Polisen inleder idag en kampanj mot aggressiv körning i stockholmstrafiken. Utmärkt initiativ. Nog för att många bilister kör sitt eget lilla Gumball, utan hänsyn till varken andra bilister, cyklister, fotgängare eller någonting annat. Otaliga är de gånger jag nästan blivit påkörd på Klarabergsviadukten. En gång nuddade en Mercedes mitt knä när jag var på väg över på ett övergångsställe. Jag sparkade till bilen. En annan gång fick en småbarnspappa HOPPA tillbaka baklänges ett steg upp på trottoaren med sin barnvagn vid samma övergångsställe för att undvika att bli påkörd av ung donna som gasade på för glatta livet.
Numera är det dock inte bilarna som skrämmer mig mest, det är cyklisterna. Dom kommer ljudlöst, dom kommer varifrån som helst, dom kommer i vansinneshastigheter. Bilarna vet man i alla fall var man har. Bilar gasar inte på på trottoarer eller pendelplattformar eller var man nu kan tänkas kunna klämma in en cykel. Är den totalt egocentriska körningen ett tecken på upplevelsen av att vara en slags moralisk överlägsen kast? Jag är miljövänlig, alltså kan jag köra bäst fasiken jag vill. För övrigt är ju den mest miljövänliga trafikanten fotgängaren, även cykling innebär resursförbrukning vid t ex tillverkning och transporter.
En viss kategori av herrar i åldrarna 20 – 50, som cykelpendlar till arbetet tycks också ha fått för sig att de i verkligheten deltar i Tour de France. Om detta skrev Erik Helmersson en rolig kolumn för ett tag sedan i DN. (Vid googlande av densamma hittade jag ett antal förnärmade representanter för nämnda kategori som på sina bloggar hade reagerat på artikeln. Blogginläggen uppvisade en total avsaknad av självdistans och humor…)
Erik Helmerson i DN:
http://www.dn.se/ledare/signerat/cykelkonjunktur-trend-som-gatt-over-styre
Nya cykelbanor ska det dessutom bli i den miljöpolitiska korrekthetens tecken. För ett tag sedan klev jag av en norrgående buss vid Wennergren center. Där har den geniala lösningen blivit: först en busshållplats ytterst, sedan en cykelbana, sedan en trottoar. Cykelbanan och trottoaren samsas så klart på den gamla, bredare trottoaren. När jag kliver av blir jag straxt nästintill påkörd av en cyklist. Väjningsplikt eller bara vanligt hyfs berör inte cyklisten. Står man på en cykelbana, om så för att man precis har klivit av en buss, har man rätt att cykla över vederbörande tycks regeln lyda.
Det vore bra om man tänkte igenom miljövänligheten i att stillastående bilar krypkör och gasar runt i city timtals innan de når sina destinationer, eftersom det redan har klämts in cykelbanor och spårvagnar till brädden på många gator. Men visst, om nu inte trafik utifrån är önskvärd inne i city kan man väl ringa in den vid tullarna med avspärrningar för biltrafik och göra om gatorna till mysiga promenadstråk med cykelbanor. Kanske starta lite lokal produktion av matvaror på torgen? Inrätta ett litet livsstilsskansen för de utvalda? Skämt åsido, cykling är bra för miljön och ska främjas, men en del cyklister skulle må bra av elementär trafikkunskap och ska man bygga fler cykelbanor och -leder, bör de helst vara väl genomtänkta, väl separerade från annan trafik, väl utmärkta och utformade med särskild hänsyn till alla trafikslagens samverkan med varandra.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4748715
Björn af Kleen i Expressen på julafton:
http://www.expressen.se/1.2659668
Marodörer på två hjul med den självklara och självskrivna rätten att göra vad som faller dem in, det är väl själva definitionen på en hel del men inte alla cyklister. En i sina delar bedrövlig samling typer med en enda sak för ögonen – att pissa in nya områden där rätten att ta sig fram som jihun är lika naturlig som relativitetsteorin är för naturvetenskapligt sinnade akademiker. Med sin och miljöpartiets definition av sig själva som ”miljöhjältar” har man ju råd att se till att pissa in nya territorier. Trots detta är fotgängare långt större miljöhjältar men det lönar sig inte i miljöpartistiskt retorik vilket bara visar hur mycket de kan om allt inom miljöområdet. För fotgängaren har ingen tvåhjulig racerkonstruktion mellan benen som kostat naturresurser att tillverka och energi för att framställa. Så snälla miljöpartiet, sluta ensidigt stödja en i sina delar kriminell grupp trafikanter vars empatiska förmåga tycks ligga på en daggmasks nivå.
Just relativitetsteorin står ju litegranna och gungar i och med de nya mätresultaten på hastigheter på neutriner, dessa gäckande, små partiklar, som sägs vara universums mest ”osociala” och som nu tycks ha rört sig fortare än ljuset. De interagerar och uppträder helst inte med några andra partiklar, utan kör sitt eget race. Neutiner är kanske en ideal sinnebild för dessa cykelmarodörer? Att vara framme innan man har startat? Vad gör väl lite kaos på vägen för skillnad?
Tänk dig om du hade klivit ut ur bussen rakt ut i en vanlig fil.
Hade du varit nära att bli påkörd då? Troligen.
Hade du tyckt att bilisten var en idiot? Troligen.
Hade du tyckt att hållplatsen var idiotiskt och livsfarligt planerad? Troligen.
Hade du tyckt att alla bilister är idioter? Troligen inte.
