Överflödig matematik?

 Jonas Thente

Jonas Thente framför en intressant åsikt om skolämnet matematik i dagens DN:

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/jonas-thente-matematik-som-huvudamne-tillhor-datiden–politikerna-bor-satsa-fram

”Mitt bidrag till skolpolitiken består i att sidställa den rådande svenska matematikfokuseringen med japanska skolflickors konsumtionsmönster.”

Thente förklarar i sin artikel något förenklat att skolpolitiken borde avskaffa matematik som huvudämne och menar att den har samma relevans som latin. Han menar att skolbarnen själva bäst listar ut vad som är värt att studera och att ett fenomen som japanska skolflickors konsumtionsmönster bäst visar vägen för den framtida skolpolitiken. (En liten anmärkning: om man vill studera mönster av olika slag, är matematiken ett oersättligt instrument).

”Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig. Kanske bör det inte ens betraktas som ett huvudämne i skolan, utan ett ämne för att yrkesinrikta sig på i gymnasiet? Som latin?

Alla har nytta av grundläggande matematik. De fyra räknesätten, mått, procent och geometri. Men den enorma mobilisering vi har sett på senare år känns som en befängd överreaktion på en prestigeförlust i en internationell tävling med oklara regler och syften.”

Thente menar att man först på gymnasiet bör yrkesinrikta sig på matematik, men att de fyra räknesätten, mått, procent och geometri kan alla ha nytta av att kunna. Tyvärr har svenska elevers kunskaper i matematik stadigt sjunkit sedan 80-talets slut och jag är ledsen att behöva skriva detta, men en hel del elever lär sig de fyra räknesätten, mått, procent och geometri först på gymnasiet (om ens då). På de tekniska högskolorna har man sedan ett årtionde varit tvungna att först läsa in gymnasiematematiken innan man har kunnat fortsätta med den yrkesinriktade matematiken.

Tyvärr måste jag också meddela att det mesta i form av samhällets fysiska och digitala infrastrukturer, varuproduktion, till en del tjänsteproduktionen, mediasfärens fysiska struktur, forskning…etc etc (huset du bor i, maten du äter, dina mediciner, din mediakonsumtion, kläderna du bär) skapas och upprätthålls med tekniskt och naturvetenskapligt kunnande. Ingetdera kan du studera utan goda kunskaper i matematik.

”Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik.

Om man behärskar matematiken så kan man matematik.”

Två fel: man behöver egentligen inte ett språk för att lära sig matematik, men matematiken är ett universellt språk.

Om man behärskar matematik, kan man behärska kemi, fysik, mekanik, tekniska och naturvetenskapliga ämnen på djupet.

Tycker Thente att detta är trivialt?

 

Please like & share:

Om Susanna Holmén Waris

Susanna Holmén Waris, född 1968 i Salo, Finland, civilingenjör från KTH och frilanskonstnär som arbetar inom järnvägen. Bloggen handlar om allt från konst, politik och vetenskap till mode, humor och personliga erfarenheter. Välkommen!
Det här inlägget postades i blodtryckshöjare, kultur, medier, Okategoriserade, politik, teknik, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

23 svar på Överflödig matematik?

  1. Hasse skriver:

    Han saknar insikt och det kan man inte belasta honom för. Men det måste finnas någon som godkänner det som publiceras och då har det brustit i två led.

    ”Vi har vårt avantgarde i designen, musiken, lagstiftningen, coolheten, jämställdheten, spelutvecklingen och det allmänna bejakandet av framtiden och drömmarna, vad de än må bestå av.”

    Är det det som ska bli huvudämnen i framtiden? Design, musik och genusteori…
    Jag hoppas att ingen politiker med makt över skolan anammar det han skriver.

  2. Jonas skriver:

    Ja man inser att sverige är på väg rakt ned i diket när man ser/läser ett sådant skit

  3. MagnusX skriver:

    Bra rutet!

