Dagens Berglin

berglin Från Svenska dagbladet

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, kultur, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Dagens Berglin

  1. Pelle2 skriver:

    Jag såg den seristripen. Nu får Berglin akta sig så han inte blir hotad av feministmaffian.
    Att vara så politiskt inkorrekt så att man driver med extremfeministerna kan ju inte
    vara tillåtet.

  2. Pelle2 skriver:

    Japp,som feministkritiker så är du ju minst en Breivikare ;-).

  3. Jan E skriver:

    Jag gillade Barna Hedenhös när jag var liten och jag minns att jag tyckte det var kul när pappa Ben träffade ”rödingarna” i Amerika. När nu den berättelsen inte får ges ut igen – enär den inte skildrar ursprungsbefolkningen i Amerika på ett korrekt sätt – så kan man ju undra varför andra Hedenhösberättelser som också är proppfulla med stereotyper, både om könsroller och folkgrupper, får komma ut. Vilka gamla barnböcker är det ok att ge ut igen, märkta av sin tid som alla är? Rätt mycket av Astrid Lindgren borde ligga skrynkligt till.
    Är det inte bättre att förse böckerna med ordentliga förord som förtydligar att innehållet speglar dåtidens syn på människor med annan hudfärg i stället för att gömma undan böckerna?
    För några år sedan gavs Elsa Beskows Hattstugan ut igen. Den innehåller ju som bekant barnmisshandel. Både i ord och bild skildras hur små barn får smaka riset. Med tanke på den räddhågsenhet som råder kan man ju undra om det verkligen var rätt att ge ut den igen?

    • Susanna Varis skriver:

      Jag förstår inte hur nya generationer någonsin ska kunna skapa sig en bild om hur det historiskt har sett ut om det inte får avspeglas i sagor och berättelser. Som du säger så borde det räcka med att man lägger i verket i en kontext. Hur skapar man förståelse för t ex vilka fördomar som funnits och som man kan bekämpa om de inte ens får visas? Ska vi börja rensa ur och korrigera gamla sagor och romaner så att de blir korrekta ur genusperspektiv, hur ska någon då begripa vad de olika kamperna mot t ex rasism och sexism handlade om?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.