Olikbehandling behöver inte vara diskriminering

Det är dags för Nobel-festligheterna och prisutdelningarna. De viktigaste framstegen för mänskligheten ska uppmärksammas och i svensk kontext vet vi ju alla att det betyder att uppnå en fördelning av 50 – 100 % kvinnor på de som nu förärats priser, de som tidigare förärats priser och de som beviljas forskningsanslag.

 

nobel-01 nobel-02 nobel03 nobel-04Alla skärmdumpar ovan är från dagens SvD.

Konstigt nog hittar jag inte så mycket på samma tema i de andra tidningarna, så jag kanske får backa på min tes på en gång – fördelningen av kvinnor kanske inte är det absolut viktigaste som kan uppmärksammas i samband med Nobel?

Det var förresten inte Nobel jag skulle skriva om, utan senaste Debatt på SVT. Den sändes visserligen för en tid sedan, men jag såg programmet först igår. Ett av ämnena var förslaget om att tjejer/kvinnor som studerar it-utbildningar skulle få sina studielån betalda av oss skattebetalare, allt i namnet av den heliga jämställdheten. Ett antal debattörer deltog, bl a Ann Heberlein, Clarence Crafoord från Centrum för Rättvisa och Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap.

debatt-01

Belinda Ohlsson frågar Eva-Maria Svensson om förslaget innebär en diskriminering av män:

”All olikbehandling är inte diskriminering och det är ju så att vi har en jämställdhetsprincip som innebär att staten måste…är faktiskt skyldig att vidta aktiva åtgärder för att undanröja jämställdhet och för att…eeeh, undanröja ojämställdhet…och främja jämställdhet och det är vi skyldiga att göra enligt internationella konventioner som kvinnokonventionen och enligt EU-fördraget och svensk lag ger också ett visst utrymme för att vidta aktiva åtgärder. Eeeh, sen så är eeh…diskrimineringsreglerna…kan man säga en metod för att uppnå jämställdhet. Eeeh…och…en olikbehandling kan i vissa lägen vara diskriminerande men den är inte givet diskriminerande…det handlar om en avvägning, helt enkelt.”

Här ser vi frukterna av det postmoderna tankegodset i form av den socialkonstruktivistiska feminismen i praktiken. Att inte bli diskriminerad är alltså inte något som numera automatiskt hör ihop med likabehandling. Numera har vi ju en bunt med konventioner sprungna ur samma, socialkonstruktivistiska idéer som kan anses väga lika tungt när det gäller diskriminering. Hårresande.

Eva-Maria Svensson är nu inte vilken neutral professor i rättsvetenskap som helst:

evamariasvensson_0711Eva-Maria Svensson, professor Rättsfilosofi/teori, familjerätt, genusteori kunnig i bl a Genusrättsvetenskap: Göteborgs universitet.

Eva-Maria Svensson har också skrivit boken Genusrättsvetenskap. Hon har också anlitat som utredare av den förra regeringen och föreslagit förbud mot kommersiell reklam med könsdiskriminerande utformning: Aftonbladet (unvis.it)

Att uppnå 50/50-fördelning mellan könen inom de prestigefulla delarna av samhället är alltså numera den enda och allenarådande definitionen på jämställdhet. Detta har jag ju skrivit om i åratal och vill ni permanent bli sömnlösa så läser ni Tanja Bergkvists utredningar av det svenska genusvansinnet här.

tabularasa1Tabula rasa – alla är vi oskrivna ark i början. Eller…?

För det är väl så? Att alla människor är exakt likadana, vita ark när de föds och som sedan modelleras av sin omgivning till att ha vissa preferenser och vara på vissa sätt? Att tjejer söker sig till it-utbildningarna i låg utsträckning enkom för att de har formats av omgivningen till att inte göra det? Inget tvivel om saken? Det är nämligen enbart om det ligger till på det sättet som åtgärder som den ovan kan bli begripliga. Om ens då. Det offentliga Sverige har alltså anammat en syn på könen och jämställdheten som skapats av radikalfeminister på amerikanska universitet och sedan upprätthålls av genusinstitutionerna här hemma. Människor är inte längre biologiska varelser, vi är enbart sociala konstruktioner. Människor väljer inte sina liv i enlighet med någon slags fri vilja, vi är alla manipulerade av ”strukturerna” att göra vissa val. Och för att ”ställa de här valen tillrätta” är man beredd att gå till den här slags diskriminerande ytterligheter.

