Apropå våld

I dagens DN kultur glorifieras våld som utövas av kvinnor. Det är emancipatoriskt, fint och rätt:

DSC_0154-50 DSC_0150-50 DSC_0151-50 DSC_0152-50 Jag hittar inte artikeln på nätet och inloggningen till digitalsidan fungerade inte, så jag vet inte om den kommer att komma upp eller finns bakom betalväggen…

Vidare hinner jag inte kommentera den mera än så här tyvärr, men det kan vara ett lästips för hugade.

Andra bloggar:

Jämställdhetsfeministern

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, feminism, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, kultur, medier, Okategoriserade, politik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

25 svar på Apropå våld

  1. AV skriver:

    En ny laddning jazztobak har inkommit till Söder. Av den starka sorten. Gooooood shit!

    Man slutar aldrig att förvånas över deras förvirrade tonårsfantasier. Har de läst för lite Modesty Blaise eller missat Charlies Änglar (serien)?

  2. Ulf T skriver:

    Artikelförfattaren tycks inte ha observerat mönstret att män som grovt förnedrar kvinnor på film alltid straffas – inte sällan av den manliga hjälten, som istället är obrottsligt ridderlig. En slående kontrast när kvinnor förnedrar män på film är att de oftast kommer undan med det, eller till och med hyllas.

    Spring Breakers har för övrigt fått rejält många bottenbetyg på IMDB, och flera av recensionerna talar om delar av publiken som lämnar salongen. En diskussion gällde slutet:

    Exactly! That’s exactly how I felt at the end. The movie ending the way it did just made it seem like there was no point at all to this film. Just a couple of girls who go crazy and get what they want, kill people and steal money and a car and have NOTHING bad happen to them at all. The ending was insulting to me.

  3. Pelle2 skriver:

    Ja, det är konstigt att när feministerna använder våld så är det positivt medan om en man gör detsamma så är han ett svin oavsett anledning.

    Spännande också att de illustrerar det hela med halvnakna tjejer med vapen.
    Om du hade gjort det i något annat sammanhang så hade du varit en förtryckande sexist.Med andra ord kan feminister göra vad de vill men alla andra måste fråga feministerna om lov för att göra samma sak. Snack om dubbelmoral !

    • Jonte skriver:

      Det är annars en klassisk feministisk logisk kullerbytta. Alla hemska manliga egenskaper som gör män till det hemskaste som finns hyllas och uppmuntras när de förekommer hos kvinnor.

      Några exempel:

      Man som raggar på yngre kvinnor – Perverst gubbsjukt slem som borde kastreras
      Kvinna som raggar på yngre män – Stark, självständig kvinna som inte skäms över sin sexualitet.

      Man som är högljudd och tar plats – Patriarkal förtryckare
      Kvinna som är högljudd och tar plats – Härlig frisk fläkt och föredöme för alla kvinnor

      Man som gillar att titta på nakna kvinnor – Objektifierar och förminskar kvinnor
      Kvinna som gillar att titta på nakna män – Bejakar sin lust och sexualitet

      You could go on and on…

  4. Dreadlock skriver:

    Postern till filmen ahhh. Bikini Girls with Machine Guns

    http://www.youtube.com/watch?v=8fyr0zbaFyE

  5. Pingback: Våld är bara fel om det drabbar en kvinna | Jämställdhetsfeministerns blogg

  6. Pingback: Efterlysning: girl gang | En stilla undran

  7. Pingback: Filmrecension och analys – Spring Breakers (2013) Girls Gone Guns | Genusdebatten

  8. Ulf skriver:

    Så nu är inte bara DN kultur rent usel, den är också riktigt otäck. Bilden med sitt våldsförhärligande, rubriksättningen med undertexten och sedan innehållet talar alla samma språk – våld. Våld i alla dess former är oacceptabel och om DN kulturs ledning har en avvikande åsikt från den linjen bör de nog titta sig runt efter en annan typ av tidning att förstöra typ Norrskensflamman eller Proletären. I de senare är det dock illa vara redan, men det finns ju som bekant gradskillnader i helvetet.
    DN:s ledning är nästa kapitel. Deras tystnad är talande, ett faktum de borde vara medvetna om. Frånvaron av både ledarskap och uppstyrning av det totalhaveri som kallas DN kultur kan nämligen tolkas som ett medgivande. Kanske skulle Peter Wolodarski tänka på detta den närmaste tiden.
    Ytterligare en anständighetsgräns har nu alltså passerats. Få tidningar i landet har likt DN kultur gått från klarhet till klarhet i sin iver att gräva ner sitt goda renommé och undan har det gått. Frågan är vem som på sin höga position håller en skyddande hand över denna frontalkrock.

  9. Mattias skriver:

    Men om man gillar våldsfilm överlag så kan jag ju tycka att det kan vara uppfriskande med tjejer i huvudrollen. Det ör ju film, dvs våldet är inte på riktigt.

