Glad i hågen vaknar jag upp till en underbar ledig dag, då jag äntligen ska få tid att måla lite i olja. Vad är det första som händer? Jo, moderskan uppenbarar sig i andra ändan av telefonen och vill låna min nyinköpta underbara Cavalli-tunika till sin barcelonaresa.
Iiiiiiiih!!!!
Edward Much, Skriet. Foto: Wikipedia/public domain
Den kommer att vara besudlad med utspilld rödvin och oljiga rester av calamares och allt annat som serveras på sådana där tapastallrikar!!!! Den kommer att skrynklas ihop till en liten trasselsudd!!! Och jag har inte ens använt den själv än….! Hon kommer att spilla en hel paella-gryta på den….nej, det här kan jag inte gå med på.
Det vet man väl hur pensionärsjävlarna beter sig numera. Det har jag sett på tv. Så no way, conny ray…ingen Cavalli-tunika åker till Barcelona.
