”Den osynliga kroppen” och ”Bilder av krig”

I helgen var det dags för en liten kulturutflykt med den sedvanliga kulturgängartroppen. Efter botanisering bland utbudet av utställningar föll valet på ”Den osynliga kroppen” på Sven-Harrys Konstmuseum och i mån av tid ett besök på Bonniers Konsthall som ju ligger nära.

Först en matbit på museets restaurang. Någon/några hade roat sig med att slå sönder lejonparten av glasrutorna på museets bottenvåning…

 

Don´t bring your black heart to bed…”

Refererar till stora tavlan till vänster i bilden.

Refererar till tavlan längst ner till höger i bilden.

Foto: Micheles Kindh

Refererar till bl a tavlan bakom verket ovan.

Så fantastiskt befriande att helt och fullt slippa ett identitetspolitiskt och ideologiintegrerat angreppssätt! Inte en genusanalys så långt ögat nådde. Jag vet inget om huruvida upphovspersonerna till de objekt som valts ut kan ha genomgått någon slags kvotering, men i presentationen återfanns inte den nya överideologin. Bara ren och skär (riktig) vetenskap omtolkad till konstnärliga objekt. Både lärorikt och fascinerande. Rekommenderas varmt!

En liten promenad bort till Bonniers Konsthall:

Foto: Micheles Kindh

Utställningen ”Bilden av krig”:

Skärmdump från Bonniers Konsthall – ”Bilden av krig”

 

 

Budskapet i Roslers verk ovan är inte direkt subtilt, men kollagetekniken är spännande och något jag själv också tycker om att arbeta med.

”Bilden av krig” förmedlar den sedvanliga uppställningen av skurkar (USA, nazisterna, Storbritannien – Väst) och offer (muslimer, asiater, afrikaner – allt utom Väst). Det finns många frågor att behandla kring just krigsrapportering och det moraliska dilemmat med att sälja våld, att konsumera våld. I krig är sanningen det första offret sägs det och i dagens värld har kriget i mångt och mycket flyttat in på informationsförmedlingens arena. Detta märktes det inte mycket av i utställningen. (Talande nog möttes man av en triggervarning vid ingången till utställningen.) Frågeställningar om det moraliska i att kabla ut bilder på skadade och döda människor, vare sig det handlar om en privatperson som hellre filmar en utsatt människa än hjälper den, eller nyhetsmedier som med hjälp av en bild på en drunknad pojke vill skapa opinion förtjänar många och långa diskussioner.

Allt som allt en dag full av intryck. Tack Miche och Helene för ytterligare en trevlig kulturutflykt!

Please like & share:

Om Susanna Varis

Susanna Varis, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i foto, historia, identitetspolitik, journalistik, Konst, kultur, medier, Mode, Okategoriserade, politik, teknik, Utställning, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *