Om normer

1302088393 Normkritik från Feministiskt Studentinitiativ. Från feministiskt håll har ju, som bekant, den vite, medelålders, heterosexuelle mannen deklarerats vara norm och följdaktligen blir normkritik = kritik av vita, medelålders, heterosexuella män. Normkritik låter förstås mycket mera seriöst, akademiskt och neutralt än säg…sexism och rasism.

Marika Formgren skriver i denna artikel i Svenska Dagbladet mycket intressant om normkritik.

”Skolornas antimobbningsarbete ska utgå från diskrimineringslagen. Man kan alltså bara bli mobbad om man är underordnad enligt någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolverket gör således en marxistiskt influerad maktanalys av varje diskrimineringsgrund – man är överordnad kvinna, vit är överordnad svart och så vidare. Dessa maktordningar är statiska. Att den enda vita eleven i en mångkulturell skolklass skulle kunna uppleva ett underläge är uteslutet. Underordnade är offer som ska stärkas, överordnade är förövare som ska bli medvetna om sin skuld, och rollerna fördelas via den moderna arvssynden normkritiken.”

”Skolmobbning ska utplånas genom att elever och lärare kritiserar vithetsnormen, heteronormen, genusnormen och så vidare. Är du vit, heterosexuell pojke är det alltså kört. Du kan inte bli mobbad, och du är vad företagare var på 1970-talet: något ont, som man måste ta allt värde ifrån för att stärka de utsatta.”

Denna marxistiskt influerade maktanalys återfinns som en blåkopia även i alla sammanhang där genusvetenskapen tillämpas, dvs nästan överallt där jämställdhetsverksamhet eller feministisk verksamhet finns. Denne ”maktanalys” och ”normkritik” innebär på det hela taget ett ännu rigidare normsystem och teoretiskt konstruerade makthierarkier, men som tillämpade på verkligheten kan ge ytterst verkliga konsekvenser för verkliga individer. Genusvetenskapens utövare säger sig analysera makt, det är deras främsta claim to fame. Vad man i själva verket sysslar med, är att studera omgivningen genom en högst konstruerad schablon, där maktrelationer är statiska och en form av grundantaganden för den bedrivna ”forskningen”.

– : – : – : –

Mer kött på benen hos Genusdebatten

och Genusdebatten del II

Please like & share:

Om Susanna Varis

Susanna Varis, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, medier, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Om normer

  1. Pingback: Elias Granqvist (m) » Arkiv » Vad kan man bli mobbad för?

  2. Kimhza Bremer skriver:

    Lysande inlägg, Susanna! Marika Formgren är också bra, en av mycket få som vågar prata om sakernas faktiska tillstånd.

  3. Pingback: Omanliga våldtäktsmän och bristen på normer | Bashflak

  4. Pingback: Mera antipluggkultur i DN | Susanna's Crowbar

  5. Pingback: Isabella Löwengrip vägrar fortsatt att inrätta sig i ledet | Susanna's Crowbar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *