Genusvetenskapen bör läggas ner

fairy-cartoon-wallpaper Den genusvetenskapliga verkligheten?

Efter att ha läst Bittergubbens fantastiska sågning av genusvetare Filippa Norbergs c-uppsats ”Sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund – en diskursiv analys av begreppet jämställdism”, kan jag bara konstatera att genusvetenskapen bör snarast läggas ner. Skattepengar kan användas på tusen olika, mera vettiga sätt än detta.

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i feminism, genusvetenskap, jämställdhet, kultur, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Genusvetenskapen bör läggas ner

  1. måns skriver:

    +1
    Tror det ligger nåt i det. Rent kontraproduktivt för samhället, på flera plan. För sen ska den nyutexaminerade (sysselsättas) förses med jobb, troligen nåt med ”jämställdhet”… hmmm.

    • Susanna Varis skriver:

      Under täckmanteln av jämställdhetsarbete kan man sedan få fritt tillträde till allehanda myndigheter, skolor och företag som behöver jämställdhetsplaner etc för att implementera feministisk ideologi.

  2. Pelle2 skriver:

    Skulle vilja säga att ”genunsveteskapen” skall läggas ned.Om någon vill hålla på med denna pseudovetenskap så får de väl starta en studiecirkel på ABF på sin fritid för det är där den hör hemma.

  3. Erik S skriver:

    Jag är ingen förespråkare av statlig styrning av vetenskapen, varken positiv eller negativ. Genusvetenskapen skall därför verka på samma premisser och med samma kvalitetskrav inom en fri akademi som alla andra discipliner, varken mer eller mindre. Statsmakterna bör däremot omgående avveckla (och skulle aldrig ha utvecklat) alla riktade satsningar på på ämnet såsom nationella genuscentra etc. Detsamma gäller naturligtvis även dess ideologiska utlöpare inom andra discipliner.

    • Susanna Varis skriver:

      Vem verkar för att den ska verka på samma premisser och ha samma kvalitetskrav som andra discipliner? Vem ser till att det hålls någon som helst kvalitet på de genusvetenskapliga institutionerna? Hur är det ens möjligt att den räknas som en vetenskap när den uttryckligen baserar sig på feministisk ideologi? För mig kan något som baseras på ideologi aldrig kallas för vetenskap.
      ”Genusvetenskaplig teori är i mångt och mycket det samma som feministisk teori och inom genusvetenskapen används begreppen ofta synonymt.” Vetenskapsrådet 2005

      Om det fanns en genusvetenskap, befriad från ideologisk indoktrinering, som ägnade sig åt att studera kön, genus och könsroller med vetenskapliga metoder (feministisk vetenskapsteori innebär det postmodernistiska förkastandet av objektiva sanningar och med detta har man gett sig själva friheten att beskriva verkligheten hur helst den bäst passar ideologin), skulle det vara en annan sak. En genusvetenskap som klarar av att se mer än kvinnoperspektivet. Tyvärr har ju den feministiska vetenskapsteorin även förkastat de traditionellt vetenskapliga metoderna, eftersom de är skapade av män. Så tyvärr, jag ser inget som helst existensberättigande för den här disciplinen som den ser ut. Vi skulle lika gärna kunna ha parapsykologi eller feng shui som vetenskapliga discipliner.

  4. Pelle2 skriver:

    Håller helt och hållet med dig Susanna. En”vetenskap” som förkastar fakta och vetenskapliga metoder som något manligt och därmed dåligt och tycker att man kan känna sig fram till sanningen har inget med vetenskap att göra. Då handlar det mera om religion som många andra har sagt. Den enda anledningen till att de kallar det för genusvetenskap är väl för att höja upp deras religion på en högre och kanske mera neutral nivå. Ingen hade ju kunnaat föreslå att man skall införa en religion som rättesnöre på en vanlig arbetsplats eller på utbildningar men ”vetenskapligt” framtagna metoder och synsätt är ju något helt annat.
    Feminismen kan ju också kallas för en ideologi med politiska förtecken men inte heller det hade gått att tvinga på arbetsplatser och utbildningar utan väldiga diskussioner.
    Då är det ju bättre att kalla sig för vetenskap för det skrämmer kanske gemene man, som inte har långa studier bakom sig ,från att diskutera hur man skall förhålla sig till den.

