Feministiska motioner

 Riksdagen

Jag är hemma och förkyld och har den senaste halvtimmen roat (?) mig med att skumma igenom de motioner inom området jämställdhet som riksdagsledamöterna lagt under perioden 18. september till 5. oktober i år. Vid den överslagsmässiga anblicken kan man konstatera att jämställdhet i mångt och mycket definieras som den feministiska versionen av densamma och riktar sig främst till olika förbättringar av villkoren för kvinnor. Moderaterna och kristdemokraterna har ett par motioner gällande pappans rätt att automatiskt bli erkänd som förälder i de fall föräldraparet inte är gift, ökad jämställdhet vid separationerjämställt föräldraskap och mans- och kvinnojourer, där man konstaterar:

”Sveriges Mansjourers Riksförbund, SMR, är ett förbund för Sveriges mansjourer. Cirka sju mansjourer i landet är anslutna till förbundet. De arbetar för att hjälpa utsatta män och för att verka opinionsmässigt för mansjourernas gemensamma intressen. De ges dock inget statligt stöd från Socialstyrelsen, vilket kvinnojourernas organisationer får.” 

och

”Enligt socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn som lever med våld.” 

Hur var det nu igen? Könsmaktsordning och kvinnoförtryck? Dolda strukturer som gynnar män? Jag kan heller inte hitta en enda motion som tar upp kvinnors våld, medan motioner om ”mäns våld mot kvinnor” finns hos flera partier. Det finns kvinnor med aggressions- och våldsproblematik, men detta talar ingen om. Varför inte?

I övrigt (i de jag hunnit läsa) är fokus på kvinnor. Det som gynnar kvinnor, gynnar jämställdhet, tycks den grundläggande idéen vara. Särskilt märks detta, föga förvånande, hos partierna till vänster. Talar man om män, talar man om problem. Till exempel denna motion om män och maskulinitet. Man tar upp en del problematik som speciellt drabbar män, men känner sig sedan nödgade att förklara:

”Miljöpartiet menar att inget av det som sagts ovan står i konflikt med en feministisk grundsyn eller feministisk ingång i frågorna. Tvärtom är frågor om maskulinitet en viktig del av en verklighetsförankrad och radikal jämställdhetspolitik. Kunskapsperspektiv om hur makt- och samhällsstrukturer bidrar till att forma manlighet är ett kompletterande verktyg för att påskynda utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Det är inte att tappa fokus på kvinnors rättigheter, snarare tvärtom.” 

Ett fokus på specifika problemområden som män kan ha i sina liv kräver alltså en speciellt ursäktande förklaring i dessa sammanhang. Och, som vanligt, ligger ju problematiken i mannen själv, i maskuliniteten:

”Om vi kan förstå vad som uppbär de problematiska delarna av maskuliniteterna kan vi också enklare och med mer riktade åtgärder få till stånd en förändring.” 

Regeringens tillsatta utredning om män och jämställdhet anses behöva en komplettering med det sedvanliga feministiska perspektivet om mannen som problem:

”Regeringen har nyligen beslutat att en särskild utredare ska kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet. Vi anser att utredningen bör ges ett kompletterande uppdrag om mansroll, maskuliniteter och jämställdhet så som beskrivs i denna motion.

Utredningen ska sammanställa fakta och ta fram utvecklingsvägar för hur politiken kan nyttjas som ett verktyg för att skapa förändring av maskuliniteter och bättre förebygga mäns våld samt förbättra mäns psykiska och fysiska hälsa.” 

Genuspedagogers nödvändighet i förskolan tycks vara given hos Socialdemokraterna:

”I en jämställd förskola trivs, utvecklas och lär sig både flickor och pojkar mycket. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Svårigheterna att rekrytera män till förskolan är ett stort problem. Det är viktigt att personalen består av både män och kvinnor. Då jämställdhet är ett kunskapsområde krävs kompetensutveckling för personalen och genuspedagoger bör engageras i verksamheten.”

Hos Miljöpartiet tycker man att skolan har en uppgift att arbeta mot det hägrande feministiska paradiset om 50/50-fördelning mellan könen inom alla sektorer i samhället:

”Unga kvinnor söker sig i större utsträckning till traditionellt mansdominerade branscher än vad unga män söker sig till traditionellt kvinnodominerade branscher. Mot den bakgrunden bör det göras särskilda insatser redan i grundskolan för att få fler pojkar att intressera sig för vård och omsorg när det är dags att välja inriktning till gymnasiet. Skolan har ett ansvar för att tillhandahålla pedagogik som stimulerar både flickor och pojkar att göra icke traditionella utbildningsval.”

Socialdemokraterna åter vill på högskolan vill koppla kvalitetsbedömningskriterierna till att även gälla jämställdhet:

”Jämställdhetsaspekter bör också i större utsträckning beaktas inom ramen för det nya kvalitetsutvärderingssystemet, och examensbeskrivningarna i högskoleförordningen bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv.”

Vad man menar sig göra med examensbeskrivningarna vore intressant att veta.

Nu hinner jag inte mera ikväll, ska se filmen Twilight i studiesyfte. Humanvampyren i kontrast mot det mer  zombieaktiga monstret på medeltiden.

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Feministiska motioner

  1. Pingback: Vad har SCB med jämställdhet att göra? | Bashflak

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.