Dagens genusvetenskap

I mån av tid gör jag ibland nedslag i genusforskning och -skriverier från nu och förr. Jag försöker bilda mig en uppfattning om vad denna ”supervetenskap” som bättre tycks kunna ge oss svaren på livets gåtor än alla de andra vetenskaperna tillsammans består av. Jag kan inte påstå att jag fortfarande begriper varken innehållet eller nyttan, men åtminstone angående innehållet är jag inte ensam, inte ens genusforskarna verkar göra det. Men en sak är man rörande överens om: nyttan med genusforskning för alla andra discipliner.

Innan jag går på de mera övergripande dokumenten på Nationella Sekretariatet för Genusforsknings sida, noterar jag bara denna, stora genomslag för genusvetenskapen och hur den kan ”förbättra biologers tolkningsförmåga”:

http://www.genus.se/meromgenus/genusflodet/genusflodetdetalj//battre-biologisk-forskning-med-genusperspektiv.cid1100066

”- Ett genusperspektiv kan förbättra biologers tolkningsförmåga. Det sa genusforskaren och evolutuionsbiologen Malin Ah-King vid en föreläsning på Bokmässans forskartorg.”

Något förvånad konstaterar jag här att Malin Ah-King är evolutionsbiolog. Har biologin alltså plötsligt en plats inom genusforskningen? Könet är ju sociala konstruktion, som Judith Butler har deklarerat? Uppenbarligen kan dessa två världar kombineras med lite kreativitet:

”Biologin är influerade av mänskligt språk och metaforer, menar Malin Ah-King. Befruktningen har beskrivits som att spermierna är ridderliga och konkurrerar med varandra om det väntande ägget.

– Det har lett till att biologer främst har fokuserat på spermiers rörelser istället för att också studera hur äggen samspelar. Det är ett exempel på hur en könsstereotyp syn påverkar den biologiska forskningen.”

Hur äggen samspelar? Jag är ingen biolog och har ingen uppfattning om hur ägget skulle kunna samspela från sin position, men en ”ridderlig konkurrens”? Återigen, jag är ingen biolog och kan inte uttala mig om spermiers potentiella uppfattningsförmåga och huruvida de anser att konkurrensen är ridderlig eller ej, men min vilda gissning är att den bara är. Först fram som lyckas tränga in i ägget befruktar. Det låter mycket märkligt i mina öron att moderna biologer skulle tillmäta ägg eller spermier egenskaper och förmågor som de inte har.

Metaforer och språk verkar vara ett område som genusvetare ofta tar upp när det gäller genusvetenskapens (jag skulle hellre använda ett annat ord, men eftersom det här ordet nu används känner jag mig nödgad att använda det) nytta för andra vetenskaper. (Jag återkommer till detta i ett senare inlägg).

”- Det finns ett antagande att djur är heterosexuella, sa Malin Ah-King. Om biologer har sett samkönat sex så har de kallat det för något annat, till exempel dominans. Det har inte ansetts intressant eftersom biologer ofta är fokuserade på reproduktion.

– Bland biologer finns en enorm kunskap om variation, men de fortsätter att beskriva djuren utifrån normer om heterosexualitet och tvåsamhet.

Malin Ah-King efterfrågar en mer dynamisk syn på kön bland biologer. Ett genusperspektiv har betydelse för många aspekter av biologin som vetenskap, menar hon.

– Det är extra viktigt eftersom biologiska argument ibland används i den politiska debatten.”

Mer dynamisk syn på kön? Den att könet är en social konstruktion? En mer dynamisk syn på kön skulle väl snarare göra nytta hos genusvetenskapen, som av ideologiska skäl förminskar eller förnekar betydelsen av biologi.

Vad genus är, enligt Nationella Sekretariatet för Genusforskning:

http://www.genus.se/meromgenus/genus-handlar-om/

”Människor föds inte som kvinnor eller män; de blir det. För att förstå hur detta går till är begreppet genus det viktigaste verktyg vi har.”