    Men det är faktiskt ännu värre än vad du säger. Matematisk logik är fundamentet för allt mänskligt resonerande, intrimmad under tusentals år. Hur man kan kalla det för ”oviktigt” är en fullständig gåta. När man har läst DN-artikeln så undrar man vad man ska ha skolan till egentligen. Är det för att få förståelse av verkligheten, för att visa att man kan inhämta vissa kunskaper eller för att lära sig något praktiskt med tvivelaktig livslängd?

    Det kan vara illustrativt att fundera kring naturfenomen. Elektricitet, vissa djurs flygförmåga mm har varit kända fenomen för mänskligheten så länge det har funnits människor. Men det var först under 1700-talet man förstod att sätta upp matematiska modeller över elektricitet och magnetism. Och när man hade gjort det förmådde man att tygla fenomenen med oerhörda konsekvenser för mänskligheten.

    Till sist några ord om ”språk”. Hur tror egentligen artikelförfattaren på DN hur man beskriver modeller, t.ex. ekonomiska system, huskonstruktioner etc?

    • Susanna Varis skriver:

      Givetvis är det så, tack för utfyllnaden! Genom matematiken tränas förmågan till logiskt och abstrakt tänkande upp.

      Till sist några ord om “språk”. Hur tror egentligen artikelförfattaren på DN hur man beskriver modeller, t.ex. ekonomiska system, huskonstruktioner etc?

      …eller för den delen japanska skolflickors köpmönster?

  4. Susanna Varis skriver:

    Matematiken går enklare att förklara med hjälp av ett språk, men i teorin är inte språket nödvändigt. Observera, teoretiskt sett. Men det är inte poängen. Poängen är att artikelförfattaren försöker förminska det matematiska språket till någonting snävt och specialiserat i jämförelse med säg, det skrivna ordet. Det ligger en mycket exakt essens i tecknen, vilket gör att matematiken går att förstå över språkgränser, utan översättningsfel eller innehåll som går förlorad vid översättning.

  5. Micheles Kindh skriver:

    Matematiken är visserligen grundläggande i det mesta – fast jag tror poängen med Jonas Thente är kanske att humanistiska ämnen och språk läggs ned för att vi skall ha nyttiga för samhällets ändamålsenliga ämnen att lära oss. Bara sådant som vi kan använd oss av ute i samhället. ämnen anpassade efter vad staen och näringslivet anser vara nyttiga. Då upphör man lära ut det som etablissemanget ser som onödiga ämnen och in med instrumentella ämnen. Fantasin kanske försvinner.. Fast dock börmatematiken bör nog matematiken stanna kvar i skolans regi.

  6. Susanna Varis skriver:

    Matematiken är abstrakt och har därför inte nödvändigtvis med det man kan se att göra.

    • Susanna Varis skriver:

      Att lära sig tolka symbolerna är ju det som är att lära sig matematik. Sedan lär man sig att använda det matematiska språket för olika syften. Visst lär man sig att tolka symbolerna med hjälp av språket, men i teorin (obs nu, teorin) behövs inte den språkliga förklaringen för det matematiska tecknet, dess innebörd är självständigt. Språket kan i själva verket förvilla. 1 – 1 förklaras oftast med ett minus ett. ett som man drar ett ifrån. I själva verket är den matematiska innebörden att du adderar ett positivt och ett negativt tal med vardera värdet ett med slutresultatet noll.

      • zeke skriver:

        ÄR fett med less på alla sär som jmf matematik med musik osv. Det är för dessa ALDRIG själv använt sig av matematik för att lösa tex problem inom fysiken ( som är förståelse).

  7. Markus skriver:

    Som jag förstår logikgången av Thente:
    Tes: Svenska elever visar framtiden.
    Observation: Svenska elever kan inte/är ointresserade av X.
    Slutsats: X tillhör inte framtiden.
    Känns väl inte helt orimligt så länge tesen är korrekt.

    Men varför han bara drar den slutsatsen där X är matte och inte språk begriper jag inte.

