Män och jämställdhet – inledning

Så har mansutredningen, eller Män och Jämställdhet SOU 2014:6 publicerats. Jag har bara skummat igenom de inledande orden och jag kan inte påstå att förväntningarna är särskilt höga. Definitionen på jämställdhet är i vanlig ordning hämtad från feminismen/genusvetenskapen och perspektivet likaså.

manoch01(Sidan 19. Pdf-dokument som ej går att copy/paste från. Tips om hur det kan göras tas tacksamt emot…) 

Ja, för att traditionella normer för manlighet är per definition av ondo? Inte bara det; sådana finns kvar och hyllas trots samhällelig förändring och politiska insatser.

Jag skulle snarare säga att jämställdhet som samhällelig fråga har kidnappats av feminismen, som nu tillskansat sig problemformuleringsprivilegiet och tolkningsföreträdet (något som föreliggande rapport verkar vara ett bevis på). Det är hög tid att det enda tillåtna perspektivet, det feministiska, breddas med fler. Inom t ex den sk jämställdistiska rörelsen finns hur många män som helst som både är intresserade och vill vara delaktiga i jämställdhetsarbetet. Det har hittills gått så där.

”Jämställdhet i sig är en enkel fråga. Den utgår från värderingen att människor, oavsett kön, ska ha samma möjligheter i livet.”

Ja, samma möjligheter torde vara mycket svårt att uppnå för alla individer, beroende dels av de individuella skillnaderna och skillnaderna i bakgrund. Personligen skulle jag kalla det för likvärdiga möjligheter att utforma sina liv efter sina individuella förutsättningar.

manj02 Sidan 20. 

Det här brukar vara både en förutsättning och en slutsats i genusvetenskapliga utredningar.

manjam03 Utgångspunkten verkar vara idealet om 50/50-fördelning i samhällets alla delar, baserad på en syn på könet som främst en social konstruktion. Men förändringarna går för långsamt, människor begriper inte att välja sina liv i enlighet med de genusvetenskapliga teorierna och därför kan politiska tvångsmedel bli aktuella, eller vad menar man med samhälleliga och strukturella insatser?

manjam04 Sidan 21. 

Samma krav och förväntningar på män och kvinnor. Bortsett från att likabehandling enligt studier tycks leda till accentuerade traditionella könsroller, bygger idén åter på social konstruktivism. För att inte tala om det senaste exemplet på ”samhälleliga och strukturella insatser”; kvotering till börsstyrelser. Är det likabehandling eller en kompensatorisk insats för att motverka en inbillad orättvisa?

manjam05 Normer som premierar medelklass, urbanitet och vithet. Jag ser med spänning fram emot den blottlagda mediemaktskoncentrationen i en speciell stadsdel i Stockholm. Vågar man hoppas på ett sociogram? Skämt åsido. Vithet? Självklart ska rasbiologi 2.0 in i tesbygget också. Intersektionellt och fint.

I kapitel 5 om pojkar och skola lyser den sedvanliga feministiska ”problematiseringen” av mannen igenom:

manjam06

manjam07Sidan 22.

När det handlar om pojkar och män är skulden och ansvaret deras, när det handlar om flickor och kvinnor, är de offer för olika slags strukturer. Intet nytt under solen med andra ord. Mannen är ett agerande objekt, kvinnan ett viljelöst subjekt i det feministiska tankegodset. Mannen är något som måste korrigeras, kvinnan är det goda exemplet.

Angående ”Arbete och ansvar i förvärvslivet och familjen”, s. 23:

manjam08

Allas rätt att i så hög utsträckning som möjligt kunna utforma sina liv som de önskar (enligt de egna förutsättningarna) finns visst inte ens med som tanke här. Social ingenjörskonst är det som gäller. Vill du satsa allt på karriären? Tough shit, no can do…myndigheten för medborgarnas tidsanvändning godkänner inte dylika tilltag. Vill du hellre vara hemma längre med barnen och nöjer dig med mindre ambitioner i yrkeslivet? Sorry, tough shit…icke sa nicke, du ska ut och göra karriär så att profetian om det socialt konstruerade könet ska gå i uppfyllelse.

manjam09 S. 24. 

Om inte medborgarna inser sitt eget bästa så måste ju tyvärr politiker och ”samhället” rycka in.

manjam10 S. 24. 

Se där, en liten antydan om att en förändring av rutinerna för erkännande av faderskap för ogifta fäder vore på sin plats. Det övriga måste, minst sagt, utredas vidare. Ett någorlunda balanserat avsnitt (ur hyfsat neutral synvinkel) om vårdnadstvister följer därefter.