Talar man om det biologiska könet föds vi till kvinnor och män (eller hermafroditer och dyl). Genusvetenskapen talar antagligen om socialiserandet som sker när en individ växer upp och formar sin identitet i samspel med sin omgivning.

”Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnors och mäns livsvillkor annars förklarats med förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader.”

Här hoppar vi raskt över till politikens och filosofins område och en uttalad politisk vilja.

”Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man.”

Genus är alltså föränderligt och beroende av de sociala, kulturella och historiskt föränderliga omständigheterna. Ingen entydig definition med andra ord.

”Genom genusbegreppet betonas att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av.”

Här talar vi alltså inte om biologiska kvinnor eller biologiska män, utan de socialt konstruerade och som alltså varierar allt efter omständigheterna. Till exempel en kvinna, som alltså inte alltid kan tänkas vara likadan kvinna, blir detta i relation till det samhälle och det kultur som hon lever i. Här är begreppen/kategorierna redan tömda på innehåll.

”Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnors och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster. Det framhåller betydelsen av de myter, metaforer och berättelser som skapar förväntningar på kvinnor och män, och som kringgärdar deras val med värderingar.”

Här måste man väl ändå tala om de biologiska könen och inte de socialt konstruerade? Eller gör man studier på individer vars socialt konstruerade kön inte överensstämmer med den biologiska? Det vore lämpligt om man nu har en sådan stark tilltro till sitt grundantagande att könet huvudsakligen är en social konstruktion. Varför fortsätter man att studera individer uppdelade på de biologiska könen?

”Genus är ett begrepp som kunnat synliggöra att skillnader mellan kvinnor och män på en mer grundläggande nivå ofta är skillnader i makt; män som grupp lever sina liv gynnade av att vara män, medan kvinnor som grupp lever sina liv genom att övervinna det motstånd de möter för att de är kvinnor.”

Här hoppar vi över till ett feministiskt grundantagande som man inte anser sig behöva bevisa på något sätt. Till och med tyngdlagen, om man vill vara riktigt vetenskapligt stringent, bör backas upp med dess bevis. Den sortens krav finner man oftast snarare hos alla de vetenskaper som genusvetenskapen anser sig kunna förbättra.

”När man istället talar om genus på individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man, detta har att göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor.”

Nu blir det riktigt komplicerat, människor är ju individer. Andra identitetskategorier appliceras nu på de redan innehållsmässigt uttömda begreppen kvinna och man (etc).

”På en strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen eftersom män överlag har större makt än kvinnor. Inom en stor del av genusforskningen ingår alltså en kritisk granskning av makt. Ofta studeras, synliggörs och kritiseras maktstrukturer i samhället. Denna kritiska hållning genomsyrar genusforskningsmiljöerna, och skapar många debatter inom och utanför fältet.”

Återigen hamnar vi inom politikens och inte vetenskapens område. Maktstudier kan fortfarande vara vetenskap, men om man anlägger en kritisk hållning har man uttalat en politisk ståndpunkt. I min uppfattning av vetenskap hör inte åsikter hemma. Vill man utforska verkligheten kan man inte anta en viss åsikt om hur den är/bör vara. (Ja, jag är medveten om att detta ibland är oundvikligt och omöjligt, men det är ändå ledstjärnan man bör försöka följa.)

”I takt med att forskningen kommit att synliggöra allt mer av den komplexitet som ligger till grund för att människor blir kvinnor och män har genusbegreppet förändrats, utvecklats och blivit mer sammansatt.”

För säkerhets skull konstateras att verkligheten är komplex och de redan uttömda begreppen kan sägas vara ännu mera uttömda.

”Genusforskning visar att människors genus inte helt går att skilja från deras sexualitet, etnicitet eller klass. Forskningen har också lyft fram att det finns skillnader kvinnor sinsemellan, och män sinsemellan. Här framträder ett mer invecklat system där olika maktrelationer korsas, inte enbart så att de förstärker varandra, utan också på sådana sätt att de utmanar, rubbar och förändrar varandra. Detta perspektiv och analys av hur andra identitetskategorier samverkar med genus benämns inom genusforskningen för intersektionalitet.”

