Det nya knarket

Försökte jobba idag och pallade med drygt halva turen. Vid rasten höll jag på att ramla ihop av utmattning, men efter lite middag kände jag mig temporärt bättre. Så jag åkte hem tidigare. Temperatur, fortfarande. Hosta, fortfarande…sjuksköterskan i luren berättade att enligt rapporter från runt om i landet tycks det vara något ovanligt segt förkylningsvirus/influensa på gång.

Men vad är väl mina futtiga problem i jämförelse med detta? Socker och fett i kombination är tydligen lika beroendeframkallande som kokain, läser jag i dagens SvD. Försöksmöss var villiga att trycka ca 10 gånger på en lucka för att få mat, för en sockerdos motsvarande den i läsk, petade de 44 gånger. För socker och fett i kombination var de små krakarna beredda att peta på luckan 70 – 100 gånger. Suget var tydligen i klass med det för alkohol, kokain och heroin. Dessutom var mössen beredda att gå över ett elektrifierat golv för sin dos, något de aldrig gör för att få mat.

Kanelbullen innehåller både och. Är kanelbullens dag i verkligheten en ond konspiration hopkokad av en sockerbagarsekt som har världsherravälde på sitt program? Kommer krogarna på Stureplan att vimla av mystiska påsar med bullinnehåll? Hur kommer det att se ut backstage hos rockband? Högvis med kanelbullar som kanske tom intas med mjölk? Kanelbullesmulor som snortas upp, kanelbulle och mjölk i mixer som injiceras…? Jag ser en skrämmande framtid uppenbara sig…

Bulldoftens inneboende kraft har varit känd sedan länge. Moderskan hade en gång i tiden en kvinnlig arbetskamrat (receptionist på företaget), som på fullt allvar påstod att barn blir massmördare om dom inte får tillräckligt med bulldoft när dom är små. (Detta i syfte att inge moderskan dåligt samvete för att hon var en ambitiös yrkeskvinna och inte en hemmamamma i första hand, apropå hemmafrudebatten som blossat upp på sistone…) Moderskan replikerade att hon väl får frysa in lite bulldoft för att släppas ut i lagom doser för att undvika detta gräsliga öde för min del.

Hur det gick? Tja, jag måste ha fått i mig tillräckligt med bulldoft…

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, Okategoriserade, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Det nya knarket

  1. Ulf Holmén skriver:

    Jag visste det. Nu har jag fått förklaringen på varför man ibland kan se människor med både näsa och ansikte nerdoppat i strösocker-påsar, varför man ibland kan se att folk kommer ut ur pressbyrån med en kanelbulle och en kanyl i högsta hugg och till sist hur det kan komma sig att fradgatuggande galningar med något blankt i blicken håller en påse smågodis i ena näven.
    Snart kan vi väl se hur människor får chips utskrivet på recept, hur doktorer ordinerar kanel (kanyl?) bullar och hur sockerkonsumtionen kommer att öka med flera hundra procent. Hualigen, mörkrets makter är över oss.

Lämna ett svar till Ulf Holmén Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.