Feministministern och Cirkus Sveland

grav20130308493 Gräv 2013; Mattson, Sveland, Aschberg, Fogelberg och Josefsson. Bild från Täppas Fogelbergs blogg

Att Maria Sveland har stora svårigheter att skilja på kritik av hennes åsikter och hat mot henne som kvinna vet vi sedan i fjol. Nu har hon dessutom bekräftat det hela med sin bok Hatet, som lanserades på kvinnodagen och som sedan har rönt stor och mestadels positiv uppmärksamhet på landets kultursidor och bland landets tongivande feminister.

Vad som däremot har blivit ett dystert konstaterande under de senaste veckorna är att den nya jämställdhetsministern bland annat inte kan skilja sina vanföreställningar från andra riksdagspartier:

”De är patriarkatet upphöjt till politik.”

[Maria Arnholm om SD]

serner Bild från Kimhza Bremer

Allas vår Anna Serner ger sitt fulla stöd åt Sveland, som under den famösa kvällsdebatten under Gräv 2013 åter tycks ha blivit offer för det patriarkala förtrycket i form av bland andra Janne Josefsson, som undrat över hennes nya devis om att ”våga vägra debatten”. Jag var inte på plats och har enbart sett ett klipp där en Mirjamsdotter hoppar in framför podiet, greppar en mikrofon och kallar Janne Josefsson, Täppas Fogelberg och Robert Aschberg för ”gubbslem” från tillställningen. Vad jag förstår menar Mirjamsdotter att Sveland mobbats och ”förminskats” av de tre herrarna under debatten. Hon lyckas under sitt framträdande själv förminska både Britt-Marie Mattson och debattledaren, som båda är kvinnor så fullständigt att hon inte ens ser att de två kvinnorna finns där. Hela debaclet och den efterföljande debatten har beskrivits ingående på bloggen Aktivarum.

Jag anser att Josefssons ifrågasättande av Svelands inställning med att våga vägra ta debatten är en högst rimlig ståndpunkt. Sveland har kommit med en bok om det sk näthatet och i hennes version handlar det självklart om mäns hat mot kvinnor, hon buntar ihop sina motståndare med Breivik och tolkar alla motgångar som ett patriarkalt förtryck. När någon sedan ifrågasätter hennes världsbild och vägran att debattera drar hon på sig offerkoftan och ser återigen patriarkalt förtryck som den enda möjliga förklaringen till det som händer. Samma tendens syns hos många tongivande feminister och istället för att debattera sakfrågor förklaras allt med strukturer som sällan beskrivs närmare eller definieras på något vis. En misandrisk ton vilar dessutom alltsomoftast över uttalandena.

Jag vet inte riktigt vad jag ska orka skriva om allt detta, mer än att det ändå känns glädjande att sådana som Mirjamsdotter bidrar till att blotta hur den verkliga feminismen ser ut under de vackra orden. Avvikande åsikter eller ifrågasättanden ska inte behöva tolereras, härskartekniker och sandlådenivå är befogat, lögner används där det behövs och männen anses inte förtjäna annat än demonisering.

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, journalistik, kultur, medier, Okategoriserade, politik, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

18 svar på Feministministern och Cirkus Sveland

  1. Ninni skriver:

    Bra inlägg som vanligt.

    Hon lyckas under sitt framträdande själv förminska både Britt-Marie Mattson och debattledaren, som båda är kvinnor så fullständigt att hon inte ens ser att de två kvinnorna finns där.

    Och hon fortsätter göra detsamma, såg du detta:
    Dessa män kliar varandras ryggar på samma sätt som män gjort i alla tider, och kvinnor i närheten söker deras gunst eftersom de inte vill hamna ute i kylan. (http://debatt.svt.se/2013/03/12/mediemannen-maste-lara-sig-att-lyssna-innan-de-gormar/)

    Jag kan inte tala för mediakvinnorna, men jag betvivlar skarpt att det är annorlunda för dessa kvinnor jämfört med oss ”könsförrädare” som vägrar feministmanteln. Jag ”söker inte männens gunst” och jag är helt säker på att detsamma gäller dig, Trollan, Tanja, Siiri m.fl. det vill säga att vi uttrycker våra egna åsikter i olika frågor. Tycker den formuleringen är ett klockrent fall av förminskande och finner den direkt osmaklig.