Samtidigt har det väl aldrig någonsin producerats lika många alster i namnet av just likabehandling, allas lika värde etc på landets institutioner. Åtskilliga hentimmar och åtskilligt med serverkapacitet tillägnas åt dessa deviser i tiden. Lagstiftning inte att förglömma: Lag om likabehandling

Det måste ju kännas som ett viktigt arbete då det så lättvindigt kan kastas i papperskorgen av det genusindustriella komplexets företrädare?

Krig är fred och diskriminering är jämställdhet. Ideologi är forskning. Hur kan en del av dessa moderna feminister anse att olika spelregler är en fiffig idé? Hela den tid jag fortfarande kallade mig feminist ville jag ha exakt samma spelregler som män, varken mer eller mindre. Jag ville veta att jag inte gavs fördelar, men också att jag inte behandlades sämre. I dagsläget är verkar de flesta feminister vara förblindade av fördelning, 50-100 %. Att respektera människors val och se till att erbjuda alla samma spelregler verkar fullständigt passé. Att erbjuda människor av visst kön skattefinansierade studielån är att erbjuda dem privilegier. Ett ytterst missbrukat ord i dessa tider förresten. Ett privilegium är inte samma sak som en fördel. Ett privilegium är formellt och institutionaliserat. Att feminismen av idag inte alls sysslar med jämställdhet, utan är en fackförening för kvinnor blir allt mer uppenbart.

En biologisk man skulle förstås kunna säga att han identifierar sig som kvinna och på så vis kräva gratis it-utbildning. Det vore intressant att följa det kaos av kolliderande likabehandlings-, diskriminerings- och värdegrundsdokument som skulle följa på det. Allt med sitt ursprung i det grumliga universum som genusvansinnet utgör.

Undrar för övrigt hur genusiterna sorterar fram de individer som gjort ”fria” val och de som inte gjort det? En stor del av alla som arbetar inom en bransch dominerad av det ena eller det andra könet har ju uppenbarligen valt fel och därmed socialiserats fel. Och vad baserar sig de återståendes val på? Vad är det för skillnad på en tjej som valt att bli sjuksköterska, men socialiserats fel och en som också valt att bli sjuksköterska, men socialiserats rätt? 50 % av alla sjuksköterskor, som också är kvinnor, har ju valt rätt.

På samma tema:

Löjesguiden:

Ett missbruk av ord

Fnordspotting: Om studielån och särlagstiftning

Jämställdhetsfeministern:

Regeringens utredare föreslår: kvinnor ska få sina studielån avskrivna!

Toklandet:

Nobelpris och kvinnor

Clarence Crafoord i SvD 151213:

Digitaliseringskommissionens lågvattenmärke

Tillägg:

Jag skriver här

Den feministiska regeringen förnekar sig inte

om den allt annat än jämställda situationen inom den högre utbildningen i Sverige, där 60 % av de studerande är kvinnor.

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, böcker, feminism, genus, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, medier, Okategoriserade, pseudovetenskap, religion, skolan, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på Olikbehandling behöver inte vara diskriminering

  1. Pelle2 skriver:

    Som sagt var,hur kan man ens försöka påstå att det inte handlar om diskriminering när personer av ett visst kön skall kunna studera gratis men inte det andra ?
    Det är ju också symptomatiskt för genusiterna att dom inte har några problem med att kvinnor dominerar de högre utbildningarna och dom skulle inte ens tänka tanken att män skall få studera gratis på kvinnodominerade utbildningar.

    Dom är helt klart en fackförening för kvinnor som försöker dölja det under jämlikhetens fana. Det sorgliga är att så många accepterar och stöttar den förvridna världsbilden..

    P.S kul med ett nytt inlägg från dig :-)

    • Susanna Varis skriver:

      Tack!
      Jomen, dt glömde jag visst bort! Jag skulle ju nämna det där med att män är underrepresenterade vid den högre utbildningen. Jaja…har skrivit om det förr, får väl lägga in en länk.
      Roligt att få en kommentar från dig igen också!

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Ibland filosoferar jag som så, att om man kan definiera en grupp människor så måste man välja ett karaktärsdrag som definierande. Om det karaktärsdraget inte i lag diskrimineras så kan man inte hävda att det från en stat föreligger diskriminering, åtminstone inte officiellt sanktionerad sådan.

    Om människor sinsemellan väljer att sortera i sitt umgänge rent privat så diskriminerar de ju de facto utefter av sig själva, och/eller omgivningen givna, normer och strukturer (för att använda den terminologin).

