I onsdags:
…vaknade jag kring 4 på morgonen och var bara tvungen att fotografera det tjocka dimtäcket som låg över Södertälje.
Sedan hade ljuset fått igång mina vakenhormoner och jag kunde inte sova igen på en timme. Natten blev inte helt optimal med andra ord. Dagen tillbringades med expeditionstjänst å skyddsombuderiets vägnar, varpå det var dags för:
Innan föreställningen besökte vi en liten italienare fören bit mat. Moderskan tänkte sig några små filéer och fick denna firre. Stor och hel, men delikat, enligt uppgift.
Italiensk öl med Fellini-tema
På Teater Brunnsgatan 4.
Planlöst köande och väntande…
Annika Jankell och Robert Wells fanns bland gästerna
Teaterlokalen kan lätt kännas smått klaustrofobisk och syrefattig
Utan blixt blev det så här groovy
Under pausen i den charmigt bohemiska entré-lokalen
Vimmelkantig av allt skrattande. Inte visste jag att Thorsten Flinck kunde vara en sådan komiker…
Bänkade för andra akten
Utan blixt ja
Så Uffe tog några bilder med blixt. Vilket blev ganska störande i den nästan helt mörklagda lokalen…
Föreställningen var helt fantastisk. Det bjöds på sång och dikt, recitation av Oscar Wilde, personliga berättelser, humor, allvar och teater. Det gick från kiknande skratt till djupt allvar, från den enklaste humorn till de mest komplicerade känslorna kring förlust och död. En berg- och dalbana av intryck och känslor, men som ändå lämnade en varm känsla efter sig. Gitarristen Kenny Håkansson var suveränt duktig i sin roll som sidekick och musikalisk ryggrad.
Thorsten Flinck. Känd från Mellon (ett faktum som han hårt drev med i showen…)
Givetvis ville jag köpa signerade skivor…
Sedan rasade jag i säng. Morgonen därpå vankades packning och tåg mot Göteborg och Metaltown…