    • Susanna Varis skriver:

      Tack för länken! Ja, jag uttrycker mina egna åsikter, jag har ingen som helst anledning att försöka klia några ryggar. Nu har jag aldrig fått någon sådan kommentar från någon, men en sådan inställning är ju om något så kvinnofientligt. Formuleringen är, som du skriver, osmaklig. På den tiden när jag fortfarande trodde att jag var feminist hamnade jag inte heller i kylan för övrigt. Jag står för mina åsikter och diskuterar gärna. Ibland får man ändra åsikt, om tillräckligt mycket ny information motiverar det och det gjorde det för mig angående feminismen. Några som är rädda att hamna i kylan är väl de här feministerna själva, som ängsligt bevakar varandra om att tycka rätt och marschera i samma takt. Nåde den som vågar svära i kyrkan och inte kalla sig för feminist.
      Apropå Mirjamsdotter; vad är det här för konstruerad sanning:
      ”Under den omtalade debatten på Grävande journalisters seminarium i fredags anklagades Maria Sveland av Janne Josefsson för att inte ta debatten, detta med anledning av att hon konsekvent tackar nej till att medverka i SVT Debatt.”
      Josefsson undrade ju över Svelands slogan om att ”våga vägra debatten”. Det hade ingenting med någon medverkan i något program att göra.

      • Ninni skriver:

        Josefsson undrade ju över Svelands slogan om att ”våga vägra debatten”. Det hade ingenting med någon medverkan i något program att göra.

        Förvånad?
        Det är rätt korkat att slira på sanningen på nätet. Jag förundras över hur dessa människor tänker (eller låter bli snarare). De lär ju inte vara ute efter att höja allmänhetens förtroende för journalistkåren iaf.

        • Susanna Varis skriver:

          Antingen så tror de att läsarna är fullständigt korkade eller så försöker de i ren desperation upprätthålla ”sin sanning”. Jag tror att i deras egna kretsar erhåller man förtroende genom att tillräckligt övertygande bekänna sig till den sanna tron (feminismen), något som de antagligen tror även fungerar i världen utanför. Därav förvåningen och förklaringsmodellerna som handlar om ”hat” istället för argumentation när de blir ifrågasatta.

  2. hamstrn skriver:

    Helt rätt. Förstår inte varför virrpannorna i media inte kan sammafatta situationen lika bra som du.

    Maria Sveland: Kritik mot mina ståndpunkter är kritik av mig, kritik av mig är kritik av mitt kön, mitt kön är kvinna, alltså kritiserar du kvinnor. Att kritisera är att hata. Ergo du hatar kvinnor.

    Kan man skriva om det till en haiku kanske?

    • Susanna Varis skriver:

      Ja, det där var ju ännu koncisare sammanfattning av det hela, tack! :)

    • Blondinballen skriver:

      @hamstrn – förvisso ingen haiku, men väl en limerick:

      En bitterfitta till författare ifrån Svealand
      Fick av Josefsson en befogad reprimand
      Hon såg det som rent hat
      Ett strukturellt manligt attentat
      Tog på sig offerkoftan, ja, det gjorde hon, Maria Sveland

  3. Bashflak skriver:

    SD i regeringen? KD menar du nog?

  4. LLars skriver:

    Du skriver klokt om dessa frågor.
    Något som inte omskrivs i media är hur långt extremfeminister e beredda att gå för att uppnå sina mål som tex när dom ljuger om oskyldiga män vilket avslöjats på bloggar.
    http://www.daddys-sverige.com/3/post/2013/02/kvinnor-som-hatar-pappor-p-ntet.html

  5. Kimhza Bremer skriver:

    Vältalat!