    Följaktligen hamnar makten hos den som kan definiera vilka klassificeringar som skall tillmätas vilken status relativt varandra, och kan implementera detta i lag och praxis.

    Alltså återförs diskriminering till lagtexten, och egenskaper bortom individens medvetna kontroll blir ännu en gång avgörande för social status och tillräknelighet.

    För den enskilde blir då valet att antingen alliera sig med de kast, de sociala strata som innehar tolknings- och problemformuleringsföreträde, eller att ta strid för likhet inför lagen, att människovärde är relativt ens bemötande av andra, samt att själv ta ansvar för sina egna gärningars följder, alldeles oavsett självvald eller tilldelad klassificering och grupptillhörighet.

    Det första valet är lätt: följ, väx dig stark och bli ledare. Om du ändå är i besittning av ett flertal markörer som pekar ut dig som ej förfördelad grupp kan du ändå profitera och öka din makt; du visar att du frigjort dig från begränsande och orättvisa normer, och i din duktighet belönas du med beundran och dina belackares förakt (vilket endast stärker din framtoning och persona).

    Det andra valet är svårt, ty det kräver att du nedstiger i din egen avgrund och möter, och besegrar dig själv, om och om igen. Att du öppet och högljutt tar strid för dina principer, oavsett kostnad.

    Det torde inte förvåna att de flesta följer, istället för att bemästra sig själv. Men så är kampen lika gammal som civilisationen själv – endast den blinda trons underkastelse erbjuder balsam.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  3. Jag föredrar en civilingenjör och konstnär före en professor i genusteori,men jag är ju man av den gamla stammen.

  4. dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    Jag gjorde en liten jämförelse mellan några linje när nyheten var (något så när) färsk: När tjejerna pluggar gratis kan killar åka på jihad. (och gjorde en liten uppföljare igår: Snedfördelningen på högskolan.

  5. Johan A skriver:

    Detta är egentligen inget nytt. Redan på 90-talet fick politikerna i min hemstad för sig att ungdomsgårdarna skulle vara öppna för enbart tjejer en kväll i veckan (de hade hyrt in vakter för att stoppa de killar som kom de kvällarna), allt i ”jämställdhetens namn”.

    • Susanna Varis skriver:

      Sant, men det är ändå en ny dimension i alltihopa när man föreslår diskriminering i ett system som studiemedelssystemet.

      • Magnus skriver:

        Ja, det är naturligtvis ett förslag som är åt helsike ur varje liberal eller jämställd synvinkel. Förmodligen går det inte heller igenom – det ska nog ses som en försöksballong – men det är illa nog att det kan slängas fram av en statlig utredning och tas på allvar av många tyckare, journalister och tjänstemän.

        Det är ett problem att den svenska offentligheten är så inpyrd med luddig propaganda, den senare ligger som en bubbla och påverkar både beslut och medier. Och isolerar den där lilla, inkrökta storstadsmiljön där det mesta av makten finns. Jag misstänker att om man idag kunde ställa frågan, till alla svenska medborgare över 25: ”Anser du dig väl företrädd av *någon* regering som har suttit vid makten under de senaste tjugo åren? Tycker du att någon av dem gjorde ett riktigt bra jobb och motsvarade ditt förtroende? Att de stämde med hur du och din familj ser på väsentliga politiska frågor?” så skulle minst 30% av folket svara nej. Och dessa 30% är inte lika med SD:s väljare, de flesta av dem skulle förmodligen inte ens se SD som sin egentliga politiska hemvist – många skulle vara ”klassisk vänster” eller liberaler. Men politikerna och gammelmedia är helt ur fas med folk utanför Stockholms innerstad.

        • Susanna Varis skriver:

          Ja, så är det. Socialdemokratin har blivit en maktorganisation och de gamla politiska partierna består av ett politiskt frälse, där makten går i arv. De täta banden till de tongivande journalisterna och mediapersonligheterna inom en liten sfär av människor gör att både den politiska och den sk granskande, tredje statsmakten, består av personer ur samma ankdamm. De här människorna har ingen förankring med verkligheten, något vi sett flera prov på på sistone på tema ”Netflix och pizza”, alternativt ”priset på rödvin”.

  6. Pingback: Regeringens utredare föreslår: kvinnor ska få sina studielån avskrivna! | Jämställdhetsfeministerns blogg

  7. Pingback: Nobelpris och kvinnor | WTF?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.