    Avfärdade filmen först när jag såg trailern. Såg ut som en ursäkt för att visa halvnakna tjejer, sådär som det brukar vara. Men när hag såg vem som rgisserat den och ju mer jag läser om den desto mer intresserad blir jag.

    Oavsett vad ni tror som tycker att feminismen är så förtryckande mot män så hade ingen höjt ögonbrynen om den här filmen hade handlat om män som betedde sig på samma sätt.

    • Susanna Varis skriver:

      Nej, det hade inte höjts på ögonbrynen om det var män, men varför blir våld plötsligt så rätt och fint när det är tjejer som står för den?

      • Mattias skriver:

        För att det är ovanligt. För att kvinnor är underordnade män i smahället på så många sätt.
        För att det är schysst när fler roller blir tillgängliga för kvinnor istället för att det bara är män som har tillgång till hela registret. Våld på film står ofta för handlingskraft och då är det ju bra om det fördelas lite bättre.

        Såg för övrigt Spring Breakers häromdan. Den är så mycket mer än bara några tjejer som är våldsamma. Och det framställs inte direkt som något odelat positivt.

        • Susanna Varis skriver:

          Hur är kvinnor underordnade män i samhället? Ge ett exempel.
          Så det är bara schysst att även kvinnor kan få bli seriemördare eller slagskämpar? Borde man inte ställa sig frågan varför man (du) anser att våld står för handlingskraft istället? Ska man försvara vilka idiotier som helst så länge kvinnor får delta i dem enligt 50/50-principen?
          Hur är kvinnor underordnade män i samhället? Ge ett exempel.

          Bloggposten handlar mer om DN Kulturs inställning än om filmerna själva.

          • Mattias skriver:

            Löneskillnader? Den högre risken att drabbas av våld eller våldtäkt i sitt eget hem?
            Att behöva kämpa mycket mer för att få det man säger att bli taget på allvar?
            Att i mycket högre grad uppfostras till att bete sig på ett sätt o se sig själv på ett sätt som till exempel gör att det blir svårare att stå på sig i individuella lönesamtal?
            Att hela tiden konfronteras med bilder som ger alldeles för många en känsla av att de måste uppnå vissa ideal genom att utveckla ätstörningar? Osv osv.
            Men du kanske inte ser det som problem? Eller som symtom på en underordning?
            Och jag aäger inte att män har det gött alltod heller, med större risk att utsättas för våld, kallas ut i krig osv. Snarare är det en del av samma grej.

            Som sagt så gillar jag ation/våldsfilm (åtminstone när de också innehåller andra kvalitéer än bara våld) och de har sitt eget formspråk där tex våld av olika slag står för handlingskraft. Är det egentligen actionfilmer överlag du är kritisk mot, eller är det bara när det är kvinnor som är med och slåss?

            Jag läser inte DN och bloginlägget var inte så utförligt, så det enda jag kunde uttyda var att det bla handlade om just den filmen. Du får gärna berätta vad mer den handlade om?

            Och det är väl nu film vi pratar om. Ingen tycker ju det är ok att någon blir seriemördare i verkligheten, oavsett kön. Men i film kan det fungera som utlopp för den frustration som det jag listade i början skapar.

          • Susanna Varis skriver:

            Det blir en väldigt tungrodd debatt om jag ska bemöta alla dina exempel i samma svar. Jag återkommer separat om löneskillnaderna.
            Männen har högre risk att drabbas av våld utomhus, varför är då kvinnor underordnade(med tanke på det du skriver om våld hemma)?
            Vilka belägg har du för att kvinnor behöver kämpa mycket mer för att bli tagna på allvar?
            Lönesamtalen är samma fråga som lönerna, jag återkommer. Men om uppfostran säger detta åt kvinnorna, varför är kvinnor underordnade om samma uppfostran dikterar för männen att offra familjelivet för karriären? Vilket leder till högre livskvalitet? Pengar eller tid med nära och kära? (Jag förklarar, som du kanske förstår, inte allt med socialisering, jag föredrar att se människor som produkt av både arv och miljö, något jag tror ger en sannare beskrivning.
            Vilka köper dessa tidningar och vilka läser och driver dessa bloggar som skapar ätstörningar? Unga flickor har också en stor förebild i sina mödrar, hur tacklar de kroppsidealen? Är allt männens/patriarkatets fel? Unga kvinnor (men även unga män) drabbas av ätstörningar. Det läggs massiva resurser på att uppmärksamma flickors problem, var uppmärksammar man pojkarnas (t ex att pojkar presterar sämre i skolan och är i minoritet på de högre utbildningarna)?
            Jag menar att båda könen har sin problematik och den är inte värre för någon av dem. Jag föredrar dessutom att inte jämföra lidande på det sättet, den är personlig och ska inte tävlas med.
            Vilka är i majoritet bland uteliggarna? Vilka är i majoritet i fängelserna? vilka toppar självmordsstatistiken?
            Feminismen har en syn på kvinnor som ständiga offer (för att motivera sin egen existens) och man är blind för den andra delen av jämställdheten. Det finns ingenting en kvinna i Sverige inte kan göra med sitt liv idag 2013, som inte en man kan. Det är ingen underordning. Men feminismen skulle inte behövas om underordningen plötsligt ”var över”. Feminismen ser heller inte kvinnor som individer som har ansvar för sina egna liv, allt är alltid strukturer eller patriarkat när allt inte tillfaller till kvinnors fördel. Kvinnors egna val har aldrig någon betydelse.
            Jag är inte emot utvidgade könsroller, men jag tycvker att det blir parodiskt när feminismens och manshatets (ja, manshatets) högborg DN Kultur går upp i brygga över kvinnliga våldsverkare som ett tecken på jämställdhet.