  6. Jonte skriver:

    Man måste förundras över de här självömkande feministernas logik. Om kvinnor är så sköra och veka att dom inte klarar av att kritiseras av en man utan bryta ihop och gråta hur har dom då tänkt att dessa kvinnor ska klara av yrken som VD, statsministrar med mera?

    Ska statsminister Sveland springa gråtande ifrån en direktsänd partiledardebatt för att Jan Björklund förminskade henne? Eller från ett toppmöte med Putin? Tror knappast att Christina Stenbeck, Angela Merkel eller Dilma Rousseff bryter ihop och gråter när dom får kritiska frågor av manliga journalister.

    • Susanna Varis skriver:

      Man hävdar å ena sidan att det inte finns några biologiska skillnader mellan kvinnor och män och att allt är bara sociala konstruktioner, men så fort man får mothugg, kritik eller motstånd (oavsett vad man själv uttryckt för åsikter eller kastat ur sig för förolämpningar eller generaliseringar) drar man på sig offerkoftan och försöker spela på att vara den svagare parten. Och då förväntas fröken rycka in och säga åt Janne att sluta vara dum mot Maria, man får inte reta den som är mindre.
      Av precis sådana här anledningar vill jag inte i egenskap av kvinna bli indragen i sådana här feministers agenda. De uttrycker sig ju ofta som om de skulle föra någon slags talan för alla kvinnor.

  7. Joe Black skriver:

    ”Jag trodde det skulle vara ett samtal, inte en debatt”, sade Sveland. Hade de bjudit in henne till just en debatt antar jag att hon inte hade dykt upp. Hon vill helst bara i rampljuset med ett gäng likasinnade och häva ur sig påståenden utan risk att bli emotsagd som någon slags grupprunk i full koncensus.
    Är inte hela grejen med ett demokratiskt samhälle att man ska försöka övertyga oss med argumentation? Inte att bara sitta och berätta om sina visioner för personer som bara sitter och nickar och tycker precis likadant.

    Janne Josefsson är förvisserligen inte direkt känd för att vara en hyvens kille i debatter Men det 2 minuter långa klipp som visar inget av det Sveland och Mymlan beskriver. Det är omöjligt att se hur Maria Sveland behandlats innan och om kritiken är befogad eller inte, man ser då ingen Josefsson som skriker och svär där, jag ser inte det högröda ansikte som Sveland skriver om och jag hör inga vrål. Britt-Marie Mattson skriker inte heller, som feministerna har påstått på bloggar och annat. Hon är uppenbart irriterad över att bli förminskad, men det är långt ifrån ett skrik.

    Kan det helt enkelt vara så att Sveland ljuger, det skulle ju inte vara första gången hon gör det i en debatt.
    Enligt Maria Sveland så är ju alla antifeminister bara de inte håller med henne i allt, det räcker enligt henne själv med att bara ifrågasätta henne för att det ska likställas med att hata henne, alla kvinnor och all feminism. Hon är dessutom en person som har ljugit i flera debattartiklar där hon har ställt frågor till meningsmotståndare och sedan behållit svaren i debattartiklar men bytt ut frågorna för att demonisera folk och sätta de i sämre dager. Anhängare till henne har även skickat bilder på avhuggna penisar till meningsmotståndare. Hon är även en person som hånar invandrartjejer som är feminister för att hon vill inte vara på deras nivå. Denna människa försöker ideligen framställa sig som bräcklig och skör men har i själva verket en oerhörd makt. Hon tycks snarare vara den som drar i trådarna bakom en hel del (Hur kan man annars ideligen få vräka ur sig på flera uppslag i DN?).