    • Susanna Varis skriver:

      Ja, feminismen är främst en politisk ideologi som syftar till att ”definiera, upprätta, och försvara kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter” (Wikipedia). Det är en gåta att kvinnovetenskapen (som genusvetenskapen tidigare kallades) kunde bli accepterad som vetenskaplig disciplin. Antagligen blev den det av politiska skäl och då är vi tillbaka i att de politiska företrädarna inte ska blanda sig i vetenskapen, mao borde de inte ha gjort det från början.
      Jag letade lite och hittade det här:

      ”För att förstå vad genusforskning är måste vi veta något om hur det hela började. Rötterna
      finns i forskning om kvinnor. Bakgrunden är att det på 1960-talet blev allt mer uppenbart
      att en stor del av den forskning som bedrevs uteslöt kvinnor och kvinnliga erfarenheter.
      Man uppmärksammade att forskningen till stor del var androcentrisk (manscentrerad).
      Det var t.ex. vanligt att forskarna hade undersökt hur män reagerar i olika situationer,
      eller hur mäns villkor hade gestaltats under olika epoker och sedan generaliserat dessa
      förhållanden till att gälla alla människor. Man sa sig ha studerat hur människor reagerade
      eller hur människors villkor var – trots att förhållandena för kvinnor kunde ha varit
      annorlunda. Allt fler forskare, främst kvinnliga, började undersöka kvinnors villkor som
      en form av komplement till den androcentriska forskningen. I USA började ”women´s
      studies” växa fram på 1960-talet och några år senare fick vi kvinnovetenskaplig forskning
      på svenska universitet.
      Efter hand utvecklades forskningen och man insåg att det inte räcker med
      ”kompletteringsforskning” när det gäller könsstudier. Man lämnade också det enkla sätt
      att se på kön som t.ex. könsrollsteorin ger uttryck för. Könsrollteorin har sitt ursprung i
      1950-talets forskning och hade sin storhetstid för flera decennier sedan. Numera menar
      könsforskare och genusforskare att könsrollsbegreppet döljer mer än det förklarar. Enligt
      rollteorin kan olika roller påverkas och förändras förhållandevis enkelt. Rollbegreppet
      jämförs ofta med attityder och kräver inte heller någon maktanalys. Under
      könsrollsforskningens glansdagar menade tvärtom vissa författare att förtrycket mot män
      var lika stort som förtrycket mot kvinnor (Connell 1996).
      Numera menar man att kvinnors och mäns villkor är nära relaterade till varandra och för
      att förstå sig på könsfrågor är det nödvändigt att ha en förståelse för hela samhällets
      könsstruktur. Den könsstrukturen brukar idag kallas könsmaktordning eller genussystem.
      Enighet råder också inom genusforskningen att det är kvinnor som förlorar mest på den
      nuvarande genusordningen. Det är emellertid inte så att genussystemet och det
      ojämställda samhället upprätthålls av ett fåtal maktlystna män. Det hade varit mindre
      komplicerat om det vore på det viset. Nu är det istället så att vi är så väl inskolade i
      genussystemet att det uppfattas som normalt och naturligt, och därför upprätthålls och
      bevaras det av både män och kvinnor.”
      Lilla Genushäftet – Om genus och skolans jämställdhetsmål, Maria Hedlin

      Det verkar alltså som kvinnovetenskapen i sin begynnelse ville införa även ett kvinnoperspektiv i forskningen, vilket i sig inte behöver alls vara fel, men att den senare har politiserats och tagits över av feministisk ideologi. Intressant här är noteringen ”Under
      könsrollsforskningens glansdagar menade tvärtom vissa författare att förtrycket mot män
      var lika stort som förtrycket mot kvinnor (Connell 1996)”. Även om man inom Jämställdismen inte anser att det är någon tävling i lidande, så verkade man ha ett mera jämställdistiskt angreppssätt i början.

Lämna ett svar till Pelle2 Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.