Jag tror att om alla betraktade cyklister som bilar så skulle allt bli så mycket trevligare. Med alla menar jag allt från trafikplanerare, bilister, cyklister (inte minst) och fotgängare. Om man går rakt ut på en cykelbana med blicken på sina fötter alternativt telefon så gör för guds skull detsamma på vägbanan och kom sedan och berätta hur hänsynslösa cyklister är. Jag vet att det inte var vad som hände i ditt exempel ovan, där var det bara en trafikplanerare som verkar ha fyllnat till på jobbet. Men skulle han (eller hon) ha planerat hållplatsen direkt på en bilväg?
betrakta cyklister som bilar, säger du? Gasar man på på en trottoar blir man ganska säkert av med körkortet. För oss fotgängare är det vardagsmat med cyklister på trottoarerna. I mitt exempel kliver man ut i en smal gångbana, bakom den en cykelbana, sedan gångbana igen. På många platser i Stockholm har man tryckt in cykelbanor där de från början inte är planerade, bland annat där. Det var första gången jag klev av vid den hållplatsen och var inte förberedd på en cykelbana, kliver ut, tar ett steg, vänder mig bak mot mitt sällskap, strax därpå blir jag nästan påkörd av en cyklist som kommer från en lång raksträcka till höger och måste ha haft uppsikt över busshållplatsen en längre tid. Han borde ha sett mig och kanske då gett signal i god tid. Jag klev alltså inte ut rakt under honom, han kom fram efter en stund. Jag tycker inte att alla cyklister är idioter, men det finns en hel del som är det och som inte alls respekterar vare sig trafikregler eller andra trafikanter. Jag tycker att det dominerande perspektivet länge nu har varit att cykling är bra, det är cyklister som mest råkar illa ut och att cykling borde främjas än mer. Jag beskriver bara att jag numera är mera rädd för cyklisterna än bilarna i Stockholm och tog upp även bilister som kör som galningar i mitt inlägg. Trafikutrymmet i Stockholm är redan en bristvara och värre kommer det att bli. Det går inte att tvinga människor att sluta köra bil genom att svälta ut dem ur gatuutrymmet. Människor vill cykla och det är bra, men lite grundläggande trafikkunskap och -vett kan man ändå kräva av cyklisterna också.
Förtydligande:
Japp då blir man nog av med kortet. Det är i pricip i linje med vad jag tycker borde hända med cyklister på trottoaren (massor av cyklister och fotgängare har körkort men fattar inte att trafikregler gäller även utanför bilen). Vad jag menade med att alla, även cyklister, skulle behandla cyklister som bilar är ungefär; man skall cykla på trottoaren lika ofta som man skulle köra bil där, man skall cykla mot rött lika ofta som man skulle köra bil mot rött, man kan gärna sträcka ut armen lite oftare än man skulle ha blinkat med bilen osv osv. När det gäller faran för fotgängare så riskerar cyklister köra på fotgängare i fyra situationer; fotgängare på cykelbanan, cykel på gångbanan, cyklist stannar inte för rött och övergångsställe samt blandad gång/cykelbana. I det första fallet så borde fotgängare betrakta cyklister som bilar och se sig för som de uppenbarligen gör för bilar. I det andra fallet så borde cyklisten betrakta sig som bil och ge fan i gångbanan precis som han/hon skulle gjort med bilen. I det tredje fallet borde cyklisten betrakta sig som bil och stanna. I det fjärde fallet borde trafikplaneraren betrakta cyklister som bilar och inte har man särskilt många ställen med blandad bil/gångbana. Jag tycker inte på något vis att cyklister skall fråntas ansvar. Däremot måste det bli tydligt för alla i samhället att cykel är ett fordon som i hastighet ligger närmare bilar och mopeder än fotgängare. En gång till: även cyklister måste inse detta. Tyvärr så tycker trafikkontoret (åtminstone i Göteborg) att tydligare avskiljning mellan gång- och cykeltrafik är inte nödvändigt för det händer väldigt sällan allvarliga olyckor. Jag har klagat på en specifik plats och fick detta som svar.
Ja, det är ju också en typisk reaktion på när sk allmänhet försöker påpeka missförhållanden. Ibland undrar jag hur man resonerar med vad som är motiverat att åtgärda, går man enbart på kalla kalkyler på antal trafikdödade vid olika platser?
Jag är livrädd för cyklister.
Jag promenerar till skolan altså brukar jag gå 120 minuter varje dag för att hålla miljön bra och ha en fin figur samtidigt. Men hur många gånger har jag fått cykel i min rygg när jag gick på trettoaren kan jag inte beskriva. Vi fotgängre tycker också om mijlön. Ska vi sluta att gå och köra bil istället pga att vi har ingen ro i gåbanor och trettoaren??
Ja, man kan ju undra vad som är tanken med den enorma satsningen på just cyklister. Ofta är det just trottoarutrymme som ryker när det ska bli nya cykelbanor. Jag vill inte piska upp mera motsättningar mellan olika slags trafikanter än som redan finns där, men cyklisterna borde, som motvikt till alla satsningar, börja köra enligt trafikreglerna. Det verkar som många inte ens är medvetna om att trafikregler gäller cyklister, utan man cyklar där man kan komma fram. Nu i veckan har polisen haft riktade kontroller mot cyklisterna på ett antal platser i city och jag hoppas att det ger åtminstone någon effekt. De flesta, som vanligt, cyklar väl på ett bra sätt, men det är de som inte gör det som märks när man får en cykel i ryggen. Olyckorna med cykel inblandad har också ökat. Dessutom är vi gångtrafikanter de absolut största miljöhjältarna i fråga om utrymme och materialåtgång. Jag gör mitt för att försöka samsas i trafiken, jag hoppas att rötäggen bland cyklisterna också kan lära sig detta.