    Jag läste förresten lite på Svelands blogg. Det är en rätt mäktig guilt by association Sveland lyckades med på sin hemsida. Är hon seriös är min undran?
    Och vilka är förresten de män och kvinnor om hyllar henne i kommentarerna till hennes vansinnesföreställningar? De kallar sig feminister men jag ser ingen riktig
    feminism där, enbart grundlöst hat och vansinne. Jag får även en väldigt stark känsla av rejäl cencur, att hon sorterar/raderar ut alla kommentarer som inte ger henne 100% medhåll. Jag kan definitivt föreställa mig henne sitta och frenetiskt uppdatera sidan och efter hand plocka bort oönskade kommentarer. Sen sitter hon och myser i sin självgodhet när hon läser igenom de positiva kommentarerna gång på gång. Det ligger liksom i hennes natur och då menar jag inte som kvinna utan som en självgod person med hybris. Allt som visar på motsatsen eller på något sätt kan indikera att hennes slutsatser är felaktiga censurerar hon bort.

    Sveland är ett exempel på extremfeminister som kräver likabehandling men inte förstår att det även innebär den behandling män alltid har fått – kritik, ifrågasättande och påhopp. Alltså vill Sveland egentligen ha särbehandling som nån sorts liten kungling monark som springer gråtande därifrån när hon får just den likabehandling hon krävde. Får man ett motargument är det inte hat.

    Folk som försvarar Svelands rätt att debattera på ett ohederligt sätt, har de ens tänkt på att de faktiskt riskerar att undergräva förtroendet för hela den feministiska rörelsen? Som det ser ut nu kan alla som är kritiska till feminismen ta ett steg tillbaka och passivt se på när taleskvinnorna ensamma åstadkommer mer skada på egen hand.
    Jag är förundrad över att människor med mer verklighetsförankrad syn på feminism inte protesterar när deras frågor kidnappas av en liten klick vita akademiker/bloggare/journalister/opportunister.
    Det är intressant att den allra största folk klagar på ”hat” själva är så fyllda av det i sina kommentarer.

    • Susanna Varis skriver:

      Annika Borg skriver i en intressant artikel idag i SvD lite om samma sak:
      http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/varfor-bekraftar-sveland-fordomar_8003788.svd
      (vet inte om länken kommer att funka)
      Jag håller med dig, man kan fråga sig om Sveland är seriös. Sin oseriositet har hon ju gång på gång visat. Jag tror också att Sveland kommer att gå till historian som den person som egenhändigt orsakade feminismen störst skada.
      Jag är inte så säker på att extremfeminister idag kräver likabehandling, snarare har man nu glidit över på en linje där kvinnor först och främst ska ses som medlemmar av gruppen kvinnor, som sitt kön alltså, inte som individer (och bli likabehandlade som män) och gruppen kvinnor ska ha olika slags positiv särbehandling och gräddfiler i form av specialstasningar och inkvoteringar. Likabehandling är det jag vill se. Där är det oerhört störande med en person som Sveland som inte tar ansvar just för ett sådant likabehandlande och som dessutom ger sig ut för att tala för alla kvinnor. Om Josefsson är lika hård mot henne som vem som helst, då rycker hon tag i offerkoftan och gråter. Hon befäster gamla fördomar om kvinnor (bra skrivet i artikeln ovan om detta).
      Min amatöranalys av Sveland är att hon projicerar sitt hat mot sig själv och sitt beroende av män på männen. Hon beskriver detta beroende i bland annat den senaste DN-artikeln om boken Hatet. Men det är bara mina egna funderingar.
      Anledningen till att jag skriver om dessa saker är att jag trodde mig vara feminist, upptäckte hur saker och ting ligger till numera (den feministiska analysen av tillståndet för jämställdheten stämmer inte, feminismen har blivit en vänsterorienterad kollektivism som vill se kön före individ, manshatet, sekterismen etc) och blev rasande. Därför kan jag inte heller kalla mig för feminist längre, jag föredrar att kallas för ekvalist eller jämställdist.

  8. Pingback: Debatten på Gräv 2013 | Susanna's Crowbar

  9. Pingback: Avgå Serner | Susanna's Crowbar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.