en yttre fiende; på stan en sen kväll med fulla bråkmakare, vid social oro i samhället, eller vid spänningar och ännu större konflikter, kanske mellan länder? Några få kvinnliga hängivna ickevåldsaktivister är det förmodligen, men hur ställer sig det stora flertalet feministiska kvinnor i skarpt läge till detta? Är de till exempel själva beredda att ta på sig sådana uppgifter, för att befria männen från mansrollens begränsande inverkan, oavsett hur till exempel deras egna fysiska förutsättningar ser ut, relativt männens? Eller är de beredda, att tillsammans med ”sina” män leva ut ett radikalt ickevåldsförsvar, oavsett vilka konsekvenser det får för dem själva, deras barn och deras män, och oavsett hur brutal en eventuell ”fiende” kan tänkas vara? Om inte, är ju hela resonemanget mest bara ett uttryck för bristande verklighetskontakt.

    • Susanna Varis skriver:

      Tack för en uttömmande och utmärkt kommentar!! Självklarheter för många av oss, men inte för alla. Tydligen.

    • Marie-Louise skriver:

      Jättebra skrivet, John!
      Alla feminister och genusvetare borde först få en grundutbildning i naturvetenskap, biologi och speciellt i hur evolutionen fungerar. Att doktorera i genusvetenskap utan att ha dessa kunskaper, är som att bygga ett hus utan att ta hänsyn till hur grunden ser ut!

      • Susanna Varis skriver:

        Mig veterligen läser genusvetare föga annat än genusvetensakplig teori, om de inte verkar inom en annan disciplin och kombinerar detta med genusvetenskap (men då erhåller de examen inom den disciplinen och blir inte ex vis doktorer i genusvetenskap). Exempelvis genusvetenskapliga linjen på Södertörns högskola:
        ”Genusvetenskap innefattar en rad olika vetenskapliga teoretiska inriktningar såsom queerteori, postkolonial feminism, intersektionalitet, kritisk maskulinitetsteori och jämställdhetsforskning. Vi arbetar även aktivt med feministisk pedagogik och försöker skapa ett tillåtande och utvecklande seminarieklimat. Läs mer om ämnet genusvetenskap under ”Mer om ämnet genusvetenskap” (LÄNK till ”Mer om ämnet genusvetenskap”).”
        https://webappo.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=genusvetenskap_1297786132644

    • Jonte skriver:

      Knivskarpt.

      Jag undrar också lite om anledningen till varför den här dårgenusfeminismen är så pass etablerad i Sverige jämfört med andra länder. Sverige sticker ut rejält om du jämför med omvärlden tom med våra kära grannländer fnissar åt oss. Kan det bero på att vår ganska unika historia med så lång tid av fred? Att behovet, av tuffhet, hårdhet och mod i vissa situationer har fallit i glömska? Danmark och Norge var ju ockuperade under andra världskriget, kanske är man därför inte lika benägna att dekonstruera den tuffa, våldsamma och risktagande mansrollen hos hjältarna från telemarken (motståndsmännen som sprängde norsk hydro där tyskarna producerade tungt vatten) för att ta ett exempel. I övriga länder finns på något sätt en annan medvetenhet om nödvändigheten med den aspekten av mansrollen.

      Hur ser svenska genusvetare på den här låten och sångtexten?

      https://www.youtube.com/watch?v=OoUGz4iJ7ss

      • Susanna Varis skriver:

        Det tror jag är en stor faktor i sammanhanget. Hade inte min morfar och farfar (med alla andra män) stridit i de finsk-ryska krigen så skulle inte Finland existera, vi skulle vara en del i Putinland. (de tappra lottorna inte att förglömma). tro mig, de där situationerna skulle inte gått att genomleva med att ”kunna visa känslor”. Det ger mig något mera perspektiv på detta än vad jag uppfattar att gemene svensk alla gånger har. Särskilt gäller detta de yngre generationerna. I sig helt naturligt, men leder till en något naiv syn på omvärlden.

  6. Annika skriver:

    Mycket bra sagt!!

  7. Annika skriver:

    Kände att jag var lite otydlig!! sorry

  8. Annika skriver:

    Hjälp, var jag otydlig nu igen, alltså, jag gillar verkligen det du skriver Susanna! jag är så glad att jag hittat den här bloggen, man blir ju mörkrädd av allt dumt som sägs i feminismens namn, det behövs verkligen kloka röster som formulerar sig bra!!
    Tack Susanna!!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.