Det får räcka för den här gången. Fortsättning följer…

Andra bloggar:

Genusdebatten – Mansutredningen del 1

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, feminism, genus, genusvetenskap, jämställdhet, Okategoriserade, politik, pseudovetenskap, religion och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Män och jämställdhet – inledning

  1. Jonte skriver:

    Mansutredarna skulle må bra av en grundkurs i evolutionsbiologi och läsa på om sexuell selektion, intrasexuell konkurens och annat matnyttigt. Det skulle kanske vidga perspektiven litegrann… ;)

  2. dolf skriver:

    Förstår inte vad du har för problem med att kopiera ur pdf-n. Det går hur bra som helst för mig. (Och det är den pdf du länkade till)

  3. Malte Skogsnäs skriver:

    Folkpartiet Marxisterna

  4. Rick skriver:

    Ett alltigenom bra inlägg, Susanna. Det intressanta är att om man drar konsekvenserna ur allt babbel i den här utredningen så hamnar man i den besynnerliga paradoxen att män ska bli mer ansvarslösa. Det här är bara den logiska följden av antagandet att pojkar i motsats till flickor själva bär ansvaret för sina handlingar samt att pojkar ska bli som flickor. Det låter nog inte som en framkomlig väg i en värld präglad av global konkurrens.

  5. Kristian skriver:

    ”män […] kan klara sig bättre i arbetslivet trots att de generellt har sämre resultat i skolan.”

    1) Det går ofta att påvisa betygsdiskriminering mot pojkar (som bland andra Bashflak skrivit om). Om ”ordning och uppförande” var separat betyg skulle de andra betygen kunna höjas i motsvarande grad.
    2) Kan det vara så att arbetslivet inte är exakt detsamma som skolan? (Har använt dagens ranson av sarkasm där, tror jag.)

    Det är förstås inte märkligt att den som hela livet håller sig i akademisk miljö och aldrig ger sig ut i verkligheten – där naturlagar fortfarande gäller – tror att skolmiljön är allt.

    (Samma sak hände med många ekonomer utbildade på 1970-talet, fast i andra änden av politiken: Eftersom fler av dem kunde försörja sig bättre än någonsin endast på att tänka, trodde de att detta var deras egen förtjänst. I själva verket berodde det på tillfälligt höga skatter och omfördelning som kom universiteten till godo.
    Metcalf, ”The Liberty Scam,” i Slate.)

    • Eva skriver:

      Ellerhur! Jag kände hur håret reste sig i nacken när jag läste det där.
      Jag var ”duktig” i skolan men otroligt uttråkad och understimulerad. Efter gymnasiet när jag började jobba var det som att komma in en helt ny värld, arbetslivet var roligt och jag ”tog mig uppåt” snabbt, men hade inte mycket nytta av det jag ”lärt” mig i skolan.

      Samma sak med kurserna jag tog på högskolan, de yrkesförberedande momenten kändes pinsamt långt från verkligheten i arbetslivet.

  6. Fredrik skriver:

    Jag orkar bara inte mer, det känns som om jag skulle vilja dra täcket över huvudet och slippa lyssna, samtidigt blir jag förbannad. Det känns som om en stor osynlig maktapparat har gett sig fan på att trycka ned alla män i skoskaften. Kan det vara de matriarkala strukturerna?

  7. Dreadlock skriver:

    På västfronten intet nytt, Inti !

    Har inte läst en enda rad själv hittills. Det verkar ju som om det är det gamla vanliga traditionella upprepandet och det förfärliga konstaterande om hur tonåringar grälar i skolkorridorerna och som använder könsord som kraftutryck, och förutsätter att pojkarna automatisk är förövarna.
    ”Nolltolerans mot sexism och skojbråk ” – Hm , vet Arnholm att minst en av hennes medarbetare firar heterohates dag varje år.

  8. Marie-Louise skriver:

    Tack för denna genomgång, Susanna! Jag tänker ta kopior på det och dela ut till de av mina vänner som fortfarande är hjärntvättade av feminismen. Hoppas du tillåter det.

    För övrigt anser jag att kunskap om evolutionen borde ingå i all utbildning. Alla journalister och genusvetenskapare borde visa att de förstått hur evolutionen fungerar innan de får ut sin examen.

    • Susanna Varis skriver:

      Ojdå…visst får du ta kopior om du vill. Tack för komplimangen! Genomgången kommer dock att fortsätta, det här är bara en början. Rapporten, exklusive bilagor är ju på ca 550 sidor, så det blir lite att gå igenom. Jag får se om jag hinner gå igenom allt, men ska nog försöka titta på så mycket som möjligt, åtminstone.

  9. Pingback: Presskonferens MANSUTREDNINGEN Del 1 – Normer, Normer överallt Normer | Genusdebatten

  10. Pingback: Män och jämställdhet – inledning del 2 | Susanna's Crowbar

  11. Pingback: Därför stöder jag Inte Chavez Perez | Genusdebatten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.