Dilemma

 Balkong med fin utsikt, viktigt för mig…

Jag älskar min miljonprogramslägenhet med stora ytor, fantastisk utsikt, egen avdelning för bad och tvätt + toa och dusch…den kostar väl lite på gränsen för vad en stackars knegare/konstnär som jag kan betala, men jag prioriterar livskvaliteten den innebär. Nära till pendeln och 35 min till Stockholm central därifrån.

Bostäderna ligger i fd Telgebostäders, dvs det lokala, kommunala bolagets hus. Numera, efter ett antal byten har vi privat värd och det fungerar för det mesta bra. Husen är dock gamla och det har pågått en renovering med påföljande hyreshörning i ett antal lägenheter. Ett påslag på 2000 – 3000 kronor per månad skulle inte min ekonomi klara och det kan bli verklighet om renoveringarna nu börjar sträcka sig till alla lägenheter.

Så trots att jag trivs mycket bra i mitt boende har jag börjat fundera på att klämma in mig i en liten etta under x antal år för att spara ihop till en kontantinsats och sedan köpa en lägenhet. Kruxet är att jag aldrig förmodligen kommer att komma upp i samma fördelar jag har i den här lägenheten. Antingen blir det mindre ytor, pyttebadrum eller ingen balkong…allt verkar ha brister i mina ögon. Åtminstone i den prisklassen som jag kan hosta upp pengar till. Att dessutom avstå från livskvalitet under ganska många år känns också tråkigt.

Samtidigt vore det roligt att äga sitt boende och att kunna mera fritt utforma det efter eget behag. Om man råkar komma in i en vettig förening…

Boendet i hela Stockholms län är totalt surrealistiskt och jag kan bara konstatera att jag både borde ha tagit körkort redan i slutet av 80-talet och köpt mig en bostad. Vilken boendekarriär jag kunde ha gjort! Nu står jag bredvid på perrongen och märker att lyxtåget med absurda värdeökningar och lättförtjänta pengar i form av ombildningar har blåst förbi för att förmodligen aldrig mera återkomma.

På något sätt lär det lösa sig och det kanske blir bara bättre i slutändan, vem vet…

 

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i inredning, Okategoriserade, politik, samhällsplanering och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Dilemma

  1. Lyxtåget svischar förbi på perrongen och du står kvar med en för dyr hyresrätt som du älskar och inte vill släppa.

    Ja, hade jag köpt lägenhet i slutet av 1980-talet i Uppsala när jag var på väg att göra det hade jag också varit miljonär, men istället valde jag en studentlägenhet och en massa studielån …

    Man får tänka stort och långsiktigt. Tänk på att hela Stockholmsregionen växer, hela Mälardalen kommer att tillhöra Stockholm i framtiden, det innebär med stor sannolikhet även prisstegring i Södertälje där det idag är rätt modesta priser, om man jämför med Stockholm. Lägenheterna på min gata, Hertig Carls Väg, har ökat i värde med närmare 100 % på mindre än 10 år. Jag tror inte att det har stannat där.

    Tänk också i andra banor: har du ett extra rum att hyra ut till en student under terminerna? Då har du genast 2-3000 i månaden som du kan lägga undan.

    Sälj mer konst och sälj dyrt, det har jag sagt förut. Du har ju alldeles nyligen börjat göra reklam för dig själv på Internet. Du kanske kan göra en inkomst där framöver?

    Räkna inte heller med att din lön kommer att vara den samma år efter år, om du inte få lönehöjning, se dig om efter ett annat jobb!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.