Revolutionerande! Människor är inte bara individer, de ingår i olika raser och klasser och har olika sexualiteter.

”Fotnot. Texten om genusbegreppet är framtagen av medarbetare vid de tre excellensmiljöerna för genusforskning vid Uppsala, Umeå ochLinköping/Örebro universitet. Den publicerades ursprungligen på deras gemensamma webbplats Genusfokus.se.” 

Excellensmiljöerna fick, var det 48 miljoner (?), häromåret.

 

 

 

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, politik, pseudovetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Dagens genusvetenskap

  1. Björn 2 skriver:

    Som strukturellt överordnad måste jag säga att jag beundrar dig på ett individuellt plan. Förmodligen har jag nu på något sätt utövat makt mot dig, men jag ville ändå säga det :)

    Skulle vara kul om Malin Ah-King skickade ett mail till Cesar Milan och förklarade lite för honom om homosexualitet kontra dominans i djurriket.. Vilken tankeställare han skulle få sig… eller ett gott skratt…

    • Susanna Varis skriver:

      Ja, bara din (och min) existens gör ju, som vi alla vet, att det infinner sig en över- och underordning. Men tänk om jag i smyg har konstruerat om mitt kön till ett manligt genus? Å andra sidan kan man aldrig vara så säker på att man har gjort rätt där, jag väntar fortfarande på en katalog där beteenden, företeelser och föremål finns kategoriserade i sina genus. Allt det där är ju ständigt föränderligt, så hur ska man ha en chans att inrätta sin tillvaro på det genuskorrekta sättet?
      Caesar Milan, tillsammans med resten av världen har allt att lära oss av genusvetarna. Hur klarade vi oss innan?

      • Björn 2 skriver:

        Californien har väl precis gjort ”omprogramering” av homosexuella olagligt, så han kanske helt sonika får sluta hjälpa hundar med oönskade betéenden…. :)

  2. Nasoj skriver:

    Det här är viktigt, det du skriver om!

    Jovisst, man kan skratta ibland, nästan häpna också, men det är verkligt och på riktigt.

    Detta händer nu. Och det är ändå bara ett sent resultat av en i övrigt närmast havererad svensk skola.

    Rektor på Södertörns Högskola – vilken uppfattning om ”kunskap” har hon?

    När skall vi förstå att kampen mot ”katedern” (katederundervisning) egentligen lika mycket handlade om kampen mot mannen (”Mannen som har kunskap”).

    Oviljan mot vetenskapen och t o m vetenskaplig metodik har att göra med politisk feminism, detta måste vi kunna se och erkänna.

    Zaremba skrev en föredömlig artikelserie i DN om detta (skolan), men lustigt nog utelämnade han helt den analys som går tillbaka till den ideologi som härskade då (och fortfarande) på lärarhögskolorna, nämligen radikal politisk feminism.

    Ändå är utfallet precis så som man hade kunnat förvänta: Pojkarna havererar.

    Susanna: du är smart, vill du inte engagera dig mer?

    ps. gillade ditt sista collage

    • Susanna Varis skriver:

      Tack, vad roligt att du gillade mitt sista collage.
      Jag har inte tänkt att engagera mig mer än just här på bloggen och med opinionsbildning, åtminstone inte än så länge.

  3. Ulf Holmén skriver:

    Av så kallad genusvetenskap bör vi lära oss en sak och bara den, att vi inte har lärt oss någonting. Särskilt inte av den så kallade vetenskap som genusvetare står för. För i genusvetenskapens värld tycks lagarna om svarta hål vara mer applicerbara. Tid och rum upphör att existera, det som inte är är i själva verket och tvärtom, upp är ner och ner är vänster (?). Men vad vet jag, jag tillhör ju uppenbarligen det strukturellt överordnade könet och som sådant är jag predestinerad att förtrycka också i fallet genusvetare som jag ju på ett raljant sätt hela tiden försöker att förminska. En härskar-teknik där minsann. Så även om jag aldrig mig veterligen har förtryckt någon gör jag det nog ändå. Som sagt upp är ner och tvärtom.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.