          • Susanna Varis skriver:

            Om man gör en seriös jämförelse mellan kvinnors och mäns löner och tar hänsyn till yrkesval, antal år i yrket, hel- eller deltid, kompetens, sjukfrånvaro etc återstår det en skillnad på mäns och kvinnors löner på ca 5-6 %. Häri ryms antagligen ett antal olika faktorer. Kvinnor löneförhandlar, som du konstaterar, kanske ”sämre” (där kan även ingå att man istället för högre lön prioriterar flextid). En kvinna ses kanske som en mera riskabel arbetstagare pga den statistiskt större delen av hemmavaro (barnledighet, sjukfrånvaro), som gruppen kvinnor uppvisar. Lönediskriminering är olagligt och ska anmälas, men de nämnda faktorerna kan kanske ändå påverka en kvinnas lön. Kvinnor som grupp prioriterar familjeliv och hälsa, män prioriterar karriär och pengar (båda dessa prioriteringar kommer sig av dels av det som evolutionärt har varit en gångbar strategi och som vidare har lett till de könsroller vi har). Arbetsmarknaden är könssegregerad och kvinnor arbetar ofta i offentlig sektor. Att de arbeten som kvinnor som grupp föredrar finns just i offentliga sektorn är orsakade av främst politiska beslut på vänsterkanten. Jag har skrivit mera om detta i ett antal inlägg, här är ett:
            http://www.susannavaris.com/blogg/2012/10/avsaknaden-av-kvinnofragor/

          • Susanna Varis skriver:

            Tillägg angående att kvinnor behöver kämpa mer för att bli tagna på allvar. Beror inte detta på sammanhanget? Lyssnar man mer på pappan eller mamman när det gäller barn?

  10. Mattias skriver:

    Underordningen ligger i att samhället premierar de ”manliga” egenskaperna för de ”kvinnliga”. Det och/kombinerat med att vi uppfostras och bemöts olika beroende på vilket kön vi har (och därmed begränsas i våra roller) är problemet. Och som jag tror att jag sa, jag menar inte att allt är bra för män heller.
    Ang våld så utsätts män ute av män, kvinnor hemma av män.

    Jag tror vi håller med varandra om det mesta egentligen, baserat på det du skrev nu (har inte läst så mkt annat av din blog). Det som skiljer oss åt är nog mest synen på feminismen (och ev filmsmak), där jag ser feminismen som en lösning snarare än ett problem. Dock pratar jag då inte om radikalfeminismen som verkar vara den riktning du menar. För där delar jag det mesta av din kritik.

    • Susanna Varis skriver:

      Att de som utövar våld i majoritet är män stämmer, men bara för att den begränsade del som står för våldet har detta kön ska väl inte offren av samma kön negligeras? Dessutom är kvinnors våldsutövning en ganska marginaliserad sak. I Finland hade t ex drygt hälften av de anmälda partnervåldsfallen (grovt våld) kvinnor år 2008. Hos radikalfeminismen ser man det som något emancipatoriskt att kvinnor slåss, något som jag kopplade ihop med DN:s artikel där, men de manliga offren för relationsvåld är ännu mera stigmatiserade och ihjältigna än de kvinnliga. Kvinnor orsakar ofta mindre skada med sitt våld (när inga tillhyggen används) och det våldet tas inte på samma allvar. Men moraliskt sett är det lika illa vem som än slår. Kvinnor är också i majoritet när det gäller misshandel av barn, något som feminister inte heller så mycket talar om. Hos dem existerar det enbart kvinnliga offer och manliga utövare och jag vänder mig mot den bilden.
      Jag har inget specifikt emot våldsfilm, men det är inget jag tycker om att se. Då ska det till en riktigt bra handling om jag ska se det.

    • Rick skriver:

      @Mattias

      Om nu samhället premierar de ”manliga egenskaperna” ( vilka dessa nu än är) så hur kommer det sig att pojkar presterar betydligt sämre än flickor i skolan? Borde inte denna samhällets premiering börja där? Män blir i betydligt högre grad än kvinnor uteliggare eller begår självmord ( vad är det som egentligen premieras här?).
      OK, du syftar förstås på en mindre grupp mycket drivna män som är beredda att offra allt privatliv för karriär eller något de tror på och som sedan syns. Du drar tydligen slutsatsen att dessa män är män i allmänhet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.