    • Susanna Varis skriver:

      Matematik har väl genom tiderna hört till de svårare ämnena att ta till sig. Om nu svenska elever är ointresserade av att anstränga sig (eller i många fall inte får den undervisning de behöver), skulle inte jag ta detta som intäkt för att ämnet inte tillhör framtiden. No pain, no gain.

  8. LaGaffe skriver:

    Journalister (och vissa humanister) har ibland en (o)vana att skryta med sina bristfälliga kunskaper i matematik. Journalister har också en vana att trampa i klaveret pga sina bristfälliga kunskaper i matematik: man feltolkar statistiska undersökningar och påstår saker som inte stöds av dessa och man godtar okritiskt uruselt utförda statistiska undersökningar. Journalister är dessutom vansinnigt förtjusta i statiska undersökningar och bergfast övertygande om att de förstår mer statistisk & sannolikhetslära än vad de gör. Den som lyssnar på Medierna i P1 brukar få sig till livs skräckexempel på detta med jämna mellanrum.

    En rektor vräkte här om året ur sig i P1 att matematik inte var så viktigt nu när vi har elektronik, data, osv. Har uppenbarligen missat att matematik är en grund för dessa ämnen (och många fler – även den humanist som vill på djupet analysera tolvtonsmusik av klassiskt snitt bör inte vara utan kunskaper i algebra …)

    • Susanna Varis skriver:

      Tyvärr brukar det kunna vara precis som du beskriver det. Bortsett från att matematik kan utvidga förståelsen i även många humanistiska ämnen så utvecklas det logiska och abstrakta tänkandet när man sysslar med det.

    • Jim skriver:

      Det finns inga empiriska belägg för att det man eventuellt lär sig på matematiklektionerna kan generaliseras till andra ämnen eller kontexter, till något slags generellt logiskt tänkande. Tvärtom finns studier som visar motsatsen. Matematiklektionerna hjälper en att klara sig på matematiklektionerna. Logiskt tänkande i förståelse av texter är något annat än matematisk logik.

      90% av alla människor har ingen användning för avancerad matematik som privatpersoner, yrkesarbetare eller samhällsmedborgare. Matematiken leder till avhopp och stjäl tid för språk, historia och samhällskunskap.

  9. ville vittumainen skriver:

    Thentes artikel må betraktas som provokativ. Den är dålig, rakt upp och ned. Jag blir inte upprörd, men jag undrar vad DN håller på med när de publicerar sådant nonsens.

  10. Pingback: Matematikdebatten fortsätter… | Susanna's Crowbar

  11. Adam Bek skriver:

    Jims generalfel är att han missar det enkla faktum att alla ämnen stjäl tid från andra ämnen i skolan. Frågan är snarare hur vi skall veta vilka ämnen som skall prioriteras och vid vilken tidpunkt eleverna lämpligen specialiserar sig mot olika områden.

    Belägg för påståendet att just matte bör nedprioriteras har både han och Jonas misslyckats med att leverera.

    Dessutom är påståendet att matte inte kan generaliseras till andra ämnen uppenbart felaktigt eftersom en rad ämnen kräver matematik för att överhuvudtaget bli meningsfulla. Historia och arkeologi och inte minst samhällskunskap som till stor del bygger på statistiska undersökningar.

    Att det finns så många som inte begriper hur extremt central matematiken är på en rad områden är faktisk ganska skrämmande. Det verkar som matematiken är osynliggjord i samhället. Kanske för att den sällan syns i vardagen.

    • Susanna Varis skriver:

      Även i estetiska ämnen har man stor tillgång av att begripa sig på rumslig framställning på ett matematiskt plan, för att inte tala om alla naturvetenskapliga och tekniska ämnen. På de flesta områden är datorer numera involverade på ett eller annat sätt och dessa arbetar med i grunden matematiska algoritmer som programmen baserar sig på.
      För egen del tycker jag att jag har fått en helt annan möjlighet till abstrakt tänkande utanför språkets begränsningar med den matematiska och tekniska träningen. Men visst, det går inte att tvinga människor